Kandidos är en infektiös sjukdom orsakad av jästsvampar av släktet Candida. Dessa svampar finns normalt i kroppen utan att ge några besvär, så länge immunförsvaret fungerar som det ska. När immunförsvaret försvagas kan svamparna börja föröka sig och leda till symtom. Alla organ kan drabbas. Enligt WHO upplever ungefär var femte person någon gång i livet en aktiv candidainfektion.
Sjukdomen kan visa sig på många olika sätt. De flesta är helt utan symtom, medan andra utvecklar en allvarlig systemisk infektion – ofta för att de inte sökt vård i tid. Därför bör även milda besvär utredas av läkare. Beroende på lokalisation behandlas kandidos av bland annat gastroenterologer, tandläkare, urologer och gynekologer.
Orsaker till kandidos
Den direkta orsaken till sjukdomen är svampar av typen Candida spp.. De är encelliga mikroorganismer, oftast runda, och kan förekomma i två former. Infektionen utvecklas när den knoppande formen börjar föröka sig kraftigt. Vid mer uttalad infektion bildas även pseudohyfer – trådlika strukturer av förlängda celler.
Det finns nästan 200 kända arter inom Candida-släktet, och fler upptäcks fortfarande. För människor är det dock bara ett fåtal som orsakar sjukdom. Tidigare var Candida albicans den dominerande arten, men allt fler infektioner orsakas av så kallade non-albicans-arter, bland annat C. tropicalis, C. glabrata och C. krusei.
Candida är opportunistiska svampar som trivs i en varm och fuktig miljö, där det finns gott om glykogen. De lever naturligt i kroppen och hålls i balans av nyttiga bakterier. När denna balans störs kan kandidos utvecklas.
Riskfaktorer
Det finns många faktorer som kan trigga en candidainfektion. De vanligaste är:
- skador på hud eller slemhinnor
- graviditet, menopaus eller hormonella förändringar
- endokrina sjukdomar, särskilt diabetes och sköldkörtelrubbningar
- nedsatt immunförsvar (t.ex. vid HIV)
- långvarig stress
- störningar i tarmfloran
- allergier
- behandling med antibiotika, cytostatika eller kortison
- yrkesmässig exponering för fukt och värme
- näringsbrist och obalanserad kost
- varmt och fuktigt klimat
- hypo- eller avitaminos
Gravida drabbas 2–3 gånger oftare eftersom hormonbalansen förändras och immunförsvaret blir mindre aktivt.
Patogenes
Kroppen har ett antal försvarsmekanismer som håller Candida i schack. När svamparna börjar öka i antal uppstår ett immunsvar där cytokiner och specifika antikroppar (bl.a. från CD4- och T-hjälparceller) riktas mot svampen.
När immunförsvaret försvagas får svampen möjlighet att tränga djupare in i vävnaderna. Candida utsöndrar toxiner och enzymer som bryter ned celler och gör vägen fri för fortsatt spridning. De förökar sig ofta inuti celler, vilket leder till att dessa dör och bildar en slags skyddande kapsel för svampen.
Klassificering
Det finns ingen helt enhetlig klassificering, men inom vården skiljer man främst mellan:
Ytlig kandidos
- påverkar slemhinnor
- påverkar huden och naglarna
Invasiv kandidos
Här finns flera former, bland annat:
- candidemi (svamp i blodet)
- sepsis
- meningit
- endokardit
- osteomyelit och septisk artrit
- peritonit
- gastrointestinal kandidos
Urogenital och orofaryngeal kandidos
Svampen kan kolonisera:
- vagina → vaginit
- vagina + vulva → vulvovaginit
- cervix → cervicit
- hos män: glans → balanitis, förhud → balanopostitis, urinrör → uretrit
- munhåla (orofaryngeal kandidos) → pseudomembranös eller atrofisk form
Sjukdomen kan vara mild, måttlig eller svår.
Symtom
Allmänt
Akuta infektioner ger vanligtvis:
- rodnad och värmeökning
- svullnad
- brännande eller smärtande känsla
- klåda
- obehag vid beröring
Utan behandling blir infektionen ofta kronisk.
