Myom i livmodern är en tumörliknande förändring som uppstår ur celler i livmoderns muskelskikt, myometriet. Sjukdomen är godartad och förlöper ofta utan tydliga symtom. Myom kan förekomma som runda knutor i olika storlek och på olika platser i livmodern, från mycket små till mycket stora. Varje knutas egenskaper påverkar symtombilden och därmed också prognosen.
Detta tillstånd är sedan länge en av de vanligaste gynekologiska diagnoserna och ligger på andra plats efter infektions- och inflammatoriska sjukdomar. Enligt screeningsstudier drabbas i genomsnitt var fjärde kvinna.
Ju större myom, desto mer uttalad blir symtombilden. Vanliga besvär är smärta i nedre delen av buken, störningar i menstruationscykeln och problem med urinvägarna. Fertiliteten kan påverkas, vilket kan leda till svårigheter att bli gravid eller att fullfölja en graviditet. Det är därför viktigt att kontakta gynekolog i ett tidigt skede för att undvika komplikationer och för att behandlingen ska bli så effektiv och skonsam som möjligt.
Orsaker till myom i livmodern
Trots omfattande forskning är orsaken till myom fortfarande oklar. Den rådande teorin är att hormoner spelar en central roll, eftersom sjukdomen utvecklas under perioder med hormonella förändringar. Det finns dock många fall där myom uppstår hos kvinnor med helt normala hormonnivåer.
Riskfaktorer för att utveckla myom
Gynekologer anser att följande faktorer kan öka risken för myombildning:
- många aborter
- hjärt och kärlsjukdomar, inklusive högt blodtryck
- övervikt
- endometrios
- brist på fysisk aktivitet
- tidig menarche
- sen graviditet
- polycystiskt ovariesyndrom
Kvinnor med mentalt krävande arbete, särskilt när stressnivåerna är höga, löper också större risk.
Viktigt att veta
En cell som senare kan utvecklas till ett myom kan uppstå hos vilken kvinna som helst, men det innebär inte att sjukdomen utvecklas. Forskning visar att ärftlighet spelar en viktig roll. Förändringar i genregleringen, framför allt gener kopplade till HMGB-proteiner, kan ärvas från mor till dotter. Det kan också förekomma ärvda störningar i lokala enzymatiska system eller i bindvävens struktur, vilket underlättar cellförändring och myomtillväxt.
Patogenes
Det finns flera teorier om hur myom bildas, men ingen har ännu full vetenskaplig bevisning. De mest accepterade teorierna är:
- Hormonell teori: östrogen stimulerar celltillväxt, progesteron bromsar den.
- Hemodynamisk teori: förändringar i blodkärlens struktur och blodflöde kan bidra.
- Tillväxtfaktorer: vissa tillväxtfaktorer kan trigga cellproliferation.
- Lokal syrebrist (hypoxi): leder till förändringar i muskelcellerna som gör att de börjar dela sig onormalt.
Det finns även en teori om att myom i själva verket är en form av hyperplasi i myometriet.
Klassificering av myom
Efter storlek
- små myom – upp till ca 5 cm
- medelstora – 5 till 9 cm
- stora eller »gigantiska« – från 9 cm och uppåt
Efter lokalisation
Myom kan sitta:
- intramuralt – i livmoderväggen
- submuköst – under slemhinnan och växer in i livmoderhålan
- subseröst – på utsidan av livmodern
Myom kan vara enstaka eller multipla. Hos cirka 80% av kvinnorna förekommer flera myom samtidigt. Sjukdomen kan vara helt utan symtom eller ge tydliga besvär.
FIGO-klassifikation av myom
Den internationellt använda FIGO-skalan delar in myom efter deras exakta läge i eller på livmodern, från typ 0 (submuköst på stjälk) till typ 8 (specifika lokaliseringar, exempelvis i cervix). Även så kallade hybridmyom ingår, som berör både inre och yttre lager.
