Eklampsi är ett tillstånd som innebär ett enstaka krampanfall eller en serie kramper hos en kvinna med havandeskapsförgiftning (preeklampsi) och som inte beror på andra orsaker, till exempel stroke eller hjärntumor. Sjukdomen kan utvecklas under den andra halvan av graviditeten, under förlossningen eller inom 28 dagar efter förlossningen. Tack vare förbättrad mödra och förlossningsvård har förekomsten minskat till cirka 1 fall per 2 000 förlossningar. Trots detta är eklampsi fortfarande en av de allvarligaste komplikationerna under graviditet och utan akut behandling kan tillståndet leda till dödsfall hos både mor och barn.
Orsaker till eklampsi
Eklampsi utvecklas som en följd av försämrad havandeskapsförgiftning under den senare delen av graviditeten och kan uppstå vid alla grader av preeklampsi, inte enbart vid svår form. Krampanfall kan utlösas av:
- höga ljud
- starkt ljus
- smärta vid värkar
- vaginal undersökning och andra invasiva diagnostiska ingrepp
- kraftig psykisk eller emotionell stress
Den bakomliggande mekanismen vid eklampsi är ett tillstånd med multiorgansvikt som uppstår på grund av högt blodtryck och störd blodcirkulation. Förträngning av blodkärl, ökad blodviskositet och försämrade blodegenskaper leder till syrebrist i vävnader och rubbningar i kroppens ämnesomsättning.
Riskfaktorer
Eklampsi är betydligt vanligare hos kvinnor med ärftlig belastning, till exempel om modern, systrar eller andra nära kvinnliga släktingar haft preeklampsi eller eklampsi. Risken ökar markant om sen havandeskapsförgiftning förekommit vid tidigare graviditet. Ålder under 18 år eller över 35 år betraktas också som självständiga riskfaktorer.
Andra tillstånd som ökar risken för eklampsi är:
- diabetes, inklusive graviditetsdiabetes
- metabolt syndrom och fetma, där en ökning av BMI med 5–7 enheter fördubblar risken
- systemsjukdomar i bindväven och antifosfolipidsyndrom
- kroniskt högt blodtryck och andra hjärt och kärlsjukdomar
- kronisk njursjukdom
Statistiskt sett uppträder eklampsi oftare vid första graviditeten. Vid tvilling eller trillinggraviditet är risken cirka tre gånger högre. Vid senare graviditeter ökar risken om intervallet mellan förlossningarna är mer än tio år.
Vanliga symtom vid eklampsi
I cirka 70 procent av fallen föregås sjukdomen av varningssymtom som huvudvärk, illamående och kräkningar, högt blodtryck samt synrubbningar med flimrande prickar eller mörka skuggor framför ögonen. Ofta ses även ökad krampbenägenhet, till exempel stegrade reflexer, muskelryckningar och ett oroligt eller uppvarvat tillstånd.
Ett klassiskt eklampsianfall utvecklas i fyra faser:
- Förkrampfas, upp till 30 sekunder, med ryckningar i ansiktsmuskler och armar.
- Tonisk fas, 10–20 sekunder, med stelhet i hela kroppen, medvetslöshet och andningsuppehåll på grund av muskelkramp.
- Klonisk fas, cirka 1 minut, med rytmiska ryckningar i hela kroppen och gradvis återkomst av andningen.
- Återhämtningsfas, med djup och oregelbunden andning, stabilisering av puls och blodtryck samt att blåfärgad hudton försvinner.
Efter anfallet vaknar kvinnan oftast upp men minns inte vad som hänt. Under en längre tid kan hon känna uttalad trötthet, allmän sjukdomskänsla och huvudvärk. Muskelsmärtor är vanliga till följd av kraftiga krampkontraktioner och okontrollerade rörelser.
Utöver den klassiska formen kan eklampsi även förekomma utan tydliga kramper, men med tecken på multiorgansvikt. Denna atypiska form kan vara svår att upptäcka i ett tidigt skede och diagnostiseras ofta först när tillståndet redan blivit livshotande.
Möjliga komplikationer
Vid eklampsi kan symtomen förvärras mycket snabbt och inom några minuter orsaka allvarliga skador på moderns hälsa. Vanliga komplikationer är hjärnblödning, lungodem, HELLP syndrom samt akut njur och leversvikt. Utan snabb och korrekt behandling kan tillståndet vara livshotande. På längre sikt kan kvinnan drabbas av synnedsättning och psykiska besvär efter förlossningen.
