Takykardier (takyarytmier) är en grupp hjärtrytmrubbningar som kännetecknas av förhöjd hjärtfrekvens. Vanliga symtom är hjärtklappning, andfåddhet, yrsel, känsla av oregelbunden hjärtrytm, svimning och svettningar. Diagnosen ställs oftast med hjälp av elektrokardiografi (EKG), men i vissa fall krävs Holterövervakning eller elektrofysiologisk undersökning för att bekräfta rytmrubbningen. Behandling kan innefatta läkemedel, endovaskulära ingrepp och kirurgi.
Normalt slår en vuxens hjärta 60 till 100 gånger per minut, men vid takykardi överstiger pulsen 100 slag per minut. Detta är en relativt vanlig form av arytmi. Takykardi kan vara en självständig sjukdom eller uppträda sekundärt till andra tillstånd som blodbrist, hypertyreos, blödning eller hjärtsvikt. Patienter upplever ofta uttalade symtom och behöver både farmakologisk och elektrofysiologisk behandling.
Orsaker till takykardi
Takykardier utgör en stor och varierad grupp rytmrubbningar som kan uppstå både vid strukturell hjärtsjukdom och hos personer utan påvisbara hjärtförändringar. De vanligaste orsakerna är:
Strukturella hjärtsjukdomar
Ischemisk hjärtsjukdom, medfödda eller förvärvade klaffel, aterosklerotisk kardioskleros och högt blodtryck kan skapa ärrbildning, ischemi eller utvidgning av hjärtrummen. Detta ger förutsättningar för utveckling av takykardi.
Metabola störningar och läkemedel
Sinustakykardi ses ofta vid feber, blödning, chock, tyreotoxikos, lungsjukdom, anemi, koffeinintag, rökning, alkoholabstinens eller användning av vissa läkemedel och droger.
Kanalopatier
Ärftliga störningar i jontransporten i hjärtmuskelceller kan orsaka allvarliga arytmier och leda till plötslig död även hos unga och till synes friska personer. Kanalopatier står för cirka 30 procent av plötsliga dödsfall hos unga och 10 procent hos barn utan strukturella förändringar.
Extra ledningsbanor i hjärtat
Medfödda eller förvärvade accessoriska förbindelser kan initiera och underhålla takykardi.
Neurologiska och andra systemiska sjukdomar
Förgiftningar, skallskador, vissa infektioner och störningar i nervsystemet kan också trigga takykardier.
Riskfaktorer
Riskfaktorer för utveckling av takykardi inkluderar:
- ärftlighet
- rökning
- alkoholöverkonsumtion
- äldre ålder
- elektrolytrubbningar
Patofysiologi – hur takykardi uppstår
Hjärtat slår normalt sett regelbundet tack vare impulser som genereras i sinusknutan i höger förmak. Därifrån sprids impulsen genom förmaken och vidare till kamrarna i en bestämd ordning.
Takykardi uppstår när:
- Den elektriska impulsen genereras på fel plats eller i för hög frekvens.
- En elektrisk impuls cirkulerar i en sluten bana i hjärtmuskeln.
Ett eller båda av dessa fenomen kan leda till olika typer av takykardi.
Typer av takykardi
Supraventrikulära takykardier
Impulsen uppstår i sinusknutan, förmaken, AV-knutan eller His-bunten. Dessa former är oftast mindre allvarliga men kan kräva akut behandling.
Ventrikulära takykardier
Impulsen uppstår i hjärtkamrarna. Dessa takykardier är betydligt farligare och är en av de vanligaste orsakerna till plötslig hjärtdöd.
Symtom vid takykardi
Symtomen varierar beroende på typ av takykardi, men vanliga tecken är:
- hjärtklappning
- svaghet
- yrsel
- tryck eller obehag i bröstet
- svettningar
- andfåddhet
- förvirring eller svimning
Ventrikelflimmer leder snabbt till medvetslöshet och klinisk död om behandling inte ges omedelbart.
Äldre personer upplever ofta mer uttalade symtom eftersom deras hjärt-kärlsystem har sämre anpassningsförmåga.
Komplikationer
Supraventrikulära takykardier
Kan vid långvariga episoder med hög puls leda till takykardiinducerad kardiomyopati och hjärtsvikt.
Förmaksflimmer
Kan ge allvarliga tromboemboliska komplikationer såsom hjärtinfarkt, stroke och ischemi i extremiteterna.
Ventrikulära takykardier
Är den främsta orsaken till plötslig hjärtdöd och kräver omedelbar medicinsk intervention.
