Salpingit är en akut eller kronisk inflammatorisk sjukdom i äggledaren, som ligger mellan äggstocken och livmodern. Den drabbar oftast kvinnor i fertil ålder som är sexuellt aktiva, och majoriteten av patienterna är mellan 20 och 35 år. Sjukdomen förekommer sällan isolerad, eftersom inflammationen ofta sprider sig till äggstocken. I sådana fall kallas tillståndet adnexit eller salpingooforit.
Om behandlingen inte påbörjas i tid kan salpingit övergå i en kronisk form och orsaka komplikationer som försämrar fertiliteten och förlänger vägen till fullständig återhämtning. Tidig kontakt med gynekolog vid symtom från underlivet är avgörande för att undvika långvariga besvär.
Varför uppstår salpingit – orsaker
Den främsta orsaken till salpingit är infektion. Både patogena och opportunistiska mikroorganismer kan vara involverade. Till opportunistiska hör bland annat stafylokocker, enterokocker, streptokocker, E. coli och Candida-svampar. Bland de vanligaste patogena smittämnena finns sexuellt överförbara infektioner som klamydia, gonorré, mykoplasma, trichomonas samt tuberkulosbakterier.
I många fall är det inte en enda bakterietyp som orsakar inflammationen, utan en blandinfektion.
Riskfaktorer
För att infektion ska leda till salpingit krävs ofta att kroppen utsätts för faktorer som ökar mikroorganismernas aktivitet:
- bristande intimhygien
- oskyddade eller frekventa partnerbyten
- upprepade aborter
- invasiva ingrepp i livmoder och äggledare (t.ex. skrapning, hysteroskopi, upprepade sköljningar)
- långtidsanvändning av spiral
- tidigare buk- eller bäckenoperationer
- nedkylning
- kroniska sjukdomar som diabetes och okontrollerat högt blodtryck
- allvarliga infektioner
- överdriven och felaktig användning av antibiotika
- näringsbrist
- långvarig stress och sömnbrist
Hur utvecklas salpingit – patogenes
Kvinnans reproduktionsorgan har normalt flera naturliga skydd:
- en stabil vaginalflora (främst laktobaciller)
- immunoglobulin A
- surt vaginalt pH
- livmoderhalsens yttre och inre öppning som fungerar som barriär
Opportunistiska mikroorganismer finns normalt i små mängder. Men när det lokala eller allmänna immunförsvaret försvagas kan de föröka sig och orsaka inflammation.
Patogena bakterier kommer oftast in via vaginal kontakt med en smittad partner. De minskar även effektiviteten hos kroppens naturliga skydd, vilket gör det lättare för andra mikrober att bidra till en blandinfektion.
När bakterierna når äggledaren fäster de vid slemhinnan, förökar sig och utlöser en inflammation. Slemhinnan blir svullen och rodnad, och vävnaden infiltreras av inflammatoriska celler. Processen kan sprida sig till äggledarens muskellager, vilket leder till nedsatt rörlighet, smärta och risk för sammanväxningar. Spridning till utsidan av äggledaren orsakar perisalpingit, och till äggstocken – ooforit.
Vid kronisk inflammation skadas äggledarens funktion, ärrvävnad bildas och organets lumen kan delvis eller helt täppas till, vilket kan leda till hydrosalpinx eller pyosalpinx.
Klassificering
Salpingit delas in enligt följande kriterier:
- Lokalisation: vänstersidig, högersidig eller dubbelsidig
- Förlopp: akut, subakut eller kronisk
- Orsak: specifik (t.ex. STI-relaterad) eller ospecifik infektion
- Svårighetsgrad: mild, måttlig eller svår
Utifrån dessa parametrar väljer läkaren den mest effektiva behandlingsstrategin.
