En cervixcysta är en godartad förändring som vanligtvis uppstår hos kvinnor när utförsgångarna i livmoderhalsens körtlar blir blockerade. Oftast bildas cystan i området där epitelet förändras eller ersätts. Enligt klinisk erfarenhet förekommer denna patologi framför allt hos kvinnor i fertil ålder. Därför är det viktigt att regelbundet besöka en gynekolog — helst en gång var sjätte månad. Vid rutinundersökningar upptäcks cervixcystor hos många patienter utan att de haft några tydliga besvär.
Orsaker till cervixcysta
Det kan ibland vara svårt att fastställa exakt varför en cysta har uppstått, men gynekologer lyfter fram flera möjliga orsaker:
Förlossning
Efter förlossning kan livmoderhalsen utsättas för mikroskador. Kroppen har en snabb återhämtningsförmåga, men den snabba regenerationen kan ibland leda till obalans i körtelns funktion och därmed till blockering av utförsgångarna.
Hormonella förändringar
Störningar i hormonbalansen kan påverka epitelets funktion och främja utvecklingen av cystor.
Oskyddade samlag och genitala infektioner
Sexuellt överförbara infektioner kan orsaka inflammatoriska förändringar som bidrar till cystbildning.
Riskfaktorer
Oavsett orsak bör kvinnor regelbundet kontrollera sitt gynekologiska hälsotillstånd. Riskfaktorer inkluderar:
- Störningar i ämnesomsättning.
- Menopaus — slemhinnorna blir tunnare och mer känsliga. Irritation kan leda till ökad slemproduktion.
- Låga östrogennivåer, som påverkar mikrofloran och kan leda till torrhet, sveda och täta urinträngningar.
- Intrauterina preventivmedel.
- Aborter, särskilt utanför klinisk miljö, som kan orsaka komplikationer.
- Låg immunitet eller inflammatoriska processer i bäckenområdet.
Patogenes
Livmoderhalsen förbinder livmodern med slidan. Genom den löper cervikalkanalen — med en inre och en yttre öppning. Båda öppningarna har en naturlig förträngning som skyddar mot bakterier.
Cervikalkanalen är täckt av cylinderepitel (endocervix), rikt på körtlar som producerar sekret. Den del av livmoderhalsen som vetter mot slidan täcks av skivepitel (exocervix), som kontinuerligt förnyas. Balansen mellan dessa epiteltyper påverkas av hormonnivåer, pH, infektioner och inflammatoriska processer. Tillstånd som candida eller klamydia kan flytta transformationszonen in i cervikalkanalen och störa epitelbalansen.
Typer av cervixcystor
Gynekologer skiljer vanligtvis mellan två huvudtyper:
Endocervikal cysta
Sitter på insidan av livmoderhalsen. Om cystan blir stor kan den hindra menstruationsflödet och orsaka smärtsamma kramper.
Paracervikal cysta
Sitter på utsidan av livmoderhalsen. Om bakterier kommer in i cystan kan en purulent infektion utvecklas, vilket leder till illaluktande flytningar och smärta vid samlag.
Symtom
Under lång tid kan cystan vara helt asymtomatisk. När cystan växer eller blockerar cervikalkanalen kan följande symtom uppträda:
- Obehag eller sveda några dagar före menstruation.
- Smärta vid samlag.
- Vid brusten cysta kan tjock, luktfri vätska rinna ut ur slidan.
Om cystan blir infekterad kan följande symtom tillkomma:
- Tryckkänsla eller "främmande kropps-känsla" i bäckenet.
- Illaluktande eller variga flytningar.
- Smärta i nedre delen av magen.
- Ihållande klåda.
- Feber, svaghet och tecken på allmän infektion.
Möjliga komplikationer
En obehandlad cysta kan leda till följande komplikationer:
- Infektion, vilket ökar risken för infertilitet och utomkvedshavandeskap.
- Vid samtidig HPV-infektion ökar risken för cellförändringar och i sällsynta fall cancer.
- Stora cystor kan ge abscesser och kräver dränering.
- Under graviditet kan stora cystor öka risken för missfall.
- I svårare fall kan inflammation sprida sig och leda till parametrit, bäckenperitonit eller sepsis, särskilt vid nedsatt immunförsvar.
Vid tecken på infektion (feber, smärta, yrsel, svaghet) krävs omedelbar medicinsk hjälp.
Diagnostik
Förutom gynekologisk undersökning kan läkaren utföra kolposkopi. Undersökningen sker i två steg:
- Behandling av området med 3 % ättiksyra — öppnade körtelgångar blir då tydliga.
- Jodtest — vid patologiska förändringar färgas området ojämnt.
Behandling
Det finns inga läkemedel som kan lösa upp cystan. Vid behov avlägsnas den kirurgiskt. Behandlingen sker i tre steg:
- Punktion av cystan.
- Tömnning och rengöring av cysthålan.
- Koagulation eller behandling av cystans vägg.
Metoder som kan användas:
- Elektrokirurgi
- Laser
- Radiovågsteknik
- Kryoterapi
Ingreppet görs bäst en vecka efter menstruationens slut. Det sker vanligtvis med lokalbedövning och kräver ingen särskild förberedelse. Om cystan orsakar kraftiga smärtor eller rikliga flytningar kan akut operation behövas.
Efter ingreppet ordineras antiinflammatoriska och antibakteriella läkemedel. Sexuella aktiviteter och tyngre lyft bör undvikas i cirka en månad.
Prognos
Prognosen är god. Blödningar efter operation är ovanliga eftersom kärlen i området är mycket små och koaguleras snabbt.
Förebyggande
För att minska risken för cervixcystor rekommenderas:
- Gynekologisk kontroll var sjätte månad.
- Regelbundna hormonprover vid behov.
- Undvik självmedicinering.
- Undvik överdriven användning av antibiotika.
- Använd inte tamponger med immunstimulerande ämnen.
- Ta laktobakterier för att stärka mikrofloran.
- Säker sex och undvik tillfälliga partners.
- Ta vitaminer för att stärka immunförsvaret.
- Undvik aborter.
- Noggrann intimhygien.
Vanliga frågor
Vad bör man undvika vid cervixcysta?
Fysisk ansträngning, bastu, heta bad, löpning och intensiv träning bör undvikas då de ökar det intraabdominella trycket och kan orsaka cystruptur.
Kan cystfragment synas under menstruationen?
Ibland kan cystan skadas spontant och dess väggar stöts ut med menstruationsblodet. Detta sker oftast under flera cykler.
Hur länge varar obehag efter operation?
Lätta mensliknande smärtor och mindre flytningar kan förekomma i cirka en månad.
Skillnad mellan polyp, cysta och dysplasi?
- Polyper — kan ge blodiga flytningar mellan menstruationerna.
- Dysplasi — ger ofta småblödningar efter samlag.
- Cystor — brukar vara asymtomatiska tills de blir stora.
Kan en cysta utvecklas till cancer?
Om cystan inte behandlas och om HPV av högrisktyp finns kan cellförändringar utvecklas. Symtom kan vara kraftiga blödningar, gula eller genomskinliga flytningar, svaghet och allmän sjukdomskänsla.
