Flerbörd graviditet innebär att två, tre eller fler foster utvecklas samtidigt i livmodern. Detta är ett relativt ovanligt tillstånd som förekommer hos cirka 1–2 procent av graviditeterna världen över. Sannolikheten påverkas av kvinnans ursprung (flerbörd är vanligare hos kvinnor från Afrika och ovanligare hos kvinnor från Asien), ålder (risken ökar efter 35 års ålder) samt typ av befruktning (vid användning av assisterad befruktning och ägglossningsstimulering ökar chansen betydligt).
Att bära två eller flera foster innebär alltid en hög belastning på kvinnans kropp och medför en ökad risk för komplikationer hos både modern och fostren.
Orsaker
Flerbörd kan uppstå på två sätt:
- Genom delning av ett befruktat ägg under de första 3–8 dagarna efter befruktningen.
- Genom att flera ägg befruktas av flera spermier under samma cykel.
Orsaken till delningen av ett enäggs embryo är fortfarande oklar, men fleräggsgraviditeter är bättre kartlagda. De kan bero på:
- Assisterad befruktning eller medicinsk stimulering av ägglossningen.
- Spontan frisättning av två eller fler ägg vid samma ägglossning.
- Ärftlig benägenhet för flerbörd (ofta förekommer tvillingar hos kvinnor med tvillingar i släkten; vanligare hos kvinnor med afrikanskt ursprung).
Intressant fakta:
Hos vissa kvinnor kan ägglossningen fortsätta även efter att graviditet redan har inträffat. Osäker sex vid detta tillfälle kan leda till att ett ”nytt” ägg befruktas – vid nästa cykel. Detta fenomen kallas superfetation.
Riskfaktorer
Risken för flerbörd ökar vid vissa medfödda avvikelser i livmodern, exempelvis om det finns en skiljevägg eller en ovanlig form (t.ex. sadelformad eller tvåhornad livmoder).
Sannolikheten kan även öka efter genomgången strål- eller cytostatikabehandling, när äggstocksfunktionen återhämtar sig och flera ägg kan frisättas samtidigt.
Patogenes
Flerbörd delas in i två huvudtyper:
Dichoriotisk graviditet
Uppstår när två ägg befruktas av två spermier. Varje foster utvecklas i sin egen hinnsäck och med egen moderkaka. Fostren är genetiskt unika.
Monochoriotisk graviditet
Uppstår när ett befruktat ägg delar sig under de första 8–13 dagarna. Utvecklingen beror på när delningen sker:
- Dag 1–3: två moderkakor och två hinnsäckar.
- Dag 4–8: en moderkaka, två hinnsäckar.
- Dag 9–13: en moderkaka och en gemensam hinnsäck.
Delning efter dag 13 kan leda till siamesiska tvillingar.
Typer av flerbörd
Man skiljer mellan:
- Monozygot (enäggs-), dizygot (tvåäggsgraviditet)
- Monochoriotisk eller dichoriotisk tvillinggraviditet
- Monoamniotisk eller diamniotisk graviditet
Den vanligaste formen är dichoriotisk–diamniotisk graviditet.
Symtom
I början liknar flerbörd en vanlig graviditet, men illamående, kräkningar och salivutsöndring kan vara mer uttalade. Från vecka 10–12 kan kvinnan märka:
- Snabb viktökning
- Snabbt växande mage
- Andfåddhet
- Halsbränna
- Trötthet
- Fosterrörelser på olika ställen i livmodern samtidigt
Vid undersökning kan läkaren känna flera stora fosterdelar samt en fåra på magen som markerar fostrens position.
Möjliga komplikationer
Flerbörd medför ökad risk för:
- Uttalat graviditetsillamående
- Järnbristanemi
- Graviditetsdiabetes
- Högt blodtryck
- Pyelonefrit
- Preeklampsi/eklampsi
- Prematur förlossning
- Åderbråck
- Uterusruptur
- Missfall
- Cervixinsufficiens
- Polyhydramnios
- Säte eller annan avvikande fosterställning
- Navelsträngskomplikationer vid monoamniotisk graviditet
- Tillväxthämning
- Feto-fetalt transfusionssyndrom
- Placental dysfunktion
- Missbildningar
- Andningssvikt efter födseln
Viktigt:
Trots riskerna utvecklar de flesta kvinnor inga allvarliga komplikationer, särskilt vid regelbundna kontroller och uppföljning.
Diagnostik
Höga nivåer av hCG och AFP kan väcka misstanke om flerbörd. Men den säkraste metoden är ultraljud, som visar antalet foster redan tidigt.
Vid behov används även:
- Fostermätningar (fetometri)
- Cervixmätning (cervixometri)
- Fonokardiografi
- Bedömning av andra specialister
Handläggning och förlossning
För att minska risken för komplikationer rekommenderas:
- Minskad fysisk belastning
- Stressreducering
- God sömn
- Regelbundna promenader
- Näringsrik kost
- Täta läkarbesök
Vid anemi ges järnbehandling. Vid allvarligare problem krävs sjukhusvård.
Förlossning:
I de flesta fall rekommenderas planerat kejsarsnitt, men vaginal förlossning är möjlig om:
- båda foster ligger med huvudet nedåt
- graviditeten är utan komplikationer
- förlossningen startar vid cirka vecka 37
Prognos
Generellt är prognosen vid flerbörd sämre än vid enkelgraviditet. Monochoriotiska graviditeter har störst risk. Noggrann uppföljning är avgörande.
Förebyggande
Det går inte att förebygga spontant uppkommen flerbörd eftersom genetiska faktorer inte kan påverkas.
Vid IVF sätts oftast flera embryon in för att öka chansen till graviditet, vilket ökar risken för flerbörd.
Vanliga frågor
Kan man föda vaginalt med tvillingar?
Ja, om båda foster ligger i huvudläge och graviditeten är okomplicerad.
När gör man ultraljud vid misstänkt tvillinggraviditet?
Ultraljud kan visa två foster mycket tidigt, men ett obligatoriskt ultraljud görs mellan vecka 11–14 för att fastställa antal moderkakor och hinnor.
Vad är donator- och mottagarfoster?
Begreppen används vid feto-fetalt transfusionssyndrom där blodflödet i moderkakan är obalanserat. Det kräver ofta kirurgisk behandling.
Hur länge varar en tvillinggraviditet?
Vanligtvis 36–38 veckor. Vid trillingar 34–36 veckor.
Varför liknar vissa tvillingar varandra och andra inte?
Enäggstvillingar har identiskt DNA. Tvåäggstvillingar utvecklas från två olika ägg och kan se helt olika ut.
