Ett furunkel i näsan är ett akut eller subakut tillstånd som innebär en varig inflammation i en hårfollikel i näsan samt i de omgivande vävnaderna. Tillståndet kännetecknas av en typisk varfylld böld med nekrotiskt innehåll. Furunklar förekommer oftare hos män, medan kvinnor drabbas ungefär två gånger mer sällan. Sjukdomen utvecklas vanligtvis mot bakgrund av försvagat lokalt eller allmänt immunförsvar och uppstår ofta efter mindre skador i vävnaden tillsammans med infektion av bakterier från den pyogena, gynnroducerande floran.
Tillståndet kräver alltid behandling. Diagnostik och terapi utförs av en öron-, näs- och halsläkare. Behandlingen är i första hand konservativ, men kirurgisk åtgärd kan behövas för att avlägsna själva furunkeln, beroende på situationen.
Orsaker till furunkel i näsan
En varig inflammation i en hårfollikel utvecklas när flera faktorer samverkar. Å ena sidan krävs en infektion av bakterier, vanligtvis stafylokocker som är den vanligaste orsaken. Å andra sidan spelar nedsatt immunförsvar — både lokalt och generellt — en stor roll.
Enbart förekomsten av bakterier räcker oftast inte. De flesta människor har pyogena bakterier på sina slemhinnor utan att det leder till furunkulos. Sjukdomen är relativt ovanlig och förekommer hos cirka 4–10 % av befolkningen, oftast i mild form. Allvarliga fall är betydligt mer sällsynta.
Avgörande är graden av immunförsvar. När det är försvagat ökar risken betydligt. Faktorer som kan leda till nedsatt immunitet är bland annat:
- tillfälligt ökad belastning på kroppen vid pågående infektion
- kroniska infektionshärdar som karies eller kronisk tonsillit
- nedkylning eller överhettning
- återkommande luftvägsinfektioner
- immunbristtillstånd, exempelvis vid avancerad HIV
När flera av dessa faktorer sammanfaller kan risken för att utveckla ett furunkel fördubblas.
Riskfaktorer
Förutom de direkta orsakerna finns faktorer som ytterligare ökar sannolikheten att drabbas:
- nedsatt immunförsvar
- hormonella obalanser
- hudinfektioner som furunkulos eller pyodermi
- regelbundet trauma mot nässlemhinnan, exempelvis vid kraftig rengöring eller att man pillar i näsan
- sjukdomar i näsa eller bihålor
- bristande eller överdriven hygien i näshålan
- manligt kön – män drabbas 1.5–2 gånger oftare än kvinnor
Genom att identifiera och korrigera riskfaktorer kan man minska sannolikheten för att sjukdomen utvecklas.
Klassificering
Furunklar i näsan delas in efter flera kriterier.
Efter antal förändringar:
- Furunkel – en enstaka varig böld med nekrotiskt innehåll
- Karbunkel – flera sammanhängande bölder; ett mer riskfyllt tillstånd som ofta kräver kirurgisk behandling
Efter lokalisering:
- Utvändigt furunkel – på näsvingarna, näsryggen eller nästippen
- Invändigt furunkel – i näshålan och på slemhinnorna
Tillståndet är nästan alltid akut; kronisk form är ovanlig.
Symtom
Symtomen liknar dem vid furunklar på andra delar av kroppen. Typiska tecken är:
- stark, pulserande smärta i näsan som kan stråla ut i ansiktet
- ökad slembildning
- smärta vid andning
- nedsatt näsandning om bölden är stor
Allmänna symtom som feber, trötthet och huvudvärk kan förekomma vid större furunklar.
Små furunklar ger ibland knappt märkbara symtom och upptäcks ofta först vid undersökning.
Möjliga komplikationer
Komplikationer uppstår i 0.5–25 % av fallen. Risken beror på bakterietyp, storlek på furunkeln och patientens allmäntillstånd. Om behandling påbörjas i tidigt skede är risken mycket låg.
Möjliga komplikationer:
- abscessbildning och spridning av infektionen
- bihåleinflammation (t.ex. maxillarsinuit)
- spridning till ögonhålan vid kraftigt nedsatt immunitet
- allvarliga intrakraniella infektioner som meningit eller encefalit
Snabb behandling förhindrar nästan alltid dessa följder.
Diagnostik
Diagnosen är vanligtvis okomplicerad eftersom ett furunkel har ett karakteristiskt utseende. ÖNH-läkaren:
- utför klinisk undersökning
- tar anamnes
- kan komplettera med blodprov
- rekommenderar ibland röntgen av ansiktsskelettet vid misstanke om utbredning
- tar bakteriologiskt prov för att fastställa vilken flora som är känslig för antibiotika
Differentiering sker främst mot abscesser, cystor och tumörer.
Behandling
Behandling kan vara:
Konservativ:
- antibiotika
- antiinflammatoriska läkemedel
- antiseptiska medel lokalt
Denna metod används om furunkeln är liten och utan komplikationer.
Kirurgisk:
Vid större eller komplicerade furunklar
- öppnas och dräneras bölden
- området saneras
- ett dränage kan sättas in tillfälligt
Oftast sker behandlingen polikliniskt och sjukhusvård behövs sällan.
Prognos
Vid snabb och korrekt behandling är prognosen mycket god. Självläkning är möjlig men förenad med hög risk för komplikationer, varför det inte rekommenderas.
Förebyggande åtgärder
- god men inte överdriven näshygien
- stärkt immunförsvar
- snabb behandling av infektioner i näsa, hud och bihålor
- undvika att pilla i näsan eller skada slemhinnan
Att förebygga ett furunkel är betydligt lättare än att behandla ett redan utvecklat.
Vanliga frågor
Kan ett furunkel uppstå efter en förkylning?
Ja. Infektionssjukdomar, inklusive förkylningar, kan bli en utlösande faktor.
Kan det gå över av sig självt?
Teoretiskt ja, men risken för komplikationer är hög, upp till 25 %. Därför rekommenderas medicinsk behandling.
Behövs operation alltid?
Nej. Operation görs endast vid behov. Många fall kan behandlas konservativt.
Måste man läggas in på sjukhus?
Vanligtvis inte. Mindre furunklar kan behandlas hemma under läkarens övervakning.
Hur lång tid tar behandlingen?
Oftast 5–7 dagar, ibland något längre beroende på storlek och lokalisation.
