En ögonbränning är en skada på synorganet som orsakas av hög temperatur eller kemiska ämnen med starkt aggressiva egenskaper. Tillståndet kan potentiellt leda till blindhet eller nedsatt synförmåga. De flesta fall utgörs av kemiska skador, medan termiska brännskador är betydligt ovanligare. Ofta drabbas personer som arbetar med farliga ämnen. Mer än hälften av alla fall är arbetsrelaterade.
Diagnos och behandling utförs av en ögonläkare. Prognosen beror på individuella faktorer och på den kliniska situationens svårighetsgrad.
ORSAKER TILL ÖGONBRÄNNING
Orsakerna till ögonbränning kan vara termiska, kemiska eller strålningsrelaterade – beroende på vilken skadlig faktor som ligger bakom. De skiljer sig åt i svårighetsgrad, förlopp, behandlingsmetoder och prognoser. Diagnostik och behandling avgörs av specialiserade läkare.
SJUKDOMSMEKANISM
Den grundläggande skadan drabbar hornhinnan, slemhinnorna eller djupare strukturer i ögat. Olika typer av skadliga faktorer kan påverka ögats analysator.
Vid termiska brännskador utsätts ögat för hög temperatur. Rodnad och lokal inflammation uppstår snabbt. Utan medicinsk hjälp kan en infektion tillstöta, vilket kan leda till ärrbildning och nedsatt funktion – i värsta fall total synförlust.
Vid kemisk påverkan kan både syror och baser orsaka skador. Syror orsakar koagulation av vävnader och ger vanligtvis avgränsade skador som är lättare att behandla. Baser ger betydligt svårare skador eftersom de tränger djupt in i vävnaden och orsakar våt nekros.
Strålningsbrännskador beror på intensivt ljus, exempelvis laserskador på näthinnan, eller joniserande strålning. Det senare är ovanligt.
Alla typer av skador ger uttalade symtom, även vid mindre brännskador. Vid sjukdomsutvecklingen sker flera förändringar:
cell- och vävnadsförstöring
ansamling av toxiner
kraftig lokal inflammation
strukturförändringar i hornhinnan och andra vävnader
Effekterna beror på vilka delar av ögat som utsatts.
RISKFAKTORER
Riskfaktorer hänger ihop med de direkta orsakerna till skadan. Bland dem finns:
arbete i farliga miljöer
aktiv livsstil
specifika hobbyer
Den största risken finns i vissa yrken, särskilt inom kemiindustrin. Termiska brännskador drabbar ofta personer som arbetar vid gjuterier eller med svetsning. Kemiska ämnen kan man även möta i enklare arbetsmiljöer såsom bilverkstäder.
En aktiv livsstil kan också öka risken. Exempelvis kan stark sol mot snö ge ögonbränningar.
Personer med hobbyer som radioelektronik eller arbete med kemikalier kan också löpa högre risk. I dessa fall är extra säkerhetsåtgärder viktiga för att undvika skador på ögat.
KLASSIFICERING AV ÖGONBRÄNNINGAR
Ögonbrännskador indelas efter flera kriterier.
Efter typ av skadande faktor:
kemisk brännskada (syra eller bas – syror är mindre farliga)
termisk brännskada (vid hög temperatur, t.ex. svetsning)
strålningsbrännskada (intensivt ljus eller joniserande strålning)
Efter lokalisation:
hornhinneskada
skada på konjunktivan
skador på ögonlock
näthinnebrännskada, som ofta är mycket allvarlig
Efter svårighetsgrad:
grad 1 – milda besvär, god prognos
grad 2 – tydligare symtom, men god återhämtningspotential
grad 3 – svåra skador, synen försämras och ärrbildning uppstår
grad 4 – irreversibel synförlust på det drabbade ögat
Efter utvecklingsstadium:
vävnadsnekros
inflammation
ärrbildning och nybildning av blodkärl
slutlig ärrbildning med nedsatt syn
Klassificeringen hjälper läkaren att snabbt välja rätt behandling.
SYMPTOM
Symtomen liknar varandra oavsett typ av brännskada, men varierar i intensitet:
smärta
suddig syn eller synförlust
kramp i ögonlocken
ljuskänslighet
tårflöde
blåsor på ögonlocken
grumling av hornhinnan
förändrad ögonfärg från blekhet till rodnad
deformation av vävnader på grund av ärrbildning
Näthinnebrännskador kan ge mörka fläckar i synfältet (skotom), medan andra symtom kan saknas.
KOMPLIKATIONER
Vanliga komplikationer är:
störd avflöde av kammarvatten
sekundära infektioner
inflammationer
tumörer
näthinneavlossning
Sekundär glaukom är en allvarlig komplikation där ögontrycket stiger kraftigt. I svåra fall kan trycket istället sjunka – vilket är ett dåligt prognostiskt tecken.
Infektioner drabbar ofta hornhinnan och de yttre strukturerna, men kan spridas till hela ögat och orsaka endoftalmit eller panoftalmit.
Även sena komplikationer kan uppstå, såsom kroniska inflammationer eller tumörer efter strålningsexponering. Näthinneavlossning är vanligt efter djupa brännskador och kräver akut behandling.
