Hypoplasi av endometriet är en kronisk gynekologisk sjukdom där livmoderns slemhinna, endometriet, har en otillräcklig tjocklek – enligt olika studier 7 millimeter eller mindre. Tillståndet ger sällan tydliga kliniska symtom och upptäcks oftast av en slump, till exempel vid en rutinmässig gynekologisk ultraljudsundersökning eller under utredning av infertilitet. Behandlingen kräver en kombination av medicinsk terapi och regelbunden uppföljning hos specialist.
Diagnos och behandling av endometriehypoplasi utförs av gynekolog. Diagnostiken består av ultraljud av bäckenorganen och ibland undersökning av endometriet som erhållits vid ett kirurgiskt ingrepp. Behandlingen är huvudsakligen konservativ, medan kirurgiska metoder används mer sällan.
Orsaker till hypoplasi av endometriet
Orsakerna till endometriehypoplasi är fortfarande föremål för diskussion inom gynekologi och forskning. Det finns ett stort antal etiologiska faktorer som kan leda till att endometriet inte utvecklas tillräckligt. Bland de vanligaste orsakerna finns:
- sjukdomar i endokrina körtlar som påverkar hormonproduktionen
- strukturella avvikelser i livmoderslemhinnan
- upprepade aborter
- gynekologiska sjukdomar
- cirkulationsstörningar i livmodern
- hereditära faktorer
Predisponerande faktorer:
- sköldkörtelsjukdomar
- nedsatt äggstocksfunktion
- polycystiskt ovariesyndrom
- överdriven fysisk belastning
- mycket låg kroppsvikt
- fetma
- vissa hjärt-kärlsjukdomar med nedsatt livmodercirkulation
- diabetes typ 1 och 2
- autoimmuna sjukdomar
- myom
- adenomyos
- sexuellt överförbara infektioner
- menopaus och ungdomsålder
Patogenes
Endometriet består av två lager: ett funktionellt och ett basallager. Basallagrets enda uppgift är att ge förutsättningar för återbildning av det funktionella lagret och innehåller därför rikligt med kärl och nervändar.
Det funktionella lagret spelar störst roll för fertilitet. Det växer till under cykeln, mognar under hormonernas påverkan och stöts sedan bort vid menstruationen. Det är detta lager som ska vara tillräckligt tjockt för att ett befruktat ägg ska kunna fästa och utvecklas.
Vid tunt endometrium:
- produceras otillräckligt med biologiskt aktiva ämnen
- saknas lokalt immunsuppressivt skydd
- ökar produktionen av inflammatoriska cytokiner
- är känsligheten för progesteron nedsatt
- är svaret på östrogen normalt eller överdrivet
Därför kan ett befruktat ägg inte implanteras och graviditet uteblir.
Klassificering
Inom klinisk gynekologi skiljer man vanligtvis mellan två grader av endometriehypoplasi:
Typ 1 – måttlig hypoplasi:
Endometriet är minst 5 mm tjockt och blodcirkulationen i livmodern är relativt bevarad. Ofta kopplat till hormonella störningar.
Typ 2 – uttalad hypoplasi:
Tjockleken är under 5 mm och Doppler-ultraljud visar nedsatt blodflöde i både funktionella och basala lagret.
Hypoplasin kan vara:
- medfödd – vid medfödda avvikelser i reproduktionssystemet
- förvärvad – till följd av systemiska sjukdomar eller gynekologiska tillstånd
Symtom vid hypoplasi av endometriet
I de flesta fall saknas symtom tills kvinnan försöker bli gravid. Trots regelbundet oskyddat samliv under ett år (eller 6 månader vid ålder över 35) uppstår ingen graviditet.
Eventuella tecken:
- minskad sexlust
- svårigheter att nå orgasm
- förändringar i menstruationen: korta, sparsamma menstruationer, ibland med risk för dysfunktionella blödningar
Hos tonåringar kan hypoplasi leda till försenad pubertet, manlig kroppsform, små bröst, låg libido, smal bäckenform och manligt hårmönster.
Komplikationer
De vanligaste komplikationerna är infertilitet och missfall.
