Genital herpes är en virusorsakad inflammatorisk sjukdom som påverkar huden och/eller slemhinnorna i underlivet. Sjukdomen kan ge tydliga symtom men kan också förlöpa nästan utan märkbara tecken. Den har en tendens att återkomma i form av skov. Utan behandling – särskilt om immunförsvaret är nedsatt – kan genital herpes leda till allvarliga, ibland livshotande komplikationer. Infektionen är särskilt farlig under graviditet, eftersom viruset kan överföras till fostret och orsaka olika typer av skador, intrauterin död eller dödsfall kort efter födelsen. Tidig kontakt med vården vid första tecken på sjukdom, samt noggrann följsamhet till läkarens rekommendationer, är avgörande för att undvika negativa konsekvenser.
Varför uppstår genital herpes? Orsaker
Genital herpes orsakas av herpes simplex-virus (HSV) typ 1 och typ 2. HSV-1 ger oftast infektion i och runt munnen (så kallad oral eller labial herpes), medan HSV-2 huvudsakligen orsakar utslag i underlivet. Båda typerna kan dock, beroende på situation, ge infektion på både munnens slemhinnor och i genitalområdet.
Riskfaktorer
Följande faktorer kan öka risken för att bli smittad eller framkalla återfall hos redan infekterade personer:
- förkylningar, influensa och andra infektioner, inklusive sexuellt överförbara sjukdomar
- allvarliga kroppsliga sjukdomar
- stress
- fysisk eller psykisk utmattning
- nedkylning
- klimatbyte
- bristfällig kost med näringsbrist
- behandling med kortisonpreparat eller immundämpande läkemedel
- graviditet
Alla dessa tillstånd sänker immunförsvaret och skapar goda förutsättningar för virusets aktivering.
Ytterligare riskfaktorer är oskyddade sexuella kontakter och bristande intimhygien.
Hur smittar genital herpes? Patogenes
Mellan 70 och 90 % av världens befolkning bär på herpesvirus, men många vet inte om det eftersom infektionen ofta är symptomfri.
- HSV-1 överförs främst via saliv och droppsmitta i barndomen.
- HSV-2 sprids i första hand sexuellt. Smitta kan ske även från personer utan synliga utslag.
Viruset tar sig in genom slemhinnor eller små hudskador, transporteras till nervceller där det ligger vilande livet ut och kan aktiveras i perioder.
Andra smittvägar:
- auto inokulation – att man själv för över viruset från munnen till underlivet med händerna
- vertikal smitta från mor till barn (via moderkakan, under förlossningen eller via riktad kontakt med infekterade förlossningsvävnader)
- i sällsynta fall indirekt smitta via exempelvis fuktiga handdukar
Viktigt: De flesta smittas av en partner som inte visar några symtom.
Former av sjukdomen
Efter tidpunkt för smitta
- Medfödd
- Förvärvad, där första episoden kallas primärinfektion och återkommande episoder kallas recidiv
Efter antal återfall per år
- Lindrig: 1–3 återfall, symtomfria perioder ≥ 4 månader
- Måttlig: upp till 4–5 återfall per år
- Svår: frekventa återfall, ofta månatligen
Efter typ av utslag
- Lokaliserad form – typiska blåsor på hud eller slemhinna
- Diffus form – inflammation utan tydliga blåsor
Symtom på genital herpes
De första tecknen uppträder oftast 7–10 dagar efter smitta (ibland efter 2–3 veckor):
- klåda och sveda
- ömhet och smärta vid beröring
- rodnad och svullnad i det drabbade området
Hos kvinnor kan utslagen sitta på:
- blygdläpparna
- ljumskarna
- insidan av låren
- runt urinrör och analöppning
Hos män:
- på förhuden
- på ollonet
- i urinröret eller kring prostatan
Efter 1–2 dagar bildas små vätskefyllda blåsor. När de spricker uppstår smärtsamma sår som läker inom cirka 10–14 dagar. Allmänsymtom som feber, huvudvärk och muskelvärk förekommer ofta.
Återfall
6–7 av 10 utvecklar återkommande skov. Dessa kännetecknas av:
- smärtsamma utslag
- lindriga allmänsymtom
- påverkan på psykiskt välbefinnande (stress, oro, sömnstörningar)
Möjliga komplikationer
Genital herpes kan orsaka:
- kroniskt smärtsyndrom i bäckenet
- bakteriella infektioner i utslagen
- spridning av viruset till andra organ, såsom hjärnhinneinflammation eller encefalit
- fosterskador eller neonatal herpes, vilket kan leda till dövhet, synskador, organskador eller död
Diagnos
Diagnosen baseras på:
- typiska utslag i underlivet
- klinisk undersökning av lymfkörtlar i ljumsken
- PCR-prov från utslagen, cervix eller vagina
- blodprov för IgG/IgM-antikroppar
- kolposkopi vid behov
Vid återkommande skov utreds även immunstatus och eventuell samtidig hiv-infektion.
Vid misstänkta komplikationer används ultraljud, röntgen, MR, CT samt andra kompletterande undersökningar.
Behandling
Behandlingen bygger på antivirala läkemedel, som:
- hämmar virusets förökning
- kortar ned sjukdomsförloppet
- minskar risken för återfall
- minskar smittsamheten
Antivirala läkemedel tas oftast i tablettform och kan kompletteras med lokalbehandling.
Behandlingen ska helst påbörjas så snart symtomen uppträder.
- Vid enstaka återfall: behandling 5–14 dagar
- Vid täta recidiv: långtidsbehandling i upp till 1 år eller mer
Ytterligare läkemedel kan ingå:
- smärtstillande
- antiinflammatoriska preparat
- febernedsättande
- antiseptika
- antibiotika vid sekundär infektion
Prognos
Genital herpes är kronisk. Det går inte att bli av med viruset, men symtomen kan kontrolleras. Okomplicerad herpes är inte livshotande, men återfall kan vara besvärliga. Vid komplicerade former beror prognosen på skadans omfattning.
Förebyggande åtgärder
Det finns ingen förebyggande vaccin.
För att minska risken för smitta:
- håll god intimhygien
- ha en fast och pålitlig partner
- använd kondom vid sexuella kontakter
- lev hälsosamt med bra kost, sömn och balans i vardagen
Gravida kvinnor med herpes bör behandlas antiviralt inför förlossningen för att minska risken för smitta till barnet.
Vanliga frågor
Vilken läkare ska man vända sig till vid genitala herpesbesvär?
Gynekolog, urolog eller dermatovenerolog.
Varför får man återfall vid stress?
Stress sänker immunförsvaret, vilket gör det lättare för viruset att aktiveras.
Kan en kvinna med HSV-2 föda vaginalt?
I många fall rekommenderas kejsarsnitt. I vissa situationer kan vaginal förlossning vara möjlig om förebyggande behandling följs.
Kan herpes behandlas enbart med salva?
Nej, lokal behandling är i regel otillräcklig – tabletter behövs.
Smittar man bara när man har utslag?
Nej. Virus utsöndras redan cirka en vecka innan symtom och upp till en vecka efter läkning. Dessutom kan man vara helt utan symtom och ändå smitta.
