Larynxstenos är ett symtomkomplex och samtidigt en komplikation som kan uppstå vid en rad olika sjukdomar. Det innebär att struphuvudets öppning blir trängre eller helt blockeras. Luftflödet till luftstrupen och lungorna försämras, gasutbytet störs och andningssvikt utvecklas. Den akuta formen kan ha många orsaker – allt från infektioner till ett fastnat främmande föremål. Om den bakomliggande orsaken inte behandlas kan tillståndet bli kroniskt, vilket ofta sker efter långvarig intubering.
När röstspringan minskar på grund av ett organiskt hinder blir den normala andningen svår. Patienten kan drabbas av andnöd, heshet och uttalad trötthet. Ett sådant tillstånd påverkar inte bara lungorna utan även andra organsystem och kan leda till psykiska besvär såsom svår depression. Därför kräver larynxstenos snabb medicinsk behandling. Diagnostik och terapi utförs av öron-, näs- och halsspecialister (ÖNH-läkare).
Orsaker till larynxstenos
Orsakerna till symtomkomplexet är välkända. Akut och kronisk larynxstenos delar många riskfaktorer, men båda formerna har också egna typiska utlösare.
Vanliga orsaker till akut stenos
- Lokala inflammatoriska tillstånd, till exempel subglottisk eller flegmonös laryngit, chondroperikondrit eller svår halsinfektion.
- Varbildning eller hematom i larynx/farynx eller i para- och retrofaryngeala områden.
- Traumatiska skador – både i hemmet och i samband med kirurgi.
- Akuta infektioner såsom influensabetingad laryngotrakeobronkit, difteri, mässling m.fl.
- Kemiska, termiska, elektriska eller strålningsorsakade skador på luftvägarna.
- Allergiska reaktioner, exempelvis angioödem med eller utan svullnad i ansikte och hals.
- Laryngospasmer av olika orsaker.
Orsaker hos vuxna
Hos vuxna kan larynxstenos vara medfödd eller förvärvad.
Medfödda orsaker uppstår under fosterutvecklingen, till exempel medfödd förträngning av struphuvudet eller membranbildning som delar larynx i flera segment.
Förvärvade orsaker uppstår oftast på grund av sammanväxningar i lederna mellan ringbrosket och kannbrosken. Detta ankylostillstånd orsakas ofta av infektiös eller traumatisk artrit.
En annan vanlig förvärvad orsak är neuropatisk pares i larynxmuskulaturen, vilket innebär att muskelkraften minskar och röstspringan inte öppnas korrekt.
Viktigt att känna till
Hos en del patienter utvecklas stenos 2–4 veckor efter intubation. Ett hastigt införande av endotrakealtuben eller för stort tryck i manschetten kan skada epitelet. Slemhinnan dör i vissa områden, inflammation uppstår och granulationsvävnad bildas. Detta kan leda till permanent ärrbildning och kronisk larynxstenos.
Riskfaktorer
Risken för att utveckla stenos är högre hos patienter med följande tillstånd:
- Toxisk struma
- Bilateral cervikal lymfadenit
- Hypertyreos
- Autoimmun tyreoidit
- Divertiklar eller tumörer i matstrupen
- Infektioner, särskilt tuberkulos
- Neurosyfilis, hjärntumörer, stroke eller svåra skallskador
- Godartade och elakartade tumörer i larynx
- Intoxikationer
Kunskap om orsaker och riskfaktorer gör det möjligt för läkaren att välja den mest effektiva behandlingen för varje enskild patient.
Patofysiologi
Akut stenos
Vid akut förlopp utvecklas svullnaden snabbt. Andningen försämras omedelbart, vilket leder till hypoxi (syrebrist) och hyperkapni (förhöjd koldioxidhalt). Kroppen reagerar med att aktivera andnings- och blodtryckscentrum, vilket följs av kompensatorisk stimulering av vagusnerven. Blodtryck och puls sjunker.
Kronisk stenos
Vid längre förlopp hinner kroppen utveckla kompensationsmekanismer:
- Andningen blir djupare och snabbare
- Hjärtat slår snabbare
- Kärltonus ökar
- Hemoglobinet binder mer syre
- Erytropoesen stimuleras
- Vävnaderna tar upp syre mer effektivt
Genom dessa anpassningar förbättras luftflödet trots det minskade utrymmet.
Klassificering av larynxstenos
Det finns två huvudsakliga sätt att klassificera tillståndet.
Enligt sjukdomsförlopp
- Akut larynxstenos – utvecklas snabbt och kan vara livshotande, särskilt vid allergiska reaktioner. Kräver omedelbar medicinsk hjälp.
