Leiomyom i livmodern är en godartad tumör som utgår från omogna glatta muskelceller. Dessa celler finns i blodkärlens väggar som försörjer livmodern. Leiomyom är hormonberoende, avgränsad och omsluten av en kapsel. Förändringen är oftast fast i konsistensen. Storlek, antal och placering kan variera kraftigt mellan olika kvinnor.
Leiomyom är den näst vanligaste gynekologiska sjukdomen, endast förbigången av inflammatoriska sjukdomar i bäckenet. Enligt olika studier drabbas cirka 20–40 procent av alla kvinnor. Hos ungefär en fjärdedel förekommer symtom som smärta, onormala blödningar, urinbesvär och anemi. Även en tidigare helt symtomfri leiomyom kan börja ge besvär, därför krävs behandling oavsett symtombild. Detta sker i samråd med gynekolog.
Orsaker till leiomyom
De exakta orsakerna är ännu inte helt klarlagda. Baserat på epidemiologi, genetik, hormonbalans och tumörens utveckling anses följande faktorer kunna bidra:
- förändrat blodflöde i bäckenområdet
- ärftliga faktorer som påverkar hur myometriet reagerar och växer
- hormonella rubbningar, särskilt i östrogennivåer
Sjukdomen kan även utvecklas i samband med nedsatt immunförsvar, vilket är vanligt vid långvariga infektioner. Inflammation anses spela en viktig roll i tillväxten av leiomyom.
Riskfaktorer
Flera faktorer kan öka risken att leiomyom utvecklas eller växer:
- sen menstruationsdebut
- kraftiga och långvariga menstruationer
- upprepade aborter
- andra sjukdomar, särskilt i hjärt–kärlsystemet
- tidigare gynekologiska tillstånd
- långvarig antibiotikabehandling
- hormonella preventivmedel
- sena graviditeter eller utebliven graviditet
- immunbristtillstånd
Övervikt och fetma är också kopplade till en ökad risk.
Patogenes
Utvecklingen av ett leiomyom är ännu inte helt kartlagd, men tre huvudfaser är kända:
- En aktiv tillväxtzon bildas i myometriet och blodkärlens väggar förtjockas.
- Cellerna börjar dela sig snabbare och området växer, men funktion och struktur är fortfarande relativt normala.
- Tumören ökar ytterligare i storlek och börjar innehålla mer fibrös vävnad.
Tillväxten stimuleras framför allt av kvinnliga könshormoner. Tidigare ansågs östrogen dominera, men idag vet man att progesteron har ännu större tillväxtfrämjande effekt.
Klassificering
Leiomyom delas in efter placering:
- Intramuralt – i livmoderns muskelvägg
- Submuköst – under slemhinnan och växer in i livmoderhålan
- Subseröst – på livmoderns utsida
- Intraligamentärt – mellan livmoderns ligament
- Parasitiskt – växer mot närliggande organ
- Stjälkat – sitter på en smal stjälk
Efter utgångspunkt delas de även in i:
- leiomyom i livmoderkroppen – vanligast
- leiomyom i livmoderhalsen – mycket ovanlig
Utifrån celltyp finns:
- cellulärt
- vanligt godartat
- atypiskt
- epitelioitt
- intravaskulärt
- prolifererande
- leiomyom med tecken på malignisering
Tumören kan vara enstaka eller multipel, där multipla är vanligare.
Symtom
Leiomyom kan vara helt symtomfria i många år. När besvär uppstår kan de omfatta:
- tyngdkänsla i nedre delen av buken
- rikliga och långvariga menstruationer
- blödningar mellan menstruationer
- smärta i nedre buken eller ländryggen, ofta värre vid mens
- urinträngningar eller svårigheter att tömma blåsan
- förstoppning
- ökad bukomfång
Kraftiga mensblödningar kan leda till järnbristanemi, vilket ger trötthet, yrsel, blekhet och hjärtklappning.
Komplikationer
Större leiomyom kan orsaka:
- deformation av livmoderhålan
- stjälkvridning med efterföljande nekros
- kronisk trötthet och anemi
- graviditetskomplikationer
- tryck på urinvägarna, vilket kan leda till njurpåverkan, hydronefros eller pyelonefrit
Ett sällsynt men allvarligt tillstånd är livmoderinversion, där tumören kan "falla ut" genom livmoderhalsen. Detta kräver akut kirurgi.
Diagnostik
Leiomyom syns inte alltid utifrån, förutom om buken ökar i storlek. Gynekologisk undersökning kan avslöja:
- förstorad livmoder
- oregelbunden form
- fast konsistens
Diagnosen bekräftas med:
- ultraljud
- hysteroskopi
- hysterosalpingografi med kontrast
- CT eller MR vid behov
Vid misstänkta förändringar tas även biopsi för histologisk analys.
Behandling
Val av behandling beror på tumörens storlek, antal och placering.
Konservativ behandling
Används vid små leiomyom:
- hormonbehandling (gestagener, kombinerade p-piller, androgena preparat)
- järnpreparat vid anemi
Kirurgisk behandling
Kan vara:
- Organsparande: laparoskopisk eller hysteroskopisk myomektomi, embolisering av livmoderartärer
- Radikal kirurgi: total eller subtotal hysterektomi via laparoskopi, bukoperation eller vaginalt
Radikal kirurgi görs endast vid svåra fall.
Prognos och förebyggande
Vid tidig diagnos och korrekt behandling är prognosen god. Hos patienter med långt gången sjukdom krävs mer omfattande behandling.
Det finns ingen specifik prevention, men rekommenderade åtgärder är:
- använda hormonella preventivmedel endast efter läkarordination
- undvika viktuppgång
- äta näringsrik kost
- minska stress
- vara fysiskt aktiv
- behandla infektioner i tid
- undvika aborter
Regelbundna gynekologiska kontroller rekommenderas: undersökning var sjätte månad och ultraljud en gång per år.
Vanliga frågor
Är leiomyom cancer?
Nej. Vissa ovanliga former kan sprida sig via blodkärl, men sjukdomen är inte cancer. Malign utveckling är mycket ovanlig.
Vad är skillnaden mellan leiomyom och myom?
Ingen. Det är samma tillstånd. Benämningen varierar beroende på vilken vävnad som dominerar.
Kan man bli gravid med leiomyom?
Ofta ja. Men stora tumörer kan blockera äggledarna eller påverka blodflödet i livmodern, vilket kan försämra graviditeten.
Hur undviker man återfall?
Genom hälsosam livsstil, undvika värmeexponering (bastu, lång solning), samt planera fysioterapi tillsammans med läkare.