Urogenital kandidos
Hos kvinnor:
- gryniga, vita flytningar (”kesoliknande”)
- klåda och brännande känsla
- smärta vid samlag och urinering
- besvären förvärras ofta vid mens, efter träning eller kontakt med vatten
Hos män:
- rodnad och svullnad på ollonet
- brännande känsla och klåda, särskilt nära urinöppningen
- små utslag och ett vitt, kornigt lager på huden
- smärta vid urinering och sexuell aktivitet
Invasiv kandidos
Symtom varierar med det drabbade organet men kan omfatta:
- feber (38 °C eller högre)
- hjärtklappning
- blodtrycksvariationer
- andfåddhet
- svullnad
- vita beläggningar i munnen eller på naglarna
- trötthet, illamående
Den vanligaste invasiva formen är tarmkandidos (buksmärtor, gaser, lös avföring, svaghet).
Orofaryngeal kandidos
Typiska symtom:
- vit beläggning som täcker slemhinnorna
- muntorrhet
- svullnad
- lätt feber
- nedsatt smak
- sprickor i mungiporna
Vid obehandlad infektion kan svampen sprida sig till svalget och vidare till matstrupen, vilket leder till smärta vid sväljning och viktnedgång.
Hudkandidos
Först syns rodnad och lätt svullnad. Därefter uppstår utslag i form av:
- papler
- pustler
- små blåsor
Vanliga lokalisationer:
- ljumskar
- armhålor
- mellan skinkorna
- under brösten hos kvinnor
När blåsorna brister sprids infektionen och bildar glänsande erosioner med vitaktig beläggning.
Komplikationer
Obehandlad kandidos kan orsaka:
- ärr och färgförändringar i huden
- njurinflammation (pyelonefrit) vid spridning från genitalområdet
- förträngningar och sår i matstrupen
- hjärtmuskel- och hjärtsäcksinflammation
- ulcerös kolit
- ledskador och sammanväxningar
Diagnos
Diagnosen ställs genom:
- anamnes och klinisk undersökning
- mikroskopi av prov
- odling med resistensbestämning
- immunologiska tester
- PCR (mest specifik och sensitiv)
PCR identifierar arten och mängden Candida för att bedöma infektionens omfattning.
Behandling
Sjukhusvård
Behövs vid svåra invasiva infektioner.
Lokal behandling
För kvinnor:
- vaginala tabletter, kapslar eller suppositorier
- krämer och salvor för yttre området
- antiseptiska sköljningar eller bad
För män:
- svampdödande krämer och salvor flera gånger dagligen
- antiseptiska behandlingar
Vid orofaryngeal infektion:
- sköljningar med alkaliska lösningar
- antimikotiska salvor och lösningar
Systemisk behandling
Vid svår infektion eller ineffektiv lokal behandling:
- svampdödande tabletter/kapslar
- antihistaminer
- probiotika och prebiotika
- multivitaminer
Kostråd
Särskilt viktigt vid oral kandidos:
- undvik varm, kall, hård, fet och kryddstark mat
- undvik artificiella tillsatser
- kost enligt ”kost nr 15” (mild, allsidig kost)
Prognos och förebyggande
Urogenital och oral kandidos har god prognos med rätt behandling. Invasiv kandidos kan vara svår och ge bestående skador.
Förebyggande åtgärder:
- sex med fast partner
- användning av kondom
- god intimhygien
- undvik syntetiskt underkläder
- balanserad kost
- regelbunden fysisk aktivitet
- god munhygien
- undvik skador på hud och slemhinnor
- behandla andra sjukdomar i tid
Självmedicinering med svampdödande läkemedel bör undvikas eftersom felaktig behandling leder till resistens.
Vanliga frågor
Är kandidos farligt under graviditet?
Ja. Svampen kan infektera fostret och orsaka missfall, för tidig födsel, infektion i fosterhinnorna, syrebrist och tillväxthämning. Nyfödda kan få låg födelsevikt och vara mer mottagliga för infektioner.
Hur smittar kandidos?
Smitta kan ske:
- under graviditet eller förlossning
- genom hudkontakt eller amning
- via föremål i hemmiljö och offentliga miljöer
- i vissa livsmedel
- Sexuell smitta är möjlig men mindre betydelsefull – de flesta bär redan Candida.
Vad skölja munnen med vid oral kandidos?
En läkare väljer det bästa alternativet. Vanligt är:
- bikarbonatlösning
- lösning med borsyra
- natriumborat i glycerin
- jodhaltiga antiseptika
- Växtbaserade avkok hjälper dåligt, men kan användas i läkningsfasen (t.ex. kamomill, ekbark, salvia).
Vad göra om Candida hittas i vaginalt prov?
Det beror på mängden.
- ≤10⁴ CFU/ml → normalt bärarskap, ingen behandling.
- Högre värden → behandling vid symtom, enligt läkarens bedömning.
