Blounts sjukdom är en ovanlig störning i benens tillväxt som främst drabbar små barn, oftast mellan 2 och 6 års ålder. Den leder till en varusfelställning – det vill säga att underbenen böjer sig utåt, så att barnet ser "hjulbent" ut.
Sjukdomen har fått sitt namn efter barnortopeden Walter Blount, som beskrev den i början av 1900-talet. Man tror att både ärftliga faktorer och belastning på tillväxtzonen vid knäleden spelar roll.
Orsaker till Blounts sjukdom
Den exakta orsaken är inte helt klarlagd, men mycket tyder på en kombination av:
Störd blodcirkulation och tillväxt i den inre (mediala) delen av proximal tibia – tillväxtzonen strax nedanför knäleden.
Genetisk benägenhet – sjukdomen kan förekomma hos flera i samma familj.
Mekanisk överbelastning på knä/underben, t.ex. vid tidig gång, övervikt eller felaktig belastning.
Resultatet blir att den inre delen av underbenet växer långsammare än den yttre, vilket gör att benet successivt böjer sig utåt (varusdeformitet).
Riskfaktorer
Faktorer som ökar risken för att utveckla Blounts sjukdom:
Ärftlighet
släkting med liknande benfelställning eller diagnostiserad Blounts sjukdom
Övervikt / snabb viktuppgång
hög belastning på knä och underben i tidig ålder
Tidigt stående och gående med stor belastning på benen
Upprepad eller kraftig belastning
t.ex. mycket hopp, löpning, bärande av tunga saker hos ett litet barn
Tillväxtstörningar eller tidigare skada i området kring knä/proximala tibia
Hur utvecklas sjukdomen? (patogenes)
Vid Blounts sjukdom påverkas tillväxtbrosket (fysen) på insidan av övre skenbenet:
Blodförsörjningen och tillväxten i mediala tillväxtzonen störs.
Den inre delen av benet växer för långsamt, medan den yttre sidan växer mer normalt.
Benet börjar successivt böja sig utåt (varus) under kroppsvikten.
Med tiden kan det bildas bensporrar och oregelbunden benstruktur, och ledyta och ledspalt vid knäleden blir mer sned.
Detta ger:
hjulbenthet
förkortning av det drabbade benet
belastningssmärta och risk för tidig artros om det inte behandlas.
Klinisk bild och former
Blounts sjukdom börjar i tidig barndom. Typiska yttre tecken:
Hjulbenta ben (varus) som inte rättar till sig med tiden
Ofta ensidig eller tydligt asymmetrisk felställning
Benet kan se kortare ut på den sjuka sidan
Gången kan bli vaggande eller snubblig
Andra typiska förändringar:
Begränsad rörlighet i knäleden på grund av felställning
Oregelbunden benväxt, ibland beskriven som osteokondros i området
Bensporrar och omformning av ledytan vid knäet på röntgen
På sikt: påverkan på barnets längdtillväxt i det drabbade benet
Symtom
Symtomen kan variera, men vanligast är:
Hjulbenthet som blir tydlig efter 2–3 års ålder
Avvikande benform runt knäet – insidan av knäleden ser ”insjunken” eller vinklad ut
Tillväxtavvikelse – barnet kan verka kortare eller ha olika benlängd
Smärta i knä eller underben, särskilt vid gång, löpning eller längre belastning
Tidig trötthet i benen och ovilja att gå längre sträckor
Symtomen visar sig oftast mellan 3 och 4 års ålder, men kan anas tidigare.
Möjliga komplikationer
Om Blounts sjukdom inte behandlas kan den leda till:
Uttalad deformitet i knäleden
Felaktig belastning på brosk och leder → risk för tidig artros
speciella benortoser kan användas för att styra benets växt och minska trycket på den skadade delen av tibia
Fysioterapi
träning för att stärka ben- och sätesmuskler
förbättra gångmönster och balans
Smärtlindring vid behov
paracetamol eller andra smärtstillande enligt läkarens ordination
Barnet bör följas regelbundet av ortoped för att se om felställningen förbättras, är stabil eller försämras.
