Metrit är en inflammatorisk sjukdom i livmoderns muskelskikt (myometriet). Tillståndet kan uppträda både i akut och kronisk form. Typiska symtom är rikliga flytningar (var, slem, ibland blodiga koagel) samt uttalad smärta i nedre delen av magen. I ICD-10 klassificeras metrit som N71. Ett vanligt samtidigt tillstånd är endometrit, där inflammationen även omfattar livmoderslemhinnan. Utan behandling kan metrit leda till allvarliga komplikationer, inklusive infertilitet.
Orsaker till metrit
I klinisk praxis har de flesta fall av metrit en bakteriell orsak. Vanliga patogener är:
- Streptococcus
- Staphylococcus
- Escherichia coli
- Proteus
I vissa fall kan metrit utvecklas som en lokal komplikation av specifika infektioner, såsom:
- Mycobacterium tuberculosis
- Neisseria gonorrhoeae
- Mycoplasma
Akut metrit kan även utlösas av infektioner som difteri, mässling eller kolera. Diagnos av det exakta smittämnet görs genom bakteriologisk odling, där man ofta hittar en blandflora.
Infektion når vanligen myometriet via uppåtstigande väg under menstruationen. Andra utlösande faktorer kan vara:
- aborter
- intrauterina ingrepp (exempelvis skrapning)
- användning av spiral
- komplikationer vid cervicit, kolpit eller endometrit
- spridning via blodbanan vid t.ex. svår halsinfektion eller pyelonefrit
- inflammation i närliggande organ (appendicit, salpingit m.m.)
Postpartum-metrit uppstår ofta på grund av kvarvarande placentarester eller kraftiga blödningar efter förlossning. Det finns även aseptisk metrit, som utvecklas vid vävnadsskador eller kemisk irritation.
Riskfaktorer
Det främsta riskmomentet är kontakt med infektiösa mikroorganismer. Följande situationer är särskilt betydelsefulla:
Komplikationer vid förlossning
Efter förlossning bildas en stor såryta i livmodern, där bakterier lätt kan få fäste. Den temporära nedsättningen av immunförsvaret ökar risken ytterligare.
Avbruten graviditet
Aborter och missfall, särskilt när de följs av ingrepp som skrapning eller vakuumaspiration, ökar risken för infektion.
Intrauterina preventivmedel
Spiraler kan påverka bakteriefloran och underlätta passage av patogener in i livmoderhålan.
Sjukdomens utveckling (patogenes)
När blod och rester av deciduavävnad samlas i livmodern skapas en miljö som gynnar utvecklingen av blandflora: svamp, mykoplasma, bakterier, virus och anaeroba mikroorganismer.
Inflammationen utvecklas till följd av störd mikrocirkulation i myometriet. Följande mekanismer är centrala:
- kärlvidgning
- trombbildning
- nedsatt blodflöde
- bildning av seröst eller varigt exsudat
- ödem och neutrofil infiltration
Vid histologisk undersökning ses:
- uttalat ödem
- uppluckrad vävnadsstruktur
- förstorade lymf- och blodkärl
- degenerativa förändringar i endometriekörtlarna
- leukocytinfiltration
Viktigt att veta
En missed abortion (missfall utan symtom) kan både orsaka metrit och utvecklas som komplikation av metrit. Vid detta fynd krävs alltid utredning av eventuell infektion.
Klassifikation
Metrit delas in efter morfologi:
Kystisk metrit
Uppstår när körtlar blockeras av fibros, vilket leder till ansamling av sekret och bildning av cystor.
Atrofisk metrit
Körtlarna förlorar sin funktion, stroman blir fibrotisk och lymfoida infiltrat utvecklas.
Hypertrofisk metrit
Kännetecknas av hyperplasi i slemhinnan och förekommer ofta i kronisk form.
Efter förloppet skiljer man på:
- Kronisk metrit: återkommande skov och svårbehandlad.
- Akut metrit: snabb symtomutveckling.
- Subakut metrit: lindriga symtom, ofta diagnostiserad med ultraljud.
