Sjukdomar

Cysta i maxillärsinusen (käkbihålan)

En cysta i maxillärsinusen är en rundad hålighet med tunna väggar som fylls med vätska. Den är alltid godartad. I de flesta fall uppstår den på grund av en långvarig, lågintensiv inflammation som orsakas av bakterier eller allergener. Tillståndet är vanligt – ungefär 1 av 10 personer har en cysta i käkbihålan, och mer än hälften märker aldrig av den.
Små cystor ger ofta inga symptom alls. När cystan blir större kan man uppleva huvudvärk och nästäppa. De första tecknen bör inte ignoreras eftersom tillståndet kan leda till allvarliga komplikationer. En öron-näsa-hals-läkare kan ställa diagnos och välja rätt behandling.

Orsaker till cystor i käkbihålan

Det är välkänt varför en kronisk inflammation kan utvecklas i käkbihålan och leda till cystbildning:

Infektioner

Framför allt bakteriella. Mikroorganismer kan komma utifrån eller aktiveras när immunförsvaret är försvagat. Då reagerar slemhinnan med svullnad och ökad slemproduktion, vilket täpper till körtelgångarna.

Allergiska tillstånd

Allergier leder ofta till segt slem som kan blockera utförsgångarna i bihålans körtlar, vilket gör att en cysta kan bildas.

Tandrelaterade orsaker

Infektioner i mjölktänder eller karies som når tandens rotspets kan spridas mot käkbihålan. När benvävnaden förändras kan en odontogen cysta utvecklas i höger eller vänster maxillärsinus, beroende på var den skadade tanden sitter.

Riskfaktorer

Flera faktorer ökar risken för cystbildning:
  • kronisk bihåleinflammation eller långvarig snuva
  • trauma mot ansiktet där sinusväggarna skadas
  • polyper i näsan
  • sned nässkiljevägg
  • inflammation i tandens rotspets (apikal parodontit)
  • medfödda eller förvärvade anatomiska avvikelser, t.ex. extra skiljeväggar i bihålan
  • felaktig tandbehandling
Personer som arbetar i miljöer där de utsätts för damm eller kemiska ämnen löper också högre risk.

Hur cystan bildas (patogenes)

En cysta utvecklas vanligtvis genom:
  • svullnad i slemhinnan
  • slemstagnation
  • störd blodcirkulation
När körtelgångarna blockeras töjs körtlarna ut. Inuti samlas segt slem som med tiden fyller en allt större hålighet. De utvidgade kanalernas vävnader kan förtvina, och den lilla cystan växer till en större.
Ett annat viktigt steg är skador på det cilieförsedda epitel som klär näshålan. Normalt för ciliernas rörelser slemmet mot öppningarna – om cilierna är skadade stannar slemmet kvar och blockerar kanalerna ytterligare.

Klassificering

Bihålecystor delas in efter innehåll:
  • mucinösa (slemfyllda)
  • purulenta (varfyllda)
  • serösa
  • luftfyllda
En vanligare klassificering bygger på ursprung och vävnadsstruktur:

Odontogena cystor

  • Radikulära: uppstår från en infekterad tandrot.
  • Follikulära: utgår från en sjuk mjölktands follikel.

Retentionscystor (äkta cystor)

Dessa har väggar av bindväv och är klädda med cylinderepitel både in- och utvändigt. I vävnaden ansamlas lymfocyter och plasmaceller.

Pseudocystor

Liknar retentionscystor men saknar cylinderepitel invändigt. Orsaken är ofta allergi.

Medfödda cystor

Beror på utvecklingsstörningar under fosterstadiet.
Behandling väljs beroende på cysttypen – ibland krävs kirurgi, ibland kan man avvakta.

Symtom

När cystan växer kan följande symptom uppträda:
  • nästäppa
  • huvudvärk
  • svullnad i kinden och förändrad ansiktskontur
  • ömhet över bihålan
  • känsla av tyngd och tryck, särskilt vid framåtböjning
  • smärta i kinden som kan stråla mot tänderna
  • känsla av slem som rinner bakåt i halsen
  • försämrat luktsinne
  • tryckkänsla bakom ögat
Ett typiskt symtom är ”pergamentknaster” – ett tydligt knastrande ljud när man trycker på området där benet blivit tunt och eftergivligt.
En stor cysta kan även skjuta ögat något ur position, vilket påverkar både utseende och syn.