Symtom på salpingit
Akut salpingit
Sjukdomen börjar ofta plötsligt hos en i övrigt frisk kvinna. Vanliga besvär är:
- molande eller värkande smärta i nedre delen av buken
- trötthet, svaghetskänsla, sjukdomskänsla
- obehag vid urinering
Om inflammationen blir varig eller sprider sig till bukhinnan uppstår:
- skarpa, intensiva buksmärtor
- feber upp till 38–39 grader
- frossa
- illamående, ibland kräkningar
- avföringsrubbningar
Kronisk salpingit
Den kroniska formen växlar mellan lugna perioder och skov. Symtomen är ofta mildare men långvariga:
- återkommande molande smärta i nedre delen av buken
- rikliga flytningar med ibland obehaglig lukt
- smärta eller obehag vid samlag
- småblödningar efter samlag
- oregelbundna blödningar mellan menstruationerna
Många vänjer sig vid dessa symtom och väntar med att söka vård, vilket kan leda till komplikationer.
Komplikationer
Utan tidig och korrekt behandling kan salpingit leda till:
- spridning av inflammation till närliggande organ eller bukhinnan (peritonit)
- bristning av äggledaren eller av hydrosalpinx/pyosalpinx
- sammanväxningar i bäckenet och kroniska smärtor
- komplikationer vid graviditet: utomkvedshavandeskap, infektion av fostret, placentaproblem, missfall eller för tidig förlossning
- äggledarobstruktion och infertilitet
Diagnos
Diagnostiken består av flera steg:
- samtal med gynekolog om symtom och riskfaktorer
- gynekologisk undersökning (ödem, ömhet, minskad rörlighet i äggledarna)
- laboratorietester: blodprov, mikrobiologisk analys av vaginalt prov, PCR-tester
- ultraljud genom bukväggen eller vaginalt (kan visa förtjockade äggledare eller vätska i bäckenet)
- hysterosalpingosonografi för att kontrollera äggledarnas genomsläpplighet
- punktion av bakre fornix vid misstanke om vätska
- laparoskopi vid oklara eller svåra fall
Behandling
Behandlingen sker oftast på gynekologisk klinik.
Icke-varig salpingit
Konservativ behandling används:
- antibiotika, antivirala eller antifungala läkemedel beroende på orsak
- antiinflammatoriska läkemedel
- droppar vid uttalad allmänpåverkan
- fysioterapi i subakut fas (t.ex. elektrofores, magnetterapi)
Under behandlingen ska kvinnan avstå från sex för att undvika ytterligare irritation eller ny infektion.
Varig salpingit
Vid varbildning eller inflammation som sprider sig till bukhålan krävs operation, vanligtvis laparoskopi. Kirurgen avlägsnar den skadade äggledaren och rengör bukhålan med antiseptiska lösningar. Ett dränage lämnas kvar i några dagar.
Prognos
Prognosen beror på sjukdomens form och svårighetsgrad. Akuta, mildare former som behandlas snabbt läker oftast helt. Kroniska tillstånd kan däremot leda till nedsatt fertilitet, sammanväxningar och långvariga smärtor.
Förebyggande
Förebyggande åtgärder innefattar:
- god intimhygien
- skyddat sex
- minimering av invasiva ingrepp i underlivet
- hälsosam livsstil och starkt immunförsvar
Vanliga frågor
Vad är salpingit?
Det är en akut eller kronisk infektion i äggledaren.
Kan man bli helt frisk?
Vid akuta former – ja, om behandlingen startar i tid. Vid kronisk inflammation kan det ibland krävas att den skadade äggledaren tas bort.
Behöver kvinnans partner behandlas?
Ja, om orsaken är en STI. Vid ospecifik infektion behövs behandling av partnern inte.
Vilken komplikation är farligast?
För kvinnans liv – brusten äggledare och peritonit. För fertiliteten – äggledarobstruktion och infertilitet.
Kan man behandla salpingit med huskurer?
Nej. Det är ineffektivt och ökar risken för komplikationer.
