Vårtor

Vårtor är godartade hudförändringar som uppstår i de övre hudlagren (epidermis). De är oftast ofarliga men kan vara kosmetiskt störande eller orsaka obehag, särskilt om de sitter på en besvärlig plats. Orsaken till vårtor är humant papillomvirus (HPV), som finns i många olika varianter.

De flesta vårtor är inte farliga och utvecklas sällan till något allvarligare, men i vissa fall kan särskilda typer kräva läkarvård. Diagnos och behandling hanteras vanligtvis av hudläkare.

Orsaker till vårtor

Vårtor orsakas av infektion med humant papillomvirus (HPV). Det finns över 200 typer av viruset, varav vissa orsakar vanliga vårtor och andra könsvårtor. Smittan sprids genom:

Direktkontakt – hud mot hud med en smittad person.
Indirekt kontakt – via föremål som handdukar eller redskap.
Sexuell kontakt – vissa typer av HPV smittar vid oskyddat sex.

Nästan alla människor kommer någon gång i livet i kontakt med HPV, men bara en liten del utvecklar vårtor. Detta beror på skillnader i immunförsvaret. När immunförsvaret är nedsatt ökar risken.

Riskfaktorer

Faktorer som kan öka risken för att få vårtor:

Försvagat immunförsvar.
Hormonella förändringar (t.ex. under graviditet).
Övervikt och hudveck där fukt samlas.
Barn- och ungdomsålder.
Diabetes och andra ämnesomsättningsrubbningar.
Kontakt med rått kött eller fisk utan skydd.
Långvarig användning av immunhämmande läkemedel.

Typer av vårtor

Det finns flera typer av vårtor, bland annat:

Vanliga vårtor (vulgära) – upphöjda, sträva knölar som oftast sitter på händer och fingrar.
Plana (juvenila) vårtor – små, släta vårtor som ofta uppstår i ansiktet eller på händer hos barn och unga.
Fotvårtor (plantara) – sitter på fotsulorna och kan göra ont vid gång.
Filiforma vårtor – tunna, trådliknande vårtor, ofta i ansiktet.
Seborroiska (ålders-) vårtor – vanliga hos äldre, icke-smittsamma.
Mosaikvårtor – grupper av små vårtor på händer eller fötter.
Köttarbetares vårtor – uppstår vid kontakt med kött, ser ut som blomkålsliknande utväxter.
Könsvårtor (kondylom) – en särskild typ som orsakas av andra HPV-varianter.

Symtom

Vårtor är oftast lätta att känna igen visuellt. De märks som små upphöjningar i huden, ibland med ojämn yta. De kan:

Vara smärtfria eller ömma.
Klia eller ge känsla av tryck.
Orsaka smärta vid tryck, särskilt fotvårtor.

Vårtor i underlivet kan orsaka sveda, obehag eller lätt blödning vid beröring.

Komplikationer

Vårtor är sällan farliga men kan ge:

Smärta vid gång eller tryck.
Spridning av viruset till andra hudområden.
Kosmetiskt besvär och psykiskt obehag.

Vid upprepad friktion kan vårtan skadas och börja blöda, vilket ökar risken för infektion.

Diagnos

Hudläkare ställer diagnosen genom:

Klinisk undersökning med dermatoskop.
Ibland biopsi för att utesluta andra hudförändringar.
PCR-test kan användas för att identifiera virustyp vid behov.

Behandling

Behandling krävs inte alltid. Vårtor kan försvinna av sig själva, men om de gör ont, växer eller stör kosmetiskt kan de tas bort. Vanliga metoder är:

Frysbehandling (kryoterapi) med flytande kväve.
Laserbehandling.
Kirurgiskt avlägsnande (sällan nödvändigt).
Immunstimulerande behandlingar för att stärka kroppens försvar.

Prognos

Prognosen är god. De flesta vårtor kan tas bort helt, men viruset kan finnas kvar i kroppen och orsaka återfall. Ett starkt immunförsvar minskar risken för nya vårtor.

Förebyggande

För att förebygga vårtor bör du:

Använda egna handdukar och hygienartiklar.
Undvika att gå barfota i offentliga duschar.
Undvika oskyddat sex.
Stärka immunförsvaret med god kost, sömn och motion.

Vanliga frågor

Måste vårtor alltid behandlas?

Nej, bara om de orsakar smärta, obehag eller sprider sig.

Kan en vårta bli cancer?

Nej, vanliga vårtor är godartade och blir inte cancer.

Är operation nödvändig?

Endast vid svåra fall eller när andra metoder inte hjälper.

Hur lång är återhämtningen efter borttagning?

Vanligtvis omkring en vecka, beroende på metod.

Hjälper huskurer?

De flesta huskurer är ineffektiva och kan vara skadliga. Professionell behandling rekommenderas.