Akuta luftvägsinfektioner är en grupp virusorsakade sjukdomar som framför allt påverkar de övre luftvägarna och ger upphov till allmänna infektionssymtom.
Detta är en av de vanligaste sjukdomarna i samhället och drabbar både barn och vuxna. En genomsnittlig vuxen får infektionen 2–4 gånger per år. Kanske just därför tar många den inte på allvar. Man tänker att det bara är en ”förkylning” som går över av sig själv. Ofta köper man receptfria läkemedel och fortsätter som vanligt, samtidigt som virus hinner sprida sig i kroppen och ibland orsaka komplikationer. Därför rekommenderas det alltid att kontakta vårdcentral vid feber, hosta eller långvarig snuva för att få en medicinsk bedömning och korrekt behandling.
Orsaker till virala luftvägsinfektioner
Virala luftvägsinfektioner orsakas av virus som rhinovirus, adenovirus, influensavirus, parainfluensa samt coronavirus. Listan är lång och virusstammarna är många, men alla har en sak gemensamt – de kan utlösa en luftvägsinfektion.
Smittspridningen sker framför allt via droppar i luften. En sjuk person hostar eller nyser, en frisk person andas in viruspartiklar. Eftersom många virus har hög smittsamhet och eftersom människor har varierande immunskydd, sprider sig infektionen lätt – ibland även i form av större utbrott.
Faktorer som ökar risken för smitta
Alla som utsätts för virus blir inte sjuka. Immunförsvaret spelar stor roll: vissa får bara milda symtom, andra blir betydligt mer påverkade. Följande faktorer kan göra en person mer mottaglig:
- långvarig stress
- trötthet och sömnbrist
- oregelbundna måltider eller dålig kost
- nedkylning eller överdriven påklädning i varmt väder
- vistelse på platser med mycket folk
- dålig ventilation och brist på städning
- bristande handhygien
- kroniska sjukdomar, särskilt i avancerade stadier
- nedsatt immunförsvar
- hög ålder
- nära kontakt med en person som har akuta symtom
Hur infektionen utvecklas (patogenes)
Sjukdomen börjar när viruset når slemhinnan i näsa eller svalg. Det fäster vid celler i slemhinnan, tar sig in och börjar föröka sig. Immunförsvaret försöker stoppa processen, men om virusmängden ökar snabbare än kroppen hinner svara utvecklas infektionen.
När viruset sprids vidare förstörs de infekterade cellerna, viruspartiklar kommer ut i blodbanan och typiska sjukdomssymtom uppträder.
Klassificering
I vården delas virala luftvägsinfektioner ofta in efter hur sjukdomen yttrar sig:
- typisk
- atypisk
Efter förloppets svårighetsgrad:
- okomplicerad
- komplicerad
Efter sjukdomens längd:
- akut (upp till 10 dagar)
- subakut (11–30 dagar)
- kronisk (över en månad)
Symtom på virala luftvägsinfektioner
Symtomen är vanligtvis lätta att känna igen:
- plötslig trötthet och frusenhet
- feber, ofta 38–39 grader
- rinnande näsa med vattnigt sekret som senare blir segare
- halsont, torrhetskänsla, irritation
- torr hosta som kan vara envis och förvärras nattetid
- lätt svullna och ömma lymfkörtlar på halsen
- huvudvärk som förvärras av feber
De flesta blir bättre inom 5–7 dagar. Med rätt egenvård och rekommenderad behandling brukar symtomen minska efter 2–3 dygn.
Möjliga komplikationer
Hos vuxna kan komplikationer uppstå, särskilt om man fortsätter arbeta eller ignorera symtomen. Den vanligaste komplikationen är att en bakterieinfektion tillkommer, vilket kan leda till:
- bihåleinflammation (sinuit)
- öroninflammation (otit)
- bronkit
- lunginflammation (pneumoni)
Diagnos
En läkare kan vanligtvis ställa diagnosen utifrån symtombilden och en enkel undersökning. Men vid misstanke om komplikationer kan följande kompletterande undersökningar behövas:
- klinisk undersökning av svalg, näsa, lungor och lymfkörtlar
- blodprover
- snabbtester för vissa virus
- provtagning från näsa/svalg för PCR
- pulsoximetri vid andningsbesvär
- röntgen av lungor vid misstanke om pneumoni
- röntgen av bihålor vid misstanke om sinuit
- bedömning av specialist om det behövs
Behandling
De flesta vuxna behandlas hemma, så länge inga tecken på svårare komplikationer finns.
Grundläggande behandling
- vila
- rikligt med varm dryck
- näringsrik mat
- antivirala läkemedel, helst inom det första dygnet
- läkemedel som stärker immunförsvaret om antivirala inte kan användas
Symtomlindring
- febernedsättande vid temperatur över 38 grader
- nässprayer som minskar svullnad
- sugtabletter och halsspray vid smärta
- hostdämpande vid torr hosta
- slemlösande vid hosta med slem
Viktigt att undvika
Antibiotika hjälper inte mot virusinfektioner och ska inte tas i början av sjukdomen. De kan behövas senare om en bakterieinfektion utvecklas, men endast efter läkarbedömning.
Prognos och förebyggande
Prognosen är god. De flesta tillfrisknar helt inom 7–10 dagar. Vid komplikationer finns effektiva behandlingar.
Förebyggande åtgärder:
- noggrann handhygien
- undvika stora folksamlingar under infektionssäsong
- minska kontakt med sjuka personer
- använda skydd vid behov
- tillräckligt intag av vitaminer året runt
- behandla kroniska sjukdomar i tid
- hålla god fysisk aktivitet
- vädra regelbundet
För personer som ofta drabbas av luftvägsinfektioner kan en individuell förebyggande strategi rekommenderas av en läkare.
Vanliga frågor
Hur länge varar febern vid en virusinfektion i luftvägarna?
Febern ligger ofta på 38–39 grader de första dagarna och sjunker gradvis när immunförsvaret aktiveras. Varaktigheten varierar mellan 1 och 7 dagar beroende på virus och allmänt hälsotillstånd.
Hur länge är man smittsam?
Man är smittsam redan under inkubationstiden, innan symtomen bryter ut. Smittsamheten är högst under de första sjukdomsdagarna och minskar sedan successivt. Så länge som symtomen kvarstår finns risk att föra smittan vidare.
Hur länge får man sjukskrivning?
Det beror på symtomens svårighetsgrad och arbetssituation. Vanligtvis räcker 5–7 dagar, men beslut tas individuellt av läkare.
Vad är skillnaden mellan virala och andra luftvägsinfektioner?
Akut luftvägsinfektion är ett bredare begrepp som omfattar infektioner orsakade av virus, bakterier eller andra mikroorganismer. Förkylning och andra virala luftvägsinfektioner orsakas enbart av virus – därför hjälper antibiotika inte mot dem.
Kan man duscha när man är förkyld?
Det går bra att duscha när den akuta fasen har passerat och febern har sjunkit. Vattnet bör vara varmt (cirka 38 grader), man bör inte stanna länge i badet och efter duschen ska man torka sig ordentligt och undvika att gå ut i kyla direkt.
