Karies är en sjukdomsprocess där tandens hårdvävnader successivt bryts ned. Det är en mycket vanlig åkomma som drabbar nästan alla människor vid olika tidpunkter i livet. Utvecklingen av karies är kopplad till flera samverkande faktorer, bland annat omfattande plackbildning, hög mängd bakterier i munhålan samt demineralisering av emaljen som minskar tandens motståndskraft. Tillståndet kan ge smärta, ilningar och andra obehagliga symtom.
Beroende på form och stadium behandlas karies av tandläkare, som kan utföra fyllningar, rekonstruktioner och i svåra fall även extraktion om tandroten är kraftigt skadad.
Orsaker till karies
De exakta bakomliggande orsakerna till karies är fortfarande föremål för diskussion, trots att sjukdomen har varit känd sedan urminnes tider. Karies ses idag som ett multifaktoriellt tillstånd — flera faktorer samverkar och påverkar risken att utveckla sjukdomen. Det är vanligt, och förekomsten är som högst i åldrarna 30–45 år, då både hormonella förändringar, livsstilsfaktorer och åldersrelaterade förändringar i emaljen spelar in.
Observera!
Att förstå orsakerna är viktigt både för effektiv behandling och för att förebygga nya angrepp i framtiden. Efter genomförd behandling får patienten individuella rekommendationer från sin tandläkare.
Direkta orsaker
Orsakerna delas vanligen in i allmänna (generella) och lokala faktorer.
Generella faktorer:
- Otillräcklig kost eller hårda dieter som leder till brist på viktiga mineraler och näringsämnen.
- Sjukdomar som påverkar mineralisering och metabolism, däribter särskilt diabetes.
- Nedsatt immunförsvar, vilket gör det lättare för bakterier att föröka sig.
- Långvarig användning av vissa läkemedel som påverkar salivens sammansättning, t.ex. psykofarmaka, antibiotika och hormonpreparat.
Lokala faktorer:
- Bristande munhygien som leder till riklig plackbildning.
- Förändrad salivsammansättning (t.ex. vid hormonella störningar eller diabetes).
- Bettavvikelser som ger felaktig belastning på tänderna.
- Tidigare tandbehandlingar — depulperade tänder är mer sårbara.
Att åtgärda orsakerna är i många fall möjligt och bidrar betydligt till att minska risken för fortsatt kariesutveckling.
Sjukdomens utveckling (patogenes)
Karies utvecklas i flera steg:
- Bildning av plack och bakteriell biofilm.
- Förökning av bakterier (aeroba och senare anaeroba).
- Produktion av organiska syror som skadar emaljen.
- Demineralisering och uppkomst av skador i emaljen.
- Angrepp på dentinet.
- Vidare spridning till pulpan — nerv- och kärlvävnaden i tanden.
Processen fortgår kontinuerligt om den inte behandlas och leder successivt till allt större skador.
Riskfaktorer
Risken för karies ökar vid:
- Hormonella förändringar, särskilt under graviditet.
- Frekventa infektioner.
- Ärftliga faktorer — har föräldrarna haft stora tandproblem ökar risken.
- Inflammationer i munhålan.
- Befintlig karies på andra tänder.
- Medelålder, då prevalensen är som högst.
En bedömning av riskfaktorer görs av tandläkare.
Kariesklassificering
Efter ålder:
- Juvenil karies – hos barn och ungdomar.
- Senil karies – hos vuxna och äldre.
Efter utvecklingstidpunkt:
- Primär karies – på tidigare frisk tandyta.
- Sekundär karies – under eller i anslutning till en befintlig fyllning.
Efter utbredning:
- Karies på en enstaka tand.
- Multipel karies på flera tänder.
Efter typ av tand:
- Karies på mjölktänder.
- Karies på permanenta tänder.
Efter lokalisation:
- Karies på kronan.
- Karies vid tandhalsen.
- Rotkaries (kräver ofta extraktion).
Stadier av karies
- Initial karies (kritvit fläck):
- Emaljen är demineraliserad men inte genombruten. Ofta inga symtom.
- Måttlig karies:
- Angreppet når dentinet. Synlig kavitet, smärta och ilningar.
- Djup karies:
- Skadan når nära pulpan. Stark smärta, risk för pulpit och periodontit.
Symtom
Tidigt stadium:
- Oftast inga besvär
- Viss känslighet för varmt, kallt eller sött
Karies i dentinet:
- Molande smärta vid tugging
- Dålig lukt
- Synlig mörk missfärgning eller hålrum
Djup karies:
- Intensiv, skarp smärta
- Stor kavitetsbildning
- Svårt att tugga
- Risk för pulpit eller periodontit
Komplikationer
Vid utebliven behandling kan utvecklas:
- Pulpit – inflammation i tandnerven
- Periodontit – spridning av infektion till rotområdet
Dessa tillstånd kan orsaka cystor, granulom, abscesser och i värsta fall tandförlust.
Diagnostik
Diagnosen baseras på:
- Samtal med patienten
- Klinisk undersökning
- Röntgen och ortopantomogram vid behov
- Bedömning av skadans djup och spridning
Differentialdiagnoser inkluderar fluoros och kilformade defekter.
Behandling av karies
Behandlingen beror på hur långt skadan har hunnit:
Initial karies:
- Remineraliserande behandling med fluoridprodukter eller geler
- Infiltrationsmetodik (t.ex. ICON)
Måttlig karies:
- Borttagning av skadat dentin
- Desinfektion av kavitet
- Fyllning med kompositmaterial
- Formning och polering
Djup karies:
- Avlägsnande av pulpan (rotbehandling) vid behov
- Rengöring av kanaler och återuppbyggnad av tanden
- Behandlingen sker ofta i 2–3 besök
Prognos och förebyggande
Prognosen beror på skadans omfattning. Ju tidigare behandling, desto bättre resultat.
Förebyggande åtgärder:
- Balanserad kost och tillräckligt med vitaminer/mineraler
- God munhygien (tandborstning, tandtråd, munskölj eller munirrigator)
- Undvik egenmedicinering
- Regelbundna besök hos tandläkaren — två gånger per år
- Behandling av kroniska sjukdomar som kan påverka tändernas hälsa
Vanliga frågor
Hur ser karies ut?
Det beror på stadiet. Från vit fläck till mörk kavitet och kraftigt skadad tand vid djup karies.
Kan karies försvinna av sig själv?
Nej. Endast tandläkare kan avlägsna karies och återställa tanden.
Gör det ont att behandla karies?
Nej. Moderna bedövningsmedel gör behandlingen helt smärtfri.
Hjälper tandkräm mot karies?
Tandkräm botar inte karies, men spelar en viktig roll i förebyggandet som del av en helhetsrutin.
