Lågt fostervatten, eller oligohydramnios, är ett tillstånd där mängden fostervatten runt barnet är lägre än normalt. Det förekommer hos cirka 0,3 till 5 procent av alla gravida kvinnor.
Ett minskat vätskeinnehåll i fostersäcken kan vara riskfyllt för barnet. Det kan leda till störningar i utvecklingen, olika medfödda avvikelser och i allvarliga fall även fosterdöd. Oligohydramnios kan uppstå när som helst under graviditeten, men är vanligast i slutet av den. Regelbundna kontroller hos barnmorska och gynekolog gör det möjligt att upptäcka tillståndet i tid och sätta in rätt åtgärder.
Orsaker till lågt fostervatten
Fostervatten bildas genom filtrering av moderns blodplasma och produceras av celler i fostervattensäcken, moderkakan samt – senare i graviditeten – av fostrets njurar och lungor. Vätskan fungerar som ett skydd, dämpar yttre tryck, ger barnet utrymme att röra sig och förebygger att navelsträngen kläms. Den spelar också en viktig roll i samspelet mellan mamma, moderkaka och foster.
Den vanligaste orsaken till oligohydramnios är medfödda missbildningar hos fostret, särskilt i urinvägar, andningssystem och ansiktsskelett.
Andra möjliga orsaker är:
- infektioner hos mamman eller fostret, exempelvis TORCH-infektioner och sexuellt överförbara sjukdomar
- nedsatt funktion i moderkakan, även på grund av hormonella rubbningar
- överburenhet
- havandeskapsförgiftning
- kroniska sjukdomar hos kvinnan (högt blodtryck, metabolt syndrom, fetma, diabetes, kroniska njursjukdomar)
Riskfaktorer
Risken för oligohydramnios ökar vid:
- rökning, alkoholbruk och andra skadliga vanor
- exponering för skadliga kemiska eller industriella faktorer
- komplicerad gynekologisk anamnes (upprepade aborter eller ingrepp i livmodern)
Hur tillståndet utvecklas
Mekanismen bakom minskat fostervatten beror på orsaken:
- Infektioner kan skada hinnorna runt fostret och minska produktionen av fostervatten.
- Kärlsjukdomar och ämnesomsättningsproblem hos kvinnan kan påverka moderkakan och leda till minskad vätskebildning.
- Tidigare infektioner före graviditetens start kan leda till att hinnorna utvecklas onormalt från första början.
Klassificering
Oligohydramnios delas in efter när det uppstår:
- Tidigt – före vecka 20
- Sent – efter vecka 20
Tillståndet kan utvecklas akut, exempelvis när fostervatten snabbt sipprar ut, eller gradvis över längre tid.
Symtom på lågt fostervatten
Oftast märker kvinnan inget själv. Tillståndet upptäcks vanligen vid rutinkontroll.
Tydligt minskat fostervatten kan ge:
- illamående
- yrsel
- buksmärta, särskilt när barnet rör sig
Vid undersökning kan barnmorskan eller läkaren notera:
- att fosterdelarna känns ovanligt tydligt genom bukväggen
- att livmodern inte växer som förväntat
Möjliga komplikationer
För barnet kan lågt fostervatten innebära:
- tillväxthämning
- syrebrist
- skelettdeformiteter
- infektioner
- död i livmodern
För mamman kan det öka risken för:
- för tidig förlossning
- svag eller oregelbunden värkaktivitet
- blödningar under eller efter förlossningen
Diagnos
Eftersom kvinnan oftast inte har symtom upptäcks oligohydramnios vid:
- kontroll av livmoderns storlek
- mätning av magens omkrets
Vid avvikelser görs kompletterande undersökningar:
- blod- och urinprov
- biokemiska tester för att bedöma lever och njurar
- vaginala prover för att påvisa infektioner
- ultraljud r att mäta mängden fostervatten och kontrollera moderkakan och fostret
- dopplerundersökning för att bedöma blodflödet mellan livmoder och moderkaka
- CTG för att följa fostrets välbefinnande
Behandling av lågt fostervatten
Behandlingen beror på orsaken och hur mycket fostervattnet har minskat.
Vid goda värden hos både mamma och barn efter vecka 20 kan man ofta följa tillståndet genom täta kontroller.
Sjukhusvård rekommenderas om:
- graviditeten passerat vecka 34
- vätskemängden är kraftigt minskad
- livmodern är irriterad eller i förtidssammandragningar
Målet är att låta graviditeten fortgå så länge som möjligt utan att riskera barnets hälsa.
Behandling kan innefatta:
- vila och minskad fysisk ansträngning
- näringsrik kost och minskning av stress
- läkemedel som förbättrar blodflödet i livmoder och moderkaka
- vitaminer
- tokolytika eller kramplösande läkemedel vid livmodersammandragningar
- antibiotika vid infektion
- behandling av högt blodtryck, njurproblem eller andra underliggande sjukdomar
Om mängden fostervatten fortsätter att minska och barnets utveckling påverkas kan förlossningen behöva sättas igång – ibland med kejsarsnitt, eftersom en vaginal förlossning kan innebära risker.
Prognos
Vid tidig diagnos och rätt behandling är prognosen oftast god, och de flesta graviditeter kan fullföljas utan komplikationer. Om oligohydramnios utvecklas mycket tidigt i graviditeten är risken för missfall och allvarliga avvikelser högre.
Förebyggande åtgärder
Risken kan minskas genom:
- planering av graviditet med hälsokontroll av båda föräldrarna
- tidig inskrivning på mödravården
- att följa barnmorskans rekommendationer om provtagning och livsstil
- att undvika tung fysisk belastning
- att undvika skadliga kemiska eller industriella miljöer
- hälsosam livsstil med god sömn, näringsrik kost och rökstopp
Vanliga frågor
Hur mycket fostervatten är normalt?
Cirka 1 liter. Mindre än 500 ml ses som lågt, mer än 1,5 liter som för mycket.
Kan övervikt orsaka oligohydramnios?
Ja, fetma är en av riskfaktorerna.
Kan man föda naturligt vid lågt fostervatten?
För att undvika komplikationer rekommenderas planerat kejsarsnitt runt vecka 38 även om behandlingen gett effekt.
Hur kan jag förebygga tillståndet?
Genom regelbundna kontroller och genom att följa rekommendationerna från vårdpersonalen.
Kan man behandla lågt fostervatten med huskurer?
Nej. Sådana metoder kan vara skadliga och påverkar inte mängden fostervatten.