Postpartum-metrit delas in i:
- flegmonös (hela muskelskiktet infiltrerat)
- tromboflebitisk (ventrombos)
- lymfangitisk (inflammation i lymfkärlen)
Symtom
Akut metrit
Symtomen kulminerar ofta 3–4 dagar efter intrauterint ingrepp. Vanliga tecken:
- feber
- huvudvärk
- muskelsvaghet
- apati
- kraftig smärta i nedre delen av buken, ofta mot korsbenet
- smärtsam palpation av livmodern
Flytningar varierar beroende på infektionens typ:
- katarral metrit: klar slemflytning utan lukt
- nekrotisk metrit: brun flytning med vävnadsfragment och stark lukt
Kronisk metrit
Symtomen är mildare:
- sparsamma serösa flytningar
- livmodern är förstorad men ömheten är minimal
- oregelbunden mens, mellanblödningar, hypomenorré
- återkommande molvärk över blygdbenet
Komplikationer
Utan behandling kan metrit leda till:
- kronisk sjukdomsform
- fibros och adherenser i livmoderhalsen, vilket kan orsaka infertilitet
- nekros och sepsis
- spridning av infektion till närliggande organ
Diagnostik
Diagnosen ställs genom:
- anamnes (särskilt efter intrauterina ingrepp eller förlossningar)
- gynekologisk undersökning
- ultraljud av bäckenorgan
- blod- och urinprov
- mikrobiologisk odling från vagina eller cervix
- PCR-analys vid behov
Ultraljud hjälper till att bedöma förändringar i livmoderns muskelskikt och att upptäcka infektiösa foci.
Viktigt
Smärtstillande bör inte tas före läkarundersökningen eftersom det kan försvåra diagnostiken.
Behandling
Akut och postpartum-metrit
Behandlas på sjukhus. Rekommenderat:
- sängläge och kyla mot nedre buken
- antibiotika (oftast cefalosporiner eller syntetiska penicilliner)
- dropp/infusion för avgiftning
- smärtlindring och livmoderstimulerande läkemedel
- lokal antiseptisk sköljning
Om placentarester eller delar av fosterhinnor finns kvar avlägsnas dessa genom:
- vakuumaspiration
- skrapning
Vid mycket svåra fall kan hysterektomi krävas.
Kronisk metrit
Fokus ligger på fysioterapi:
- ultraljudsbehandling
- elektrofosfor
- gyttjeterapi
Vid behov ges hormonell behandling för att stabilisera menstruationscykeln.
Prognos
Prognosen är god om behandling påbörjas i tid. Akut metrit läker vanligtvis inom 4 veckor. Påverkan på fertiliteten beror på sjukdomens svårighetsgrad och risk för sekundär infertilitet.
Förebyggande åtgärder
- sterila rutiner vid intrauterina ingrepp
- skydd vid sexuella kontakter
- korrekt förlossningsvård
- snabb behandling av infektioner i livmodern eller angränsande organ
- om symtom uppstår: kontakta läkare direkt
Vanliga frågor
Hur länge pågår behandling av akut metrit?
Behandlingen varar i regel 14–30 dagar. Symtomen lindras ofta efter 3 dagar och smärtan minskar markant efter ungefär 10 dagar. Det är viktigt att fullfölja hela behandlingskursen.
Vilka antibiotika är bäst vid metrit?
Val av antibiotika görs alltid individuellt baserat på odlingssvar och resistensbestämning. Man bör aldrig byta antibiotika på egen hand.
Varför görs ultraljud vid misstänkt metrit?
För att bedöma förändringar i myometriet och identifiera inflammatoriska processer. Undersökningen görs vanligen transvaginalt.
Om flytningarna är klara och luktfria – behövs ändå antibiotika?
Ja. Metrit orsakas alltid av mikroorganismer, även om symtomen är milda. Följ läkarens ordination.
Kan metrit utvecklas efter en skada?
Ja. Skador på myometriet kan orsaka ödem, stört blodflöde och tromboser, vilket kan utlösa metrit. Diagnosen fastställs av läkare efter undersökning.
