Dentinkaries är en kronisk nedbrytningsprocess som påverkar tandens mellersta strukturer. Tillståndet förekommer främst hos unga och medelålders vuxna, men även barn kan drabbas – ibland redan innan mjölktänderna byts ut mot permanenta tänder. I många fall ger dentinkaries inga tydliga symtom.
Typiska tecken kan vara lätt eller måttlig ilning vid kyla eller värme, obehag vid tuggning samt en synlig kariesskada i form av ett hål eller en mörk-/gulaktig kavitet.
Tillståndet kräver behandling, eftersom det annars fortsätter att utvecklas. Behandlingen utförs av tandläkare och består vanligtvis av rengöring och fyllning av kaviteten. Även kostrådgivning ingår som en del av förebyggandet.
Orsaker till dentinkaries
Dentinkaries kallas ofta för “medelkaries”, eftersom det är ett mellansteg mellan ytlig karies och djup karies där pulpan påverkas. Sjukdomen orsakas av bakterier som finns naturligt i munnen.
Flera faktorer ökar risken för att karies ska utvecklas och gå snabbare:
- den orala bakteriefloran och dess aktivitet
- kostvanor, särskilt högt intag av snabba kolhydrater
- nedsatt naturligt försvar i tänderna
Våra observationer visar att dentinkaries är vanligast hos personer mellan 18 och 40 år, men förekommer i alla åldrar. Mjölktänder kan också drabbas.
Eftersom karies lätt återkommer är det viktigt att både behandla skadan och åtgärda de faktorer som orsakar den.
Hur sjukdomen utvecklas
Tre huvudfaktorer ligger bakom dentinkaries:
1. Bakterier
Streptokocker och laktobaciller spelar störst roll. Vid kraftig bakterietillväxt produceras syror i nivåer som tanden inte klarar av, vilket leder till nedbrytning av dentinet.
2. Kostvanor
Snabba kolhydrater – godis, bakverk, söta drycker samt vissa frukter som bananer – skapar en idealisk miljö för bakterietillväxt. Detta ökar risken för flera samtidiga kariesskador.
3. Nedsatt tandförsvar
Till exempel:
- hormonella förändringar
- försämrad mineralisering av emaljen
- tandköttsinflammation
- störd blodcirkulation i tandens vävnader
När dessa faktorer sammanfaller uppstår en uttalad kariessituation som kräver noggrann sanering och individuell förebyggande behandling.
Riskfaktorer
Följande tillstånd ökar risken för dentinkaries:
- hormonella rubbningar (t.ex. sköldkörtelstörningar, diabetes)
- pubertet och klimakteriet
- graviditet
- hög tuggbelastning (hård kost)
- kost med mycket snabba kolhydrater
- ärftlig benägenhet
- vana att bita på hårda föremål
- felaktig bettutveckling, bruxism, saknade tänder
- trångställda tänder
- tänder som inte kommit fram helt (retention)
- medfödda defekter i tanduppsättningen
Listan är inte fullständig. Riskfaktorerna kan vara både dentala och allmänmedicinska. Att åtgärda dem är viktigt både för behandling och för att förebygga återfall.
Klassificering
Dentinkaries kan delas in utifrån:
Utvecklingshastighet
- akut
- kronisk
Lokalisation
- fissurkaries – tuggytor
- kontaktkaries – mellan tänder
- cervikalkaries – vid tandhalsen, ofta mer aggressiv
Dentinkaries kan ses som en mellanstation i hela kariesprocessen. För bedömning och behandlingsplan svarar tandläkaren.
Symtom på dentinkaries
I många fall saknas symtom helt. Ofta ses endast en kavitet:
- gulaktig eller mörk missfärgning
- konformad kavitet med basen mot tandytan
Vid mer avancerad karies kan följande förekomma:
- ilningar eller måttlig tandvärk vid kyla, värme, sött eller surt
- obehag när man tuggar
- dålig andedräkt på grund av förruttnelse och matrester i kaviteten
Tilltagande smärta kan tyda på att karies gått vidare till djup karies eller pulpit.
Möjliga komplikationer
Utan behandling kan dentinkaries leda till:
- pulpit (inflammation i pulpan)
- perodontit
- abscesser och svåra infektioner
- i värsta fall osteomyelit eller tandförlust
Dålig andedräkt kan ge uttalat psykologiskt obehag och påverka livskvaliteten.
Diagnostik
Diagnosen ställs av tandläkare efter:
- Samtal och anamnes
- Klagomålen är ofta få eller saknas helt.
- Klinisk undersökning
- Visuell inspektion räcker vanligtvis för diagnos.
- Röntgenundersökning
- Används vid behov för att bedöma djupet och omfattningen av skadan.
- Elektrisk pulpatest (EOD)
- Vid dentinkaries är svaren normala, men vid pulpit avviker de.
Behandling
Behandlingen utförs av tandläkare och innebär:
- Lokalbedövning
- Upprensning och borttagning av skadat dentin
- Desinfektion av kaviteten
- Fyllning
I de allra flesta fall räcker ett besök. Vid pulpit behövs flera behandlingstillfällen.
Prognos och förebyggande
Med tidig behandling är prognosen mycket god. Vid fördröjd behandling ökar risken för komplikationer.
Förebyggande åtgärder:
- näringsrik kost med mindre socker
- god munhygien
- fluorprofylax
- undvika skadliga vanor
- årlig tandläkarundersökning (var 6:e månad vid riskgrupp)
Vanliga frågor
Gör behandlingen ont?
Nej. Modern tandvård utförs under effektiv lokalbedövning, vilket gör behandlingen helt smärtfri.
Hur känns dentinkaries?
Dentinet saknar nerver. Därför gör det inte ont förrän pulpan påverkas. Då uppstår molande, ilande eller kraftigare värk.
Kan karies gå över av sig själv?
Nej. Karies är en progressiv process och försvinner aldrig utan professionell behandling.
Hur lång tid tar behandlingen?
Behandlingen av dentinkaries tar vanligtvis ett besök. Vid pulpit eller periodontit krävs 2–3 besök.