Diagnostik
Standardutredningen inkluderar:
- anamnes och klinisk undersökning
- EKG i 12 avledningar (särskilt värdefullt under själva attacken)
- blodprover (kliniskt och biokemiskt)
- utvärdering av sköldkörtelfunktionen
- ekokardiografi
Ytterligare undersökningar:
- arbetsprov
- Holterövervakning eller implantat av loop-recorder
- elektrofysiologisk undersökning (EP-studie)
Vid misstänkt ischemisk hjärtsjukdom bör kompletterande hjärtutredning göras.
Behandling av takykardi
Målen med behandlingen är:
- att stoppa akuta attacker
- att förebygga återfall
- att behandla bakomliggande sjukdom
- att förhindra komplikationer
Sjukhusvård
Akuta takykardier kräver ofta omedelbar medicinsk bedömning. Vid plötslig attack med uttalade symtom bör ambulans tillkallas. Tidig EKG-registrering förbättrar diagnostiken.
Om takykardin orsakas av ett annat medicinskt tillstånd försvinner den ofta efter behandling av grundorsaken.
Läkemedel
Vid primär takykardi ges behandling ofta på sjukhus. Den kan innefatta:
- antiarytmika (t.ex. novokainamid, ibutilid, adenosin)
- hjärtfrekvenskontroll med betablockerare (metoprolol, sotalol, bisoprolol) eller kalciumblockerare (verapamil, diltiazem)
- antikoagulantia eller antitrombocytära medel vid risk för blodproppar
Även elektrokonvertering och vagala manövrar används.
Elektrisk konvertering
Utförs under sedering med hjälp av en defibrillator för att återställa normal rytm. Används vid instabil hemodynamik eller planerad rytmövergång.
Vagala manövrar
- Valsalvamanöver
- Massage av sinus caroticus
Dessa tekniker kan stoppa vissa supraventrikulära takykardier.
Kirurgiska och invasiva metoder
Kateterablation
En minimalinvasiv metod där patologiska elektriska områden i hjärtat förstörs med radiofrekvens eller kyla. Framgångsgraden är 70–98 procent beroende på typ av takykardi.
Pacemaker eller ICD
Implantation av en hjärtstimulator eller defibrillator som reglerar rytmen och vid behov utför elektrisk behandling.
Öppen hjärtkirurgi
Används främst som tillägg till kirurgisk korrigering av strukturella hjärtfel.
Prognos och förebyggande
Supraventrikulära takykardier har generellt en god prognos vid rätt behandling. Utan terapi kan allvarliga komplikationer utvecklas.
Ventrikulära takykardier är allvarligare och en viktig orsak till plötslig död. Tidig diagnos och behandling är därför avgörande.
Primär prevention
- rökstopp
- måttlig alkoholkonsumtion
- blodtryckskontroll
- behandling av diabetes
- viktkontroll
- fysisk aktivitet
Sekundär prevention
- utredning och behandling av bakomliggande sjukdomar
- läkemedelsbehandling för att förebygga återfall och komplikationer
Vanliga frågor
Är takykardi farligt?
Långvariga takykardier kan leda till kardiomyopati och hjärtsvikt. Förmaksflimmer ökar risken för blodproppar, och ventrikulära arytmier är den främsta orsaken till plötslig hjärtdöd.
Hur behandlas takykardi under graviditet?
Endast under noggrann övervakning av en erfaren läkare, eftersom behandling påverkar både modern och barnet.
Vad är skillnaden mellan arytmi och takykardi?
Takykardi är en typ av arytmi. Arytmier omfattar en bred grupp rytmrubbningar.
Värnplikt: tar man in personer med takykardi?
Beslut fattas individuellt och beror på typen av takykardi, attackfrekvens och förekomst av andra sjukdomar.
Vad ska man göra vid ett takykardianfall?
Om attacken kommer plötsligt, särskilt för första gången, bör ambulans tillkallas omgående. Vidare krävs fullständig medicinsk utredning och individuell behandlingsplan.
Hur ser ett anfall ut?
Patienten känner snabb hjärtklappning, ibland med yrsel, svettning och försämrat allmäntillstånd. Symtomen liknar varandra vid olika typer av takykardi.
Vilka komplikationer kan uppstå?
Långvariga takykardier kan leda till kardiomyopati och hjärtsvikt. Vid förmaksflimmer är blodproppar den farligaste risken. Ventrikulära arytmier är en vanlig orsak till plötslig död.
