Menorragi innebär menstruationer som pågår längre än en vecka och en blodförlust som överstiger 80 ml per cykel. Det är inte en självständig sjukdom utan ett symtom på andra gynekologiska eller allmänna medicinska tillstånd. Tillståndet förekommer hos cirka 10–30 procent av kvinnor i reproduktiv och perimenopausal ålder. Många kvinnor upplever sina menstruationer som rikliga utan att söka vård, och först när komplikationer uppstår vänder de sig till gynekolog.
Varför uppstår menorragi? Vanliga orsaker
Överdrivna menstruationsblödningar kan bero på flera faktorer:
- ärftlig benägenhet
- sjukdomar i livmodern som ökar ytan av endometriet, t.ex. polyper, myom, adenomyos, hyperplasi eller tumörer
- äggstocksdysfunktion med utebliven ägglossning (t.ex. hyperprolaktinemi, PCOS)
- kroniska infektioner och inflammationer i bäckenet
- hormonella förändringar under pubertet och perimenopaus
- användning av kopparspiral
- sjukdomar i sköldkörteln, binjurarna eller blodsystemet
- vissa läkemedel som antidepressiva, antikoagulantia och hormonpreparat
Riskfaktorer
Faktorer som kan öka risken för rikliga blödningar:
- övervikt
- lever- och njursjukdomar
- sexuellt överförbara infektioner
- långvarig stress
- hård fysisk belastning
- bristande återhämtning och sömn
- näringsbrist, särskilt C-vitamin och rutin
- klimatförändringar eller tidsomställning
Patogenes
Själva mekanismen bakom menorragi beror på grundorsaken. Det vanligaste är:
- förstorad yta av endometriet, vilket leder till längre och rikligare blödningar
Typer av menorragi
Man skiljer mellan flera typer av patologiska menstruationsblödningar:
- organiska (orsakade av sjukdomar i reproduktionsorganen)
- dysfunktionella (med eller utan ägglossning)
- blödningar kopplade till sjukdomar utanför reproduktionssystemet
- iatrogena (framkallade av läkemedel eller medicinska ingrepp)
Efter ålder delas blödningarna in i:
- juvenil menorragi (från första menstruationen till 18 års ålder)
- menorragi hos vuxna kvinnor fram till menopaus
Symtom och hur menorragi yttrar sig
Normal menstruation följer vissa kriterier. Blödningen anses onormal om minst ett av följande avviker:
- menstruationscykel 24–38 dagar
- variation i cykellängd högst 7 dagar
- blodförlust högst 80 ml per menstruation
- blödningens längd högst 7–8 dagar
- behov av byte av tampong/binda med hög uppsugningsförmåga inte oftare än var tredje timme
- blodkoagel högst 2,5 cm
- relativt stabil mängd blodförlust från cykel till cykel
Menorragi kan även kombineras med mellanblödningar (metrorragi).
Om dina menstruationer inte passar in i dessa kriterier bör du kontakta gynekolog.
Möjliga komplikationer
Den vanligaste följden av långvarig menorragi är järnbristanemi. Typiska symtom:
- trötthet och svaghet
- andfåddhet vid lätt ansträngning
- hjärtklappning
- blek hud
- håravfall och sköra naglar
- koncentrationssvårigheter och nedsatt kognitiv skärpa
Långvariga blödningar kan även leda till:
- ökad risk för bäckeninfektioner (på grund av störd vaginal flora och försvagat lokalt försvar)
Viktigt!
Om du upplever dessa symtom bör du utredas för anemi och vid behov genomgå gynekologisk undersökning för att hitta orsaken.
Diagnos
Vid misstänkt menorragi börjar gynekologen med:
- Anamnes – blödningarnas varaktighet, mängd, förändringar, ärftlighet, övriga sjukdomar.
- Gynekologisk undersökning – för att utesluta organiska orsaker.
- Ultraljud av bäckenet – vanligaste och enklaste metoden.
- Vid behov: hysteroskopi, biopsi, HSG, skrapning, laparoskopi.
Laboratorietester:
- graviditetstest
- cellprov (PAP-test)
- hormonprover
- koagulationsprov
- lever- och njurfunktionsprover
- tumörmarkörer (t.ex. CA-125)
- blodstatus, järn och ferritin vid misstänkt anemi
Tips:
Använder kvinnan menskopp blir det betydligt lättare att objektivt bedöma blodmängden, eftersom koppen har volymmarkeringar.
Behandling
Behandlingen beror på kvinnans ålder och orsaken till blödningarna.
Konservativ behandling
Hos unga kvinnor utan allvarliga sjukdomar:
- hormonell behandling med höga doser kombinerade hormoner
- läkemedel som stoppar blödning (hemostatika)
Kirurgisk behandling vid behov
Om behandling inte hjälper kan följande metoder användas:
- hysteroskopi och skrapning – avlägsnar endometriet och stoppar blödning
- operation av livmodern vid myom eller multipla polyper
- endometrieablation (minimalt ingrepp) för kvinnor som inte planerar graviditet
Vid menorragi orsakad av andra sjukdomar behandlas grundsjukdomen i första hand.
Prognos
Med tidig diagnos och korrekt behandling är prognosen god. Men vissa bakomliggande sjukdomar kan påverka möjligheten till graviditet eller utgöra risk för kvinnans hälsa.
Förebyggande åtgärder
För att minska risken för menorragi rekommenderas:
- normal kroppsvikt
- näringsrik kost
- regelbunden fysisk aktivitet
- god intimhygien
- tidig behandling av gynekologiska och allmänna sjukdomar
För att förhindra återfall kan läkaren rekommendera:
- hormonspiral
- kombinerade p-piller
- progesteronbehandling
Vanliga frågor
Hur mycket blodförlust är normalt vid menstruation?
Högst 80 ml per cykel.
Hur kan man uppskatta blodmängden hemma?
Genom att väga bindor/tamponger eller använda menskopp.
Kan hypermenorré behandlas utan operation?
Ja, ofta räcker hormonell behandling, särskilt hos unga kvinnor som planerar graviditet.
Kan man förebygga anemi vid menorragi?
Ja, genom förebyggande järntillskott enligt läkarens ordination.
Kan läkemedel orsaka rikliga menstruationer?
Ja, till exempel blodförtunnande läkemedel kan leda till ökad blödning.