Symtom på myom i livmodern
Sjukdomen kan vara asymtomatisk i många år. När besvär uppstår är de vanligaste:
Smärta
Ofta i nedre delen av buken eller ländryggen. Subserösa myom kan orsaka dragande, molande smärta när de trycker mot bukhinnan eller nerver. Akut smärta uppstår om blodflödet till myomet avstannar.
Kraftiga menstruationsblödningar
Submukösa myom orsakar ofta menorragi: långa, mycket rikliga menstruationer. Även oregelbundna blödningar kan förekomma.
Trycksymtom
Stora myom kan påverka urinblåsan och tarmen, vilket leder till täta urinträngningar, svårigheter att tömma tarmen eller i sällsynta fall påverkan på blodkärl.
Smärta vid samlag
Många kvinnor upplever obehag eller smärta vid samlag.
Möjliga komplikationer
Om myom lämnas obehandlat kan följande komplikationer uppstå:
- nekros av myomknutan
- vridning av stjälk
- kraftiga blödningar
- järnbristanemi
- infertilitet
- psykologiska besvär såsom oro och nedstämdhet
Diagnostik
Diagnosen ställs vanligtvis hos gynekolog genom:
- samtal och anamnes
- gynekologisk undersökning
- ultraljud (ofta både transabdominellt och transvaginalt)
- MRT eller CT vid behov
- hysteroskopi om man misstänker submuköst myom
- blodprover för att utesluta anemi
- biopsi vid misstanke om malignitet
Behandling av myom
Konservativ behandling
Används när kirurgi inte är nödvändig. Målet är att bromsa tillväxten. Vanliga behandlingsmedel är:
- vitamin A, C och B1
- hormonella läkemedel (gestagener, anti-gonadotropiner, androgener)
- GnRH-antagonister för att krympa myomet inför operation
- järnpreparat vid anemi
Komplementära metoder som kost, fysioterapi och stressreduktion kan förbättra effekten.
Kirurgisk behandling
Operation rekommenderas vid:
- submukösa myom
- stora eller snabbt växande myom
- uttalade blödningar eller anemi
- infertilitet kopplad till myom
- nekrotiska förändringar
De vanligaste operationerna:
- Myomektomi – avlägsnande av myom, livmodern bevaras. Kan göras laparaskopiskt eller hysteroskopiskt.
- Myometrektomi – avlägsnande av förändrat muskulärt område. Livmodern rekonstrueras.
- Hysterektomi – livmodern tas bort helt. Används när mer skonsam behandling inte räcker.
Rehabiliteringstiden varierar från 2 veckor (minimalinvasivt) till över 1 månad.
Prognos och förebyggande åtgärder
Om myom upptäcks och behandlas i tid är prognosen mycket god. Fertiliteten kan ofta bibehållas vid organbevarande operationer.
Förebyggande rekommendationer
- använda hormonella preventivmedel enligt läkarens råd
- undvika aborter
- behandla infektioner i tid
- minska sol- och värmeexponering efter 40 års ålder
Efter behandling ingår regelbundna kontroller hos gynekolog.
Vanliga frågor
Är myom farligt?
Stora och multipla myom kan orsaka tryck på andra organ och leda till deras funktionsstörningar, till exempel njurproblem vid påverkan på urinledarna.
Vad bör man undvika vid myom?
Undvik överhettning (solarium, bastu, varma bad). Undvik fet och processad mat, då den påverkar hormonbalansen negativt. Massage av ländrygg, mage och sätesmuskler ska endast göras efter rekommendation från gynekolog.
Vilka övningar är förbjudna?
Tunga lyft (över 3 kg) och övningar som belastar bukmusklerna bör undvikas. Säkrare alternativ är lättare träning och medicinsk gymnastik.
Kan myom övergå i cancer?
Risken är mycket låg (1–2%). Myom räknas inte som en direkt riskfaktor för livmodercancer. Regelbundna kontroller rekommenderas.
Kan man bli gravid med myom?
Ja, om myomet är litet och inte orsakat komplikationer. Men myom kan påverka graviditeten, och i vissa fall krävs kejsarsnitt. Gynekologer rekommenderar att behandla myomet före graviditet.