Nästan alla patienter får viss hornhinnegrumling, som i många fall går att behandla.
DIAGNOS
Diagnosen ställs direkt efter skadan av en ögonläkare. Vid första besöket:
tas anamnes
bedöms symtom
undersöks ögonlock och ögats yttre strukturer
Därefter görs instrumentella undersökningar:
visometri (synskärpa)
oftalmoskopi (ögonbotten)
biomikroskopi (spaltlampaundersökning)
tonometri (ögontryck)
OCT
ultraljud av ögat
Laboratorietester används vid behov. Första hjälpen ges direkt.
BEHANDLING
Behandlingen börjar med akut åtgärd. Vid kemiska brännskador spolas ögat omedelbart och pH kontrolleras. Behandlingen sker antingen på vårdcentral eller sjukhus, beroende på svårighetsgrad.
Läkemedel kan innefatta:
antiinflammatoriska medel
antibiotiska ögondroppar och salvor
antihistaminer
epiteliserande och läkande preparat
resorberande läkemedel
Självbehandling är inte möjlig – ögonläkare ger korrekta rekommendationer.
Kirurgi kan behövas vid svår ärrbildning, och i särskilda fall kan borttagning av ögat krävas om ingen annan behandling hjälper.
PROGNOS
Prognosen varierar. Mildare brännskador läker ofta inom dagar eller veckor. Svårare skador kräver långvarig behandling och leder ofta till ärrbildning och synnedsättning. Total synförlust är möjlig vid mycket djupa skador.
FÖREBYGGANDE
Förebyggande innebär:
att följa säkerhetsregler på arbetsplatsen
att undvika extrem värme och farliga kemikalier
att förvara hushållskemikalier säkert och oåtkomligt för barn
SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR
Kan en brännskada läka av sig själv?
Ja, milda brännskador kan läka spontant, men komplikationer kan uppstå långt senare. Självbehandling rekommenderas därför inte.
Vilken läkare behandlar ögonbrännskador?
En ögonläkare ansvarar för diagnos och behandling. Vid akuta skador rycker ambulanspersonal först ut.
Vad ska man göra vid en ögonbrännskada?
Vid termiska eller syrarelaterade skador ska ögat spolas. Vid basbrännskador får man inte spola – detta gör situationen värre. Vård ska sökas omedelbart.
Hur länge varar behandlingen?
Behandlingstiden varierar från några veckor till flera månader beroende på skadans typ och svårighetsgrad.
Kan synen återställas?
Vid milda och måttliga brännskador kan synen ofta återhämta sig, men inte alltid helt. Vid svåra skador är prognosen mer osäker, men möjligheter till förbättring finns alltid och ska bedömas av ögonläkare.
Diagnos och behandling utförs av en ögonläkare. Prognosen beror på individuella faktorer och på den kliniska situationens svårighetsgrad.
ORSAKER TILL ÖGONBRÄNNING
Orsakerna till ögonbränning kan vara termiska, kemiska eller strålningsrelaterade – beroende på vilken skadlig faktor som ligger bakom. De skiljer sig åt i svårighetsgrad, förlopp, behandlingsmetoder och prognoser. Diagnostik och behandling avgörs av specialiserade läkare.
SJUKDOMSMEKANISM
Den grundläggande skadan drabbar hornhinnan, slemhinnorna eller djupare strukturer i ögat. Olika typer av skadliga faktorer kan påverka ögats analysator.
Vid termiska brännskador utsätts ögat för hög temperatur. Rodnad och lokal inflammation uppstår snabbt. Utan medicinsk hjälp kan en infektion tillstöta, vilket kan leda till ärrbildning och nedsatt funktion – i värsta fall total synförlust.
Vid kemisk påverkan kan både syror och baser orsaka skador. Syror orsakar koagulation av vävnader och ger vanligtvis avgränsade skador som är lättare att behandla. Baser ger betydligt svårare skador eftersom de tränger djupt in i vävnaden och orsakar våt nekros.
Strålningsbrännskador beror på intensivt ljus, exempelvis laserskador på näthinnan, eller joniserande strålning. Det senare är ovanligt.
Alla typer av skador ger uttalade symtom, även vid mindre brännskador. Vid sjukdomsutvecklingen sker flera förändringar:
cell- och vävnadsförstöring
ansamling av toxiner
kraftig lokal inflammation
strukturförändringar i hornhinnan och andra vävnader
Effekterna beror på vilka delar av ögat som utsatts.
RISKFAKTORER
Riskfaktorer hänger ihop med de direkta orsakerna till skadan. Bland dem finns:
arbete i farliga miljöer
aktiv livsstil
specifika hobbyer
Den största risken finns i vissa yrken, särskilt inom kemiindustrin. Termiska brännskador drabbar ofta personer som arbetar vid gjuterier eller med svetsning. Kemiska ämnen kan man även möta i enklare arbetsmiljöer såsom bilverkstäder.
En aktiv livsstil kan också öka risken. Exempelvis kan stark sol mot snö ge ögonbränningar.
