Många av våra patienter undrar vad en hygrom egentligen är. I denna artikel går vi igenom allt som rör detta patologiska nybildade vävnadsområde.
Vad är en hygrom?
En hygrom är en godartad tumörliknande cysta fylld med vätska. Den kan uppstå på olika delar av kroppen, men förekommer oftast vid leder som handleden, knät eller armbågen. Hygromer är vanligtvis mjuka och smärtfria, men kan växa sig stora och orsaka obehag eller begränsad rörlighet.
Orsakerna kan vara skador eller överbelastning av en led, försämrat blod- eller lymfflöde samt genetisk benägenhet.
Orsaker till hygrom
De vanligaste bakomliggande orsakerna är:
- skador på mjukdelar
- upprepade mikrotrauman (t.ex. vid sport)
- störningar i lymfsystemet
- ledproblem
- ärftliga faktorer
- åldersrelaterade förändringar
- infektioner eller inflammatoriska processer
- i sällsynta fall – malign tumörutveckling
Riskfaktorer
Riskfaktorer för att utveckla hygrom vid handen inkluderar:
- tidigare skador
- nedsatt blodcirkulation
- långvarig stress och muskelspänningar
- ärftlig benägenhet
- sjukdomar i rörelseapparaten
- åldersförändringar
- ämnesomsättningsrubbningar
- övervikt
- brist på fysisk aktivitet
- långvarigt stillasittande
- arbete vid dator utan pauser
Viktigt att komma ihåg
En hygrom är ett mjukdelsnybildande område och dess uppkomst kan orsakas av fler faktorer än riskgrupperna ovan. Vid misstanke på hygrom bör man snarast boka tid hos läkare för diagnos och behandling.
Patogenes – hur utvecklas en hygrom?
Patogenesen för hygrom i handleden omfattar:
- störd cirkulation av blod och lymfa
- nedsatt funktion i lymfkärl och lymfknutor
- ansamling av vätska i mjukdelarna
- bildning av en kapsel runt vätskan
- kapseln växer när den fylls kontinuerligt
- tryck mot omkringliggande vävnader som kan ge smärta och deformation
- risk för infektion vid hudskada eller trauma
Vissa lokalisationer, såsom subdural hygrom eller hygrom i hjärnan, är ovanliga och har mer komplex patogenes. Symtomen beror på typ, läge och utvecklingsstadium.
Typer av hygrom
Hygromer delas in efter:
Efter läge:
- ledrelaterad
- subdural
- underhud/lednära
- intraartikulär
- tendinös (ganglion)
Efter innehåll:
- serös
- varig
- blodtillblandad
- blod-varig
Efter storlek:
- liten
- medelstor
- stor
Efter tillväxt:
- långsam
- snabb
- återkommande
Efter utvecklingsstadium:
- initial
- progressiv
- stabiliserad
Symtom
Vanliga symtom på hygrom i finger eller hand:
- smärta eller obehag
- mjuk, elastisk knöl vid leden
- ömhet vid tryck eller rörelse
- nedsatt rörlighet i angränsande led
- kosmetisk störning
- lokal värmeökning
- tyngdkänsla
- risk för infektion och abscess
- risk för sekundära sjukdomar som synovit eller artrit
Möjliga komplikationer
En hygrom kan orsaka:
- infektion och abscess
- synovit eller artrit
- deformering och rörelseinskränkning i leden
- nedsatt cirkulation och vävnadsnekros
- i extremt sällsynta fall – malign omvandling
- återfall efter kirurgiskt avlägsnande
Diagnos
Diagnosen ställs med:
- klinisk undersökning och palpation
- ultraljud
- röntgen
- MR
- biopsi
- analys av cystinnehåll
- CT
- dopplerundersökning
- artroskopi
- laboratorietester
Ofta krävs konsultation av ortoped, kirurg eller reumatolog.
Behandling
Behandlingen av hygrom vid fotled, knä eller handled kan innefatta:
- observation
- aspiration (uttömning av vätska)
- skleroterapi
- kirurgiskt avlägsnande (excision)
- laserbehandling
- ultraljudsablation
- strålbehandling (ovanligt och endast vid särskilda fall)
Operation
En operation kan omfatta:
- förberedelse och lokalbedövning
- öppning och borttagning av cystan
- eventuell dränering
- förband och eftervård
Prognos
Prognosen beror på typ, storlek, läge och patientens allmänna hälsa. I de flesta fall är hygromer godartade och ger inte allvarliga komplikationer. De kan dock behöva tas bort om de trycker på nerver, kärl eller leder.
Exempel på prognos:
- leder (t.ex. handled): god prognos vid rätt behandling
- synovial hygrom: ovanlig men med god prognos
- mjukdelar, t.ex. fot: god prognos, men operation kan behövas vid stora cystor
- ryggmärg: mycket sällsynt form
Rehabilitering
Rehabiliteringen kan inkludera:
- fysioterapi och rörelseövningar
- massage för bättre cirkulation
- stödjande ortoser eller bandage
- antiinflammatoriska läkemedel
- gradvis ökad belastning
- regelbundna läkarkontroller
Förebyggande
Förebyggande åtgärder, särskilt vid graviditet eller riskbelastade yrken, innefattar:
- regelbundna pauser från monotont arbete
- fot- och handövningar
- undvika överbelastning
- ergonomisk arbetsmiljö
- massage
- rätt kost och tillräckliga vitaminer/mineraler
- söka vård vid tidiga symtom
Vanliga frågor
Vilka kroppsdelar drabbas oftast?
Främst händer och fötter. En hygrom känns som en liten knöl nära en led. Att försöka "klämma sönder" hygromer är mycket farligt och kan leda till inflammation.
Hur ser en hygrom ut?
Det är en kapsel fylld med trög serös vätska, ibland med slem, proteiner och fibrin. I vissa fall kan den försvinna spontant.
Påverkar livsstil risken?
Ja. En ohälsosam livsstil ökar risken för komplikationer, såsom purulent tendovaginit. Skada på cystväggen kan leda till läckage av vätska och inflammation.
Kan hygrom komma tillbaka efter operation?
Ja, återfall förekommer. Rehabilitering tar normalt upp till 10 dagar. Ortos ska inte användas vid hudsjukdomar, allergi eller maligniteter i området.
Vilka ytterligare åtgärder hjälper efter operation?
Fysioterapi, träning och moderna minimalt invasiva metoder, såsom laser eller radiovågskirurgi, ger bästa långsiktiga resultat.