Även om implantation sker är graviditeten ofta svår att behålla. Missfall kan ske tidigt eller sent i graviditeten, och om graviditeten går till förlossning kan denna vara långdragen med svaga värkar och hög blödningsrisk.
Diagnostik
Diagnosen ställs i öppenvård och inkluderar:
- Samtal och anamnes – gynekologen går igenom symtom, tidigare graviditeter, operationer och sjukdomar.
- Gynekologisk undersökning – för att utesluta andra sjukdomar.
- Laboratorieprov – sköldkörtelhormoner, könshormoner.
- Pipelle-biopsi – snabb och nästan smärtfri provtagning av endometriet för histologi.
- Ultraljud – utförs tre gånger under cykeln (dag 7–11, vid ägglossning, dag 23–24). Ett endometrium under 7 mm vid ovulation betraktas som tunt.
- Doppler – bedömning av blodflödet i endometriet.
- Hysteroskopi – sällan enbart för diagnos, men används som kombinerad diagnostisk och terapeutisk metod.
Vid behov rekommenderas konsultation hos andra specialister, exempelvis vid autoimmuna eller systemiska sjukdomar.
Behandling
Behandlingen kan vara konservativ eller kirurgisk.
Konservativ behandling
Inriktas på att korrigera orsaken:
- hormonbehandling vid hormonella störningar (progesteron, östrogen, kombinerade preparat)
- antiinflammatorisk behandling vid kroniska inflammationer
- behandling av sexuellt överförbara infektioner
- vid typ 2-hypoplasi – läkemedel som förbättrar blodcirkulationen (antikogulanter, antiaggreganter, angioprotektorer)
- fysioterapi (magnetterapi, laser, ozonterapi, elektrostimulering) för att stimulera endometriet
Gynekologen följer utvecklingen och justerar terapin.
Kirurgisk behandling
Hysteroskopi utförs under narkos. Med speciella instrument görs små skrapningar i endometriet längs livmoderväggarna. Detta "kontrollerade trauma" ska enligt teorin stimulera regenerering och förbättrat endometrietillväxt.
Viktigt att veta
Trots klinisk erfarenhet finns det ingen vetenskapligt bevisad effektiv behandling för endometriehypoplasi. Varken hormonell terapi eller hysteroskopi har visat sig pålitligt förbättra endometrietjockleken. Därför är frågan om effektiv behandling fortfarande öppen inom modern medicin.
Prognos och förebyggande
Prognosen beror främst på orsaken. Om denna kan identifieras och behandlas återhämtar sig endometriet ofta och kvinnan kan bli gravid.
Om orsaken är okänd, patienten är äldre eller har kroniska systemiska sjukdomar är prognosen mindre gynnsam och infertilitet eller upprepade missfall är vanliga.
Psykologiska och sociala konsekvenser kan vara betydande.
Förebyggande åtgärder:
- graviditet i fertil ålder, helst före 30–35 år
- fast sexpartner
- kondomanvändning mot sexuellt överförbara infektioner
- pålitliga preventivmetoder för att undvika abort
- snabb behandling av kroniska sjukdomar
- normal kroppsvikt
Vanliga frågor
Kan man bli gravid med hypoplasi av endometriet?
Det är mycket svårt, eftersom det tunna lagret inte producerar nödvändiga ämnen för implantation. Men graviditet kan inte uteslutas helt. Vissa forskare ifrågasätter sambandet mellan endometrietjocklek och graviditet. Regelbundet samliv och behandling ökar chanserna.
Måste man behandla hypoplasi om man inte har symtom?
Det beror på om kvinnan planerar graviditet. Yngre kvinnor rekommenderas behandling. Hos kvinnor i klimakteriet utan symtom är behandling oftast inte nödvändig.
Går hypoplasi att behandla med naturmedel?
Nej. Folkmedicin kan vara skadlig, orsaka irritation, brännskador och fördröja effektiv behandling.
Hjälper IVF vid hypoplasi av endometriet?
Nej. IVF kräver samma förutsättning som naturlig befruktning – ett tillräckligt tjockt endometrium för att embryot ska kunna fästa. Vid hypoplasi är detta inte möjligt, och graviditet sker därför inte med någon av metoderna.