Viktigt att veta
Eklampsi är mycket farligt inte bara för modern utan även för barnet. Tillståndet är en av de vanligaste orsakerna till moderkaksavlossning, syrebrist hos fostret, allvarlig asfyxi under förlossningen, för tidig födsel och intrauterin fosterdöd.
Diagnostik av eklampsi
Eftersom eklampsi ofta uppstår plötsligt finns det sällan tid för omfattande undersökningar i det akuta skedet. Diagnosen baseras på kliniska symtom, blodtrycksmätning och uppgifter från graviditetens sjukdomshistoria.
Viktiga diagnostiska kriterier är:
- samband med graviditet eller debut inom fyra veckor efter förlossningen
- känd preeklampsi eller högt blodtryck
- plötsligt insättande symtom utan föregående epileptisk aura
- mycket högt blodtryck, med systoliskt värde över 160 mmHg och diastoliskt över 110 mmHg
När det akuta tillståndet stabiliserats genomförs fördjupad utredning för att identifiera eventuella komplikationer. Magnetkameraundersökning av hjärnan kan användas och är säker under graviditet. Njurfunktionen bedöms med urinprov och kreatinin i blodet, och blodets koagulationsförmåga analyseras med koagulationsprover.
Behandling av eklampsi
Eklampsi kräver omedelbar medicinsk behandling enligt etablerade akuta riktlinjer. Kvinnan får kramplösande läkemedel och magnesiumsulfat, samt andningsstöd med respirator eller non invasiv ventilation vid behov. Vid cirkulationspåverkan kan hjärt lungräddning bli nödvändig.
Efter att krampanfallet hävts fokuserar den fortsatta behandlingen på:
- korrigering av ämnesomsättningsrubbningar
- återställande av vätske och elektrolytbalans
- stabilisering av allmäntillståndet
- förebyggande av nya kramper
Behandlingen omfattar infusionsterapi, strikt fysisk och psykisk vila samt lugnande och blodtryckssänkande läkemedel under noggrann övervakning.
Om eklampsi uppstår under graviditeten rekommenderas förlossning med kejsarsnitt 4–6 timmar efter att anfallet avslutats. Vid eklampsi under den tidiga delen av förlossningen krävs ofta akut operativ förlossning.
Prognos och förebyggande åtgärder
Prognosen beror på hur många och hur svåra krampanfallen är, hur snabbt behandling sätts in samt om kvinnan har andra underliggande sjukdomar. I många fall är förloppet allvarligt.
För att minska risken för eklampsi rekommenderas:
- noggrann planering av graviditeten och medicinsk kontroll före befruktning
- kontroll av vätskeintag och salt i kosten
- undvikande av snabb och överdriven viktuppgång
- minskning av stress och negativa känslor
- regelbundna promenader och lätt fysisk aktivitet
Kvinnor med hög risk behöver tätare kontroller hos barnmorska och läkare under andra halvan av graviditeten, regelbunden blodtryckskontroll och uppföljning av njurfunktionen. I vissa fall kan läkemedel som förbättrar blodcirkulationen användas. Vid försämrat allmäntillstånd rekommenderas planerad sjukhusvård för kontinuerlig övervakning.
Frågor och svar
Kan man bli gravid igen efter eklampsi?
Tidigare preeklampsi eller eklampsi är inte ett hinder för framtida graviditet. Efter fullständig återhämtning kan en ny graviditet planeras, men kvinnan räknas som högriskpatient och behöver noggrann uppföljning.
Hur farligt är eklampsi?
Eklampsi är en av de allvarligaste komplikationerna under graviditet och står för cirka 15 procent av all mödradödlighet globalt.
Går det att förutse eklampsi?
Alla kvinnor med havandeskapsförgiftning löper risk att utveckla eklampsi. Det finns i dagsläget inget sätt att med säkerhet förutsäga vem som kommer att drabbas.
Hur återhämtar man sig efter eklampsi?
Efter förlossningen rekommenderas uppföljning hos hjärtspecialist och blodtryckssänkande behandling vid behov. För att förebygga blodproppar rekommenderas ofta blodförtunnande läkemedel under sex veckor samt användning av kompressionsstrumpor.