Kirurgisk behandling
Operation kan bli aktuell när:
felställningen är uttalad
deformiteten förvärras trots konservativ behandling
barnet är äldre och tillväxten närmar sig slutet
funktionen och gångmönstret är tydligt påverkat
Möjliga kirurgiska åtgärder:
Tillväxtstyrande operation (guided growth)
man placerar en liten platta eller skruv vid tillväxtzonen på den friska sidan av benet, så att den växer långsammare, medan den ”hämmande” sidan hinner ikapp
Osteotomi (benet skärs och rätas)
skenbenet sågas kontrollerat, ställs in i bättre vinkel och fixeras med platta, skruvar eller extern fixator
Eventuellt bentransplantation eller annan stabilisering vid svåra deformiteter
Alla operationer innebär risker (infektion, blödning, störd läkning, behov av reoperation osv.), och beslut tas alltid efter noggrann diskussion mellan ortoped, föräldrar och ibland barnet själv.
Prognos
Prognosen beror framför allt på:
hur tidigt sjukdomen upptäcks
när behandling startas
hur uttalad deformiteten är vid diagnos
I många fall, om man upptäcker och behandlar Blounts sjukdom tidigt, kan man:
räta upp benaxeln
bevara god funktion
undvika svår artros tidigt i livet
Om diagnosen ställs sent och felställningen redan är kraftig kan prognosen vara mer försiktig, och det kan behövas flera operationer samt mer omfattande rehabilitering.
Förebyggande åtgärder (sekundär prevention)
Det finns idag inga säkra metoder att helt förhindra att Blounts sjukdom uppstår, men man kan minska risken för försämring:
Sund kost
mat rik på kalcium och D-vitamin (mejeriprodukter, fet fisk, ägg, nötter, gröna grönsaker)
Viktkontroll
undvik övervikt hos små barn, särskilt om de redan har tendens till hjulbenthet
Undvik kraftig överbelastning
inga långvariga hopp- och löpträningar hos mycket små barn
Skydda mot fall och trauman
använd bra skor, halkskydd, anpassad miljö
Tillräcklig vila och sömn
viktig för tillväxt och återhämtning
Regelbunden uppföljning hos ortoped
vid minsta misstanke om sned benaxel eller ihållande hjulbenthet efter 2–3 års ålder
Vanliga frågor
Vilka övningar kan ett barn med Blounts sjukdom göra?
Främst skonsamma övningar som:
rörlighetsövningar för höft, knä och fot
lätt styrketräning för lår- och sätesmuskler (under handledning av fysioterapeut)
balansövningar
cykling, simning, korta promenader
Undvik övningar med kraftiga stötar och hopp eller tung belastning på knäleden. Träningsprogrammet ska alltid läggas upp i samråd med behandlande ortoped/fysioterapeut.
Varför blir knäleden deformerad vid Blounts sjukdom?
Därför att tillväxten på insidan av skenbenets övre del bromsas. Den yttre delen växer mer normalt, vilket gör att benet böjer sig utåt. Det ger:
sned belastning på knäleden
förändrad ledyta
gradvis ökande hjulbenthet och felställning
Kan vuxna ha Blounts sjukdom?
Sjukdomen börjar i barndomen, men om den inte upptäcks eller behandlas kan felställningen följa med in i vuxen ålder. Då kan man som vuxen ha:
kvarstående kraftig hjulbenthet
smärta i knä och underben
gångsvårigheter
Behandling hos vuxna är ofta mer komplex och innebär nästan alltid kirurgiska ingrepp plus rehabilitering.
Vilka risker finns med operation?
Som vid all kirurgi finns risk för:
blödning
infektion
störd benläkning
felställning som inte korrigeras tillräckligt eller återkommer
behov av ytterligare operationer
Riskerna vägs alltid mot nyttan. Ortopeden går igenom allt detta individuellt med familjen innan beslut.
Kan Blounts sjukdom bli helt botad?
Genförändringen eller benägenheten kan man inte ”ta bort”, men:
med tidig diagnos och rätt behandling kan man ofta
korrigera felställningen
minska smärta
förhindra svåra följdproblem
Målet är att barnet ska kunna gå, springa och leva så normalt som möjligt, med minsta möjliga begränsningar i vardagen.