Eksem (eczema) är en icke-infektiös inflammatorisk hudsjukdom. Den har oftast en autoimmun eller allergisk bakgrund och uppstår när kroppens eget immunförsvar reagerar för kraftigt. Sjukdomen har ett kroniskt förlopp med perioder av försämring och lugnare faser. I vissa fall kan symtomen försvinna under lång tid, ibland i flera år.
Eksem är inte livshotande, men kan påverka livskvaliteten avsevärt på grund av besvärande symtom som klåda, sveda och smärta.
Diagnostik och behandling av eksem sker hos dermatolog. Vid behov kan även allergolog eller immunolog kopplas in. Behandlingen är konservativ, ofta långvarig, och syftar till att minska symtomen samt uppnå långvarig symtomfrihet.
Orsaker till eksem
Eksem är en så kallad multifaktoriell sjukdom, vilket innebär att flera olika faktorer samverkar. För att uppnå god behandlingskontroll är det viktigt att identifiera och påverka de bakomliggande orsakerna. Utan detta är det ofta endast möjligt att lindra symtomen, inte att kontrollera sjukdomen långsiktigt.
I vissa fall går det inte att fastställa en exakt orsak till inflammationen.
Hur eksem uppstår (patogenes)
Vid eksem uppstår en icke-infektiös inflammation i hudens yttre och mellersta lager. Immunförsvaret blir överkänsligt och reagerar på annars ofarliga ämnen. Detta leder till frisättning av inflammatoriska ämnen, bland annat histamin, vilket orsakar klåda, rodnad och hudskador.
Man uppskattar att cirka 10–15 % av världens befolkning någon gång drabbas av eksem. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män.
Vanliga utlösande mekanismer är:
- allergiska reaktioner mot livsmedel, pollen, damm eller djurhår
- autoimmuna sjukdomar i bakgrunden
- långvarig eller upprepad kontakt med irriterande ämnen, även sådana som normalt är ofarliga
Riskfaktorer
Flera faktorer kan öka risken för att utveckla eksem eller förvärra sjukdomen:
- sjukdomar i mag-tarmkanalen, särskilt tarmen
- allergiska eller autoimmuna sjukdomar
- nedsatt immunfunktion
- hormonella rubbningar, inklusive graviditet
- vitaminbrist
- stress, sömnbrist och psykisk belastning
- kläder av syntetiska material
- fortsatt intag av livsmedel som man vet orsakar allergi
- kroniska leversjukdomar
- obehandlade infektionshärdar, exempelvis karies eller kronisk halsinfektion
Olika typer av eksem
Eksem kan delas in på flera sätt.
Efter orsak:
- atopiskt (”äkta”) eksem
- mikrobiellt eksem (nummulärt eksem)
- variköst eksem
- kontakteksem (yrkesrelaterat)
- barneksem
- dyshidrotiskt eksem
- seborroiskt eller svamprelaterat eksem
Mikrobiellt eksem är inte smittsamt. Eksem överförs inte mellan människor och utgör ingen risk för omgivningen.
Efter symtombild:
- papulöst eller vesikulöst eksem med vätskefyllda blåsor
- erytematöst eksem med uttalad rodnad
- skorpbildande eksem
- vätskande eksem
Efter lokalisation:
Eksem förekommer oftast på händerna, men kan även drabba fötter, ben, bål, ljumskar och sätesregion. Hos barn ses ofta utslag i ansiktet.
Symtom vid eksem
Vanliga symtom är:
- intensiv klåda
- sveda och smärta
- blåsor och sprickor i huden
- rodnad och lokal värmeökning
- torr och fjällande hud
Klådan är ofta ihållande och kan leda till rivskador, ärrbildning och sekundära infektioner.
Symtomen kan finnas mer eller mindre konstant tills effektiv behandling sätts in.
Möjliga komplikationer
Eksem leder sällan till allvarliga komplikationer, men utan behandling kan följande problem uppstå:
- ärr och kosmetiska förändringar
- kroniskt, långdraget sjukdomsförlopp
- sekundära bakterie- eller svampinfektioner
Viktigt
Även om eksem sällan är farligt påverkar det livskvaliteten. Vid långvariga eller återkommande symtom bör medicinsk hjälp sökas.
Diagnostik av eksem
Diagnostik utförs främst av dermatolog. Utredningen kan omfatta:
- samtal och sjukdomshistoria
- klinisk undersökning av huden
- dermatoskopi
- blodprover (allmänna prover, levervärden, glukos, IgE)
- urinprov
- allergitester
Vid behov involveras allergolog eller immunolog.
Behandling av eksem
Behandlingen är individuell och anpassas efter orsak och svårighetsgrad. Den kan inkludera:
- mjukgörande och återfuktande krämer
- antihistaminer
- kortisonpreparat
- antiseptiska medel
- retinoider i vissa fall
Observera
Behandling av eksem är ofta långvarig. Kostjustering är viktig, eftersom vissa livsmedel kan förvärra symtomen.
Vid graviditet krävs särskild försiktighet vid val av läkemedel.
Prognos
Med rätt behandling är prognosen god. Många patienter kan uppnå långvarig symtomfrihet och god livskvalitet.
Förebyggande åtgärder
För att minska risken för eksem rekommenderas:
- att undvika kända allergener
- att använda kläder av naturmaterial
- att hålla huden återfuktad
- att anpassa kosten vid kända födoämnesreaktioner
Vanliga frågor
Kan eksem uppstå utan allergi?
Allergisk överkänslighet är ofta grunden, men eksem kan i sällsynta fall utvecklas även utan tydlig allergi.
Vilken läkare ska man kontakta?
Dermatolog är förstahandsval. Vid behov sker vidare utredning hos allergolog.
Hur lång tid tar behandlingen?
Behandlingstiden varierar. Ofta krävs flera veckor till månader beroende på typ och svårighetsgrad.
Går eksem att bota helt?
Fullständig bot är svår att uppnå, men symtomen kan ofta kontrolleras effektivt.
Kan man behandla eksem själv?
Nej. Eksem kräver medicinsk bedömning och behandling under professionell uppföljning.