Personer med hobbyer som radioelektronik eller arbete med kemikalier kan också löpa högre risk. I dessa fall är extra säkerhetsåtgärder viktiga för att undvika skador på ögat.
KLASSIFICERING AV ÖGONBRÄNNINGAR
Ögonbrännskador indelas efter flera kriterier.
Efter typ av skadande faktor:
kemisk brännskada (syra eller bas – syror är mindre farliga)
termisk brännskada (vid hög temperatur, t.ex. svetsning)
strålningsbrännskada (intensivt ljus eller joniserande strålning)
Efter lokalisation:
hornhinneskada
skada på konjunktivan
skador på ögonlock
näthinnebrännskada, som ofta är mycket allvarlig
Efter svårighetsgrad:
grad 1 – milda besvär, god prognos
grad 2 – tydligare symtom, men god återhämtningspotential
grad 3 – svåra skador, synen försämras och ärrbildning uppstår
grad 4 – irreversibel synförlust på det drabbade ögat
Efter utvecklingsstadium:
vävnadsnekros
inflammation
ärrbildning och nybildning av blodkärl
slutlig ärrbildning med nedsatt syn
Klassificeringen hjälper läkaren att snabbt välja rätt behandling.
SYMPTOM
Symtomen liknar varandra oavsett typ av brännskada, men varierar i intensitet:
smärta
suddig syn eller synförlust
kramp i ögonlocken
ljuskänslighet
tårflöde
blåsor på ögonlocken
grumling av hornhinnan
förändrad ögonfärg från blekhet till rodnad
deformation av vävnader på grund av ärrbildning
Näthinnebrännskador kan ge mörka fläckar i synfältet (skotom), medan andra symtom kan saknas.
KOMPLIKATIONER
Vanliga komplikationer är:
störd avflöde av kammarvatten
sekundära infektioner
inflammationer
tumörer
näthinneavlossning
Sekundär glaukom är en allvarlig komplikation där ögontrycket stiger kraftigt. I svåra fall kan trycket istället sjunka – vilket är ett dåligt prognostiskt tecken.
Infektioner drabbar ofta hornhinnan och de yttre strukturerna, men kan spridas till hela ögat och orsaka endoftalmit eller panoftalmit.
Även sena komplikationer kan uppstå, såsom kroniska inflammationer eller tumörer efter strålningsexponering. Näthinneavlossning är vanligt efter djupa brännskador och kräver akut behandling.
Nästan alla patienter får viss hornhinnegrumling, som i många fall går att behandla.
DIAGNOS
Diagnosen ställs direkt efter skadan av en ögonläkare. Vid första besöket:
tas anamnes
bedöms symtom
undersöks ögonlock och ögats yttre strukturer
Därefter görs instrumentella undersökningar:
visometri (synskärpa)
oftalmoskopi (ögonbotten)
biomikroskopi (spaltlampaundersökning)
tonometri (ögontryck)
OCT
ultraljud av ögat
Laboratorietester används vid behov. Första hjälpen ges direkt.
BEHANDLING
Behandlingen börjar med akut åtgärd. Vid kemiska brännskador spolas ögat omedelbart och pH kontrolleras. Behandlingen sker antingen på vårdcentral eller sjukhus, beroende på svårighetsgrad.
Läkemedel kan innefatta:
antiinflammatoriska medel
antibiotiska ögondroppar och salvor
antihistaminer
epiteliserande och läkande preparat
resorberande läkemedel
Självbehandling är inte möjlig – ögonläkare ger korrekta rekommendationer.
Kirurgi kan behövas vid svår ärrbildning, och i särskilda fall kan borttagning av ögat krävas om ingen annan behandling hjälper.
PROGNOS
Prognosen varierar. Mildare brännskador läker ofta inom dagar eller veckor. Svårare skador kräver långvarig behandling och leder ofta till ärrbildning och synnedsättning. Total synförlust är möjlig vid mycket djupa skador.
FÖREBYGGANDE
Förebyggande innebär:
att följa säkerhetsregler på arbetsplatsen
att undvika extrem värme och farliga kemikalier
att förvara hushållskemikalier säkert och oåtkomligt för barn
SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR
Kan en brännskada läka av sig själv?
Ja, milda brännskador kan läka spontant, men komplikationer kan uppstå långt senare. Självbehandling rekommenderas därför inte.
Vilken läkare behandlar ögonbrännskador?
En ögonläkare ansvarar för diagnos och behandling. Vid akuta skador rycker ambulanspersonal först ut.
Vad ska man göra vid en ögonbrännskada?
Vid termiska eller syrarelaterade skador ska ögat spolas. Vid basbrännskador får man inte spola – detta gör situationen värre. Vård ska sökas omedelbart.
Hur länge varar behandlingen?
Behandlingstiden varierar från några veckor till flera månader beroende på skadans typ och svårighetsgrad.
Kan synen återställas?
Vid milda och måttliga brännskador kan synen ofta återhämta sig, men inte alltid helt. Vid svåra skador är prognosen mer osäker, men möjligheter till förbättring finns alltid och ska bedömas av ögonläkare.