Viktigt att veta

Om bakterier når blodet kan en kraftig systemisk infektion uppstå: hög feber (upp till 40°C), frossa, svaghet, aptitlöshet och störd sömn. Detta är ett akut tillstånd som kräver omedelbar medicinsk hjälp.

Möjliga komplikationer

Utan behandling kan cystan leda till:
  • sänkning av hårda gommen
  • bildning av fistelgångar
  • kronisk snuva, nazofaryngit eller laryngit
  • spridning av infektion till nedre luftvägarna
  • infektion i tårsäcken (dakryocystit)
  • orbital cellulit (allvarlig infektion i ögonhålan)
Långvarig smärta och andningssvårigheter kan påverka den psykiska hälsan: irritabilitet, nedstämdhet och depression är inte ovanligt.

Diagnostik

Det går inte att diagnosticera en cysta hemma – instrumentella undersökningar krävs. En ÖNH-läkare gör först en klinisk bedömning och remitterar sedan till vidare utredning.
De vanligaste metoderna är:
  • främre och bakre rinoskopi
  • mesofaryngoskopi
  • röntgen av bihålorna
  • magnetresonanstomografi (MRT)
Vid misstanke om odontogen orsak är 3D-dental CT den mest informativa metoden, eftersom den visar cystans form, läge och relation till tandstrukturer.
Laboratorieprov inkluderar blod- och urinprov samt cytologisk analys av innehållet från bihålan om punktionsprov tas.

Behandling

Behandlingen är i de flesta fall kirurgisk.
Patienten skrivs in för kortare sjukhusvård. Efter förberedelser avlägsnas cystan och därefter följer några dagars observation.

Kirurgiska metoder

Klassisk operation

Kirurgen öppnar bihålan via överläppen och tar bort cystan. Metoden är effektiv men kan leda till ärrbildning i benväggen, vilket kan påverka sinusfunktionen.

Endoskopisk metod

En skonsammare teknik där instrument förs in genom näsan. Operationen styrs via kamera och innebär minimal vävnadsskada och snabbare återhämtning.

Rehabilitering

Återhämtningen tar från två veckor till två månader beroende på cystans storlek. Vanliga ordinationer:
  • antibiotika
  • antiinflammatoriska läkemedel (NSAID)
  • antihistaminer
  • näsdroppar vid behov
Under återhämtningsperioden ska man undvika bastu, heta bad, simning och tunga fysiska aktiviteter.

Prognos och förebyggande

Prognosen är god, särskilt om behandlingen påbörjas tidigt. Även stora cystor kan opereras med bra resultat. Risken för återfall är låg, men kontrollundersökning rekommenderas 6–12 månader efter ingreppet.
Förebyggande åtgärder:
  • regelbundna tandläkarbesök
  • årlig kontroll hos ÖNH-läkare
  • korrigera anatomiska problem vid behov
  • behandla infektioner och allergier i tid
  • sluta röka

Vanliga frågor

Kan cystor behandlas med huskurer?

Nej. Det finns inga verksamma huskurer mot cystor. Tvärtom kan hemmagjorda droppar och salvor orsaka infektion. Värmebehandling är också farlig eftersom värme påskyndar bakterietillväxt.

Vad bör man undvika vid cysta i käkbihålan?

Man bör inte avstå från rekommenderad behandling. Kraftigt snutande ska undvikas – tunna väggar kan brista och infektionen spridas.

Är cystor i maxillärsinusen farliga?

Ja, de kan ge upphov till varbildning och sprida infektion till omgivande vävnader och till och med hjärnan.

Kan en cysta försvinna av sig själv?

I mycket sällsynta fall kan en cysta brista spontant och tömmas genom näsan. Men även då måste bihålan rengöras av läkare för att undvika komplikationer.
Sjukdomar i öron, hals och näsa