Ektopi av livmoderhalsen innebär att det cylindriska epitel som normalt täcker livmoderhalskanalen sprider sig till den vaginala delen av livmoderhalsen. Tidigare kallades detta tillstånd ofta för erosion. Enligt modern medicinsk kunskap är dock en verklig erosion, det vill säga en faktisk skada på epitelets yta, relativt ovanlig. I de flesta fall handlar synliga förändringar på livmoderhalsens yta om just en förskjutning av epitelet, alltså ektopi, även kallad pseudoerosion.
Ektopi är mycket vanligt och förekommer hos nästan varannan kvinna. I cirka 11 procent av fallen är tillståndet medfött. Den högsta förekomsten ses hos kvinnor under 30 år. I takt med att den reproduktiva funktionen avtar minskar risken för att utveckla ektopi av livmoderhalsen.
Orsaker till ektopi av livmoderhalsen
Enligt modern medicin finns tre huvudsakliga teorier som förklarar uppkomsten av ektopi:
- Inflammatorisk teori: pseudoerosion uppstår som en följd av långvariga inflammatoriska processer i området
- Hormonell teori: epitelomvandlingen beror på hormonell obalans, ofta med överskott av östrogen
- Immunologisk teori: cellförskjutningen är kopplad till nedsatt lokalt eller allmänt immunforsvar
Sammanfattningsvis kan följande orsaker bidra till utveckling av ektopi:
- hormonell obalans vid pubertet, graviditet eller menstruationsrubbningar
- infektiösa och inflammatoriska sjukdomar i underlivet, till exempel cervicit och vaginit, inklusive sexuellt överförbara infektioner och HPV
- endometrios
- myom i livmodern
- skador på slemhinnan vid medicinska ingrepp, till exempel abort eller insättning av spiral
- förlossningsskador
- kemisk eller mekanisk irritation vid till exempel vaginala sköljningar eller samlag med kraftig friktion
- användning av östrogenhaltiga läkemedel
- bakteriell vaginos
Riskfaktorer
Följande faktorer ökar risken för pseudoerosion:
- tidig första menstruation
- sexuell debut före 16 års ålder
- oskyddat sex
- frekventa byten av sexualpartner
- vaginalt samlag under menstruation
- komplicerade eller traumatiska förlossningar
- allvarliga kroniska sjukdomar som diabetes eller immunbrist
- rökning
Viktigt att veta
Ektopi av livmoderhalsen är inte ett förstadium till cancer och är inte cancer i sig. Tillståndet påverkar inte fertiliteten, graviditetens förlopp eller fostrets utveckling. Däremot kan ektopi öka mottagligheten för infektioner och skapa förutsättningar för utveckling av cellförändringar, så kallad dysplasi.
Hur ektopi uppstår
Livmoderhalsen innehåller en kanal som förbinder livmodern med slidan. Denna kanal är täckt av ett enskiktat cylindriskt epitel som producerar slem. Slemmet skyddar livmodern mot infektioner och underlättar utflödet av menstruationsblod. Den vaginala delen av livmoderhalsen är täckt av flerskiktat, icke förhornat skivepitel.
Normalt möts dessa två typer av epitel vid den yttre livmoderhalsöppningen, i den så kallade transformationszonen. Under påverkan av olika faktorer kan det cylindriska epitelet förskjutas utanför livmoderhalskanalen. Detta syns vid undersökning som ett klart rött område på livmoderhalsens yta. Detta är ektopi.
Olika typer av ektopi
Ektopi kan vara:
- Medfödd eller förvärvad, beroende på när den uppstår
- Recidiverande, om den återkommer flera gånger efter behandling eller spontan läkning
Utifrån kliniskt förlopp skiljer man mellan:
- Okomplicerad ektopi, som i dag betraktas som en normal variant
- Komplicerad ektopi, som är förenad med inflammation eller andra sjukliga förändringar
Symtom vid ektopi av livmoderhalsen
Okomplicerad ektopi ger i de allra flesta fall inga symtom och upptäcks ofta av en slump vid en gynekologisk undersökning.
Vid ektopi som är förenad med inflammation eller cellförändringar kan följande symtom förekomma:
- sveda och klåda i slidan
- ökade eller illaluktande flytningar
- smärta vid urinering eller samlag
- blodblandade flytningar efter samlag
- menstruationsrubbningar
- minskad sexlust
- svårigheter att bli gravid
Möjliga komplikationer
Ektopi i sig innebär inte att en sjukdom föreligger, men området är mer känsligt för infektioner. Därför kräver tillståndet uppföljning, eftersom risken för inflammatoriska och i vissa fall cellförändringar är något förhöjd.
Diagnostik
Medfödd ektopi upptäcks ofta vid den första gynekologiska undersökningen. Läkaren ser då ett oregelbundet, klart rött område som lätt kan blöda vid beröring.
Förvärvad ektopi diagnostiseras när liknande förändringar uppstår på en tidigare normal livmoderhals.
En viktig undersökning är kolposkopi, där livmoderhalsen granskas med förstoring. Under undersökningen används ättiksyra och jodlösning för att identifiera misstänkta områden. Vid behov tas vävnadsprov för histologisk analys.
Ytterligare utredning kan inkludera:
- hormonanalys i blo
- cellprov från livmoderhalsen
- analys av vaginalsekret
- PCR-test för infektioner, särskilt HPV
Behandling av ektopi av livmoderhalsen
Okomplicerad medfödd ektopi kräver oftast ingen behandling, utan regelbunden uppföljning hos gynekolog.
Vid symtomgivande eller komplicerad ektopi kan behandling vara nödvändig. Målen är att:
- behandla inflammation
- återställa vaginal mikroflora
- stärka immunförsvaret
- korrigera hormonella rubbningar
Behandlingen kan vara läkemedelsbaserad med antibiotika, antivirala eller svampdödande medel, antiinflammatoriska läkemedel, hormonella preparat eller immunmodulerande läkemedel.
Om besvären kvarstår kan destruktion av det förändrade området övervägas. I dag rekommenderas detta endast vid tydliga indikationer.
Metoder som används är:
- diatermi (elektrokoagulation)
- kemisk behandling
- laser- eller radiovågsbehandling
- kryoterapi (behandling med kyla)
Prognos
Prognosen vid okomplicerad ektopi är mycket god. Tillståndet är ofarligt och innebär ingen risk för liv eller hälsa. Vid komplicerad ektopi beror prognosen på korrekt behandling och regelbunden uppföljning.
Förebyggande åtgärder
Medfödd ektopi kan inte förebyggas. Risken för förvärvad ektopi minskar genom regelbundna gynekologiska kontroller, snabb behandling av infektioner och ett hälsosamt sexualliv med stabil partner samt god intimhygien.
Vanliga frågor
Kan pseudoerosion leda till livmoderhalscancer?
Nej. Tillståndet är godartat. Upprepade inflammationer kan dock på sikt påverka cellomsättningen, vilket gör uppföljning viktig.
Krävs sjukhusvistelse vid kirurgisk behandling?
Nej. Ingreppen görs polikliniskt och kräver ingen inläggning.
Hur lång är återhämtningen efter kryoterapi?
Full läkning sker vanligtvis inom två till fyra veckor. Under denna tid bör fysisk ansträngning och samlag undvikas.
Kan små blödningar efter samlag vara ett tecken på ektopi?
Ja, kontaktblödningar är ett vanligt symtom.
Vilken behandlingsmetod är bäst?
Valet beror på den kliniska situationen, vårdinrättningens resurser och läkarens erfarenhet. Laser- och radiovågsbehandling används ofta i dag.
