Sjukdomar i brostkotan delas vanligen in i inflammatoriska, hyperplastiska och andra grupper. Mastopati räknas som en blandform. Mastopati i brostkotan är en kronisk process där balansen mellan olika typer av brostvävnad förändras. Detta leder oftast till bildning av godartade strukturer i brostkotan. Tillståndet är mycket vanligt. Enligt olika uppskattningar drabbas upp till hälften av alla kvinnor i fertil ålder. Vid samtidig gynekologisk ohälsa kan risken stiga till 80 procent eller mer.
Mastopati är farlig främst eftersom den betraktas som ett förstadium till cancer. Om tillståndet förblir obehandlat kan det utvecklas till olika former av brostcancer. Diagnos och behandling hanteras i första hand av gynekolog, men även endokrinolog kan behövas.
Orsaker
Mastopati har ingen entydig orsak. Exakta mekanismer är ännu inte helt klarlagda, men forskning pågår. Trots oklarheter finns effektiva behandlingsmetoder. Vid tidig behandling kan risken för komplikationer minimeras.
Sjukdomsmekanismer
Den mest accepterade teorin är att mastopati utvecklas på grund av hormonell obalans. Överskott av östrogen i kombination med brist på andra regulatoriska hormoner leder till att vissa vävnader växer för mycket medan andra tillbakabildas. Därför kallas tillståndet ofta fibrocystisk mastopati.
Den hormonella rubbningen kan påverkas av flera faktorer, exempelvis:
- graviditet och förlossning
- ålder 35plus
- sjukdomar i endokrina organ som sköldkörtel, hypofys och hypotalamus
- metabola sjukdomar, till exempel diabetes
Läkaren bedömer alltid orsaken individuellt. Fibrotisk mastopati kräver tidig behandling eftersom långt framskridet tillstånd försämrar både brosthälsa och framtida möjlighet till amning.
Riskfaktorer
Hormonrubbningar är inte den enda orsaken. Andra faktorer som bidrar är:
- abort, som orsakar snabba hormonförändringar
- sen menopaus, då naturlig tillbakabildning av brostvävnad uteblir
- tidig menarche, ofta kopplad till endokrina störningar
- långvarig stress
- avsaknad av graviditet
- kort eller utebliven amning
- leversjukdomar
- övervikt
- okontrollerad medicinanvändning, särskilt hormoner
- låg eller sen sexuell aktivitet
Även ärftlighet har stor betydelse.
Klassificering
Mastopati delas in efter vilken typ av vävnadsförändring som dominerar:
- fibrotisk mastopati
- cystisk mastopati
- blandad fibrocystisk mastopati
- diffus mastopati (överväxt av körtelvävnad)
- adenos/fibroadenomatos (lokal knuta)
Fibrotisk mastopati är vanligast. Cystisk form innebär att vätskefyllda cystor utvecklas i brostkotan. Blandformen ger både fibros och cystor och brukar ge tydligare symtom. Adenos innebär en enstaka fast knuta som har potential att utvecklas till cancer om den lämnas obehandlad.
En annan viktig indelning är graden av cellförändring:
- Grad I: ingen cellatypi, ingen överdriven celltillväxt
- Grad II: ökad celldelning utan atypi
- Grad III: cellatypi och kraftig tillväxt, men kroppen kompenserar delvis
Grad II och III räknas som förstadier till cancer.
Symtom
Symtomen varierar men inkluderar oftast:
- brostsmärta
- tyngdkänsla
- sekretion från bröstvårtan
Smärtan liknar den som uppstår vid överskott av mjölk vid utebliven amning. Den är brännande, tryckande eller molande och ökar vid palpation. Sekretion från bröstvårtan, klar eller färgad, är nästan alltid närvarande och ska alltid tas på allvar.
Eftersom mastopati ofta orsakas av hormonella rubbningar kan även följande förekomma:
- oregelbunden mens
- infertilitet
- viktförändringar
- minskad libido
Symtomen kan vara allt från nästan obefintliga till mycket besvärande.
Komplikationer
Mastopati kan leda till:
- nedsatt möjlighet till amning
- utveckling av brostcancer
- förändring av brostens form och utseende
Cancerutveckling sker efter långvarig okontrollerad celldelning. Tidig diagnos är avgörande eftersom brostcancer ofta är symtomfattig i början.
Diagnostik
Diagnosen ställs av mammolog eller gynekolog och omfattar:
- klinisk undersökning och palpation
- ultraljud
- mammografi
- biopsi med histologisk analys
- vid behov MRT/CT
- blodprov för hormoner och tumörmarkörer
Behandling
Behandlingen kan vara konservativ eller kirurgisk.
Konservativ behandling
Syftar till att återställa hormonbalansen. Vanligen används hormonella läkemedel baserade på östrogen, progesteron eller kombinationer. Terapitiden anpassas individuellt.
Kirurgisk behandling
Vid misstanke om malignitet eller utebliven effekt av medicinsk behandling avlägsnas förändrad vävnad kirurgiskt. Lokal fibroadenomatos svarar ofta mycket bra på kirurgi.
Prognos
Prognosen är god vid tidig behandling. Sämre resultat ses vid långt gången eller aggressiv mastopati, vid samtidig ohälsa eller graviditet då behandlingsmöjligheterna är begränsade.
Forebyggande
För att minska risken rekommenderas:
- undvika skadliga vanor
- regelbundet sexliv
- stresshantering
- undvika egenmedicinering, särskilt med hormoner
- regelbundna kontroller hos läkare
- mammografi enligt rekommendation
- behandling av gynekologiska och hormonella sjukdomar i tid
Vanliga frågor
Kan man låta bli att behandla?
Nej. Obehandlad mastopati leder förr eller senare till allvarliga komplikationer.
Utvecklas mastopati alltid till cancer?
Utan behandling ja, förr eller senare. Men vid tidig diagnos kan utvecklingen helt stoppas.
Räcker konservativ behandling?
I många fall ja, men inte alltid. Kirurgi behövs vid dåligt behandlingssvar eller kontraindikationer.
Kan brostfunktionen bevaras?
Ja, vid tidig behandling är chansen mycket god.
Vilka specialister behandlar mastopati?
Endokrinolog, mammolog, onkologisk kirurg och gynekolog samarbetar beroende på situationen.
