Hyperandrogenism hos kvinnor innebär en hormonell rubbning där produktionen av androgener – manliga könshormoner – är förhöjd. Även i en normal kvinnlig kropp finns androgener i små mängder. Dessa hormoner har viktiga funktioner: de påverkar utvecklingen av bäckenorganen, reglerar sekundära könskarakteristika och deltar i ämnesomsättningen av olika näringsämnen. När androgennivåerna stiger förändras dessa funktioner, vilket leder till en rad kliniska symtom.
Diagnostik och behandling av hyperandrogenism utförs av endokrinologer. Det är relativt enkelt att bekräfta diagnosen genom ett blodprov, men betydligt svårare att fastställa orsaken till hormonrubbningen och välja rätt behandling. Kirurgiska ingrepp används enbart vid tumörrelaterade former av hyperandrogenism.
Orsaker till hyperandrogenism hos kvinnor
För att förstå orsakerna är det viktigt att känna till hur androgener bildas och hur de verkar i kroppen. Androgener produceras av äggstockarna och binjurarna. Därefter transporteras de i blodet och binder till specifika receptorer i olika vävnader. Störningar längs denna kedja leder till en ökad mängd fria hormoner.
Vanliga orsaker är:
- Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS)
- Hormonproducerande tumörer i äggstockar, binjurar, hypofys eller hypotalamus
- Brist på SHBG – det protein som binder könshormoner i blodet
- Binjurebarkshyperplasi
- Sjukdomar i sköldkörteln
Riskfaktorer
Utöver de direkta orsakerna finns faktorer som ökar risken för hyperandrogenism:
- Övervikt eller fetma
- Alkohol-, nikotin- eller drogberoende
- Missbruk av anabola steroider
- Typ 2-diabetes
- Klimakteriet
- Puberteten
- Kronisk stress och utmattning
- Långvarig användning av antidepressiva
- Felaktigt valda hormonella preventivmedel
Patogenes
Hur hyperandrogenism utvecklas beror på underliggande orsak:
- Tumörer i äggstockar eller binjurar producerar stora mängder androgener.
- PCOS innebär att små cystor bildas på äggstockarna, vilket leder till ökad produktion av LH och därmed androgener.
- Hypotyreos kan orsaka förhöjt prolaktin, vilket indirekt stimulerar binjurarna att producera fler androgener.
- Låga SHBG-nivåer gör att fler androgener cirkulerar fritt.
- Medfödd binjurebarkshyperplasi orsakas av enzymdefekter som leder till ökad ACTH-produktion och därmed androgenöverskott.
Klassificering
Hyperandrogenism delas in i:
1. Tumörrelaterad form – orsakas av hormonproducerande tumörer.
2. Funktionell (icke-tumörrelaterad) form, som omfattar:
- Ovariell hyperandrogenism (t.ex. PCOS)
- Adrenal hyperandrogenism
- Blandad form
- Receptorbetingad form (ökad känslighet i vävnaderna för androgener)
- Transportrelaterad form (brist på SHBG)
- Jatrogen form (orsakad av läkemedel)
- Sekundär form (t.ex. vid sköldkörtelrubbningar eller hyperprolaktinemi)
Symtom
Eftersom samma målvävnader påverkas hos alla patienter är symtomen ofta likartade:
Reproduktionssystemet
- Oregelbunden eller utebliven mens
- Längre cykler, sparsam blödning
- Anovulation och infertilitet
- Ibland dysfunktionella livmoderblödningar
Hårväxt
- Hirsutism (ökad hårväxt enligt manligt mönster)
- Hypertrikos (generell ökad hårväxt)
- Androgen alopeci (håravfall), vilket utgör upp till 95 % av fallen hos kvinnor
Talgkörtlar och hud
- Fet, glansig hud
- Akne och komedoner
Kroppsform
- Mer »manlig« fettfördelning
- Minskad bystvolym
- Bredare axlar, otydlig midja
Psykiskt välbefinnande
- Minskad självkänsla, social tillbakadragenhet
- Relationsproblem
- Depression och emotionella besvär
Möjliga komplikationer
Utan behandling kan hyperandrogenism leda till:
- Åderförkalkning och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom
- Typ 2-diabetes
- Utebliven ägglossning och svårigheter att bli gravid
- Ökad risk för tumörutveckling i målorganen
- Kraftiga och återkommande livmoderblödningar, som kan orsaka blodbrist
Diagnostik
Diagnostiken omfattar flera steg:
- Samtal med endokrinolog – symtom, menscykel, hudproblem, psykiskt mående.
- Fysisk undersökning – hårväxt, hudens skick, kroppstyp, röstläge.
- Blodprover – androgener, prolaktin, TSH, T4, T3, LH, FSH.
- Ultraljud av livmoder och äggstockar
- Ultraljud av sköldkörteln
- MR eller scintigrafi av binjurarna vid behov
Vid misstanke om PCOS rekommenderas även gynekologisk bedömning. Psykologkontakt kan behövas vid psykiska besvär.
Behandling
Behandlingen beror på orsaken:
Funktionell (icke-tumörrelaterad) hyperandrogenism
- PCOS: kombinerade p-piller för att sänka LH-nivåerna.
- Hypotyreos: behandling med tyroxin.
- Medfödd binjurebarkshyperplasi: glukokortikoider.
- Jatrogen form: utsättning av läkemedel som triggar hormonrubbningen.
Tumörrelaterad hyperandrogenism
Behandlas kirurgiskt genom att avlägsna tumören.
Prognos och förebyggande
Prognosen beror på när sjukdomen upptäcks och hur väl patienten svarar på behandling. Tidig diagnos ger oftast goda resultat. Långvarigt förhöjda androgennivåer kan däremot leda till allvarliga komplikationer.
Förebyggande åtgärder:
- Hälsosam kroppsvikt
- Regelbunden fysisk aktivitet
- Balanserad kost
- Undvik självmedicinering
- Rök- och alkoholstopp
Vanliga frågor
Vad händer om man inte behandlar hyperandrogenism?
Utan behandling kan tillståndet leda till allvarliga störningar i ämnesomsättning, fertilitet, psykiskt välbefinnande och hjärt-kärlsystemet. I vissa fall kan komplikationerna bli livshotande.
Kan hyperandrogenism vara symtomfri?
Ja, särskilt vid lätt förhöjda androgennivåer. Men tillståndet tenderar att förvärras med tiden och symtom utvecklas senare.
Hur kan man ta bort oönskad hårväxt?
Förutom rakning och vaxning ger modern kosmetologi goda resultat, särskilt laserhårborttagning. Flera behandlingar krävs för ett bestående resultat.
När märker man effekten av behandlingen?
Förbättring sker vanligen inom 3–6 månader. Under denna tid stabiliseras hormonnivåerna och symtomen minskar successivt.