- Kronisk larynxstenos – utvecklas under veckor eller år. Patienten kan periodvis andas nästan normalt, men återkommande försämringar följer alltid.
Enligt svårighetsgrad
Det finns fyra grader av stenos, baserade på andningssvårigheter och hur snabbt symtomen tilltar:
- Grad I – kompenserad
- Andningen anpassas genom kroppens regleringsmekanismer. Patienten har lätt andnöd men klarar vardagen.
- Grad II – subkompenserad
- Andningen blir ansträngd även i vila. Hjälpmuskler börjar användas.
- Grad III – dekompenserad
- Uttalad andnöd med hörbara, förlängda inandningar. Cyanos i fingrar, näsa, läppar och öron. Stor risk för lungödem.
- Grad IV – asfyxi
- Nästan total blockering av luftvägarna. Mycket låg puls, blodtrycksfall, medvetslöshet och risk för död.
Man klassificerar också stenosen efter orsak: posttraumatisk, paralytisk eller postintubationsstenos.
Symtom
Typiska symtom är:
- Inspiratorisk dyspné (andningssvårigheter vid inandning)
- Känsla av syrebrist
- Stridor (väsande, pipande andning)
- Heshet eller röstförändringar
Akut förlopp
Andningen blir plötsligt svår och bullrig. Patienten visar tydliga tecken på ansträngning: indragningar mellan revbenen, markerade näsvingar, oro och panik.
Kroniskt förlopp
Symtomen ökar gradvis. Under exacerbationer märks skällande hosta och uttalad heshet. Patienten vänjer sig ofta vid den långsamma försämringen och förstår inte alltid hur svår syrebristen blivit.
Komplikationer
Akut larynxstenos är ett livshotande tillstånd. Vid kraftig luftvägsobstruktion kan patienten dö innan ambulans anländer. ÖNH-läkare rekommenderar därför att patienten om möjligt möter upp ambulansen för att maximera chanserna till överlevnad.
Kronisk stenos medför:
- Tilltagande koncentrationssvårigheter och minnepåverkan
- Psykisk instabilitet och dålig sömn
- Minskad fysisk och mental prestationsförmåga
- Ökad risk för luftvägsinfektioner, bronkit och pneumoni
Diagnostik
Vid akuta episoder ställs diagnosen direkt utifrån kliniska symtom. Vid kronisk sjukdom görs utredningen på mottagning eller i hemmet.
Diagnostiken innefattar:
- Anamnes och fysisk undersökning
- Fibrolaryngoskopi
- Röntgen av larynx
- Direkt laryngo- och trakeoskopi
- Fonetografi
- MR eller datortomografi
- Stroboskopi
- Histologisk analys av biopsi
Blodets gasvärden analyseras för att bedöma syre- och koldioxidnivåer.
Behandling
Vid lindrigare fall sker behandlingen polikliniskt. Sjukhusvård krävs inför operation och under efterföljande återhämtning.
Behandling enligt svårighetsgrad
Grad I–II (kompensation/subkompensation):
- Antibiotika vid infektion
- Dränage av abscess vid behov
- Diuretika, antihistaminer, glukokortikosteroider
- Varma fotbad, magnetterapi i halsregionen, laryngeal elektrofores
Grad III (dekompensation):
- Akut trakeotomi eller trakeostomi (vanligast hos vuxna utförs perkutant)
Grad IV (asfyxi):
- Omedelbar koniotomi (nödsnitt mellan sköldbrosk och ringbrosk) följt av trakeostomi
Efter kirurgi ges intravenös antibiotikabehandling, smärtlindring och antiinflammatoriska läkemedel.
Prognos och förebyggande
Prognosen vid akut stenos beror på hur snabbt patienten får vård. Efter ett akut skov måste den utlösande orsaken behandlas för att förhindra återfall. Uppföljning sker livslångt.
Vid kronisk stenos är prognosen god vid korrekt behandling. Patienten kan uppnå långvarig remission eller full återhämtning.
Förebyggande åtgärder
ÖNH-specialister rekommenderar att man:
- Stärker immunförsvaret
- Behandlar kroniska sjukdomar
- Gör årliga hälsokontroller
- Undviker självmedicinering och söker vård vid tidiga symtom
- Är fysiskt aktiv
Rökstopp är obligatoriskt. Vid behov kan man få hjälp via beroendevård.
Vanliga frågor
Hur snabbt utvecklas larynxstenos?
Det varierar beroende på orsak. Angioödem kan utvecklas på 3–5 minuter. Andra orsaker leder till stenos inom 15 minuter till några timmar.
Hjälper inhalationer med nebulisator?
Ja, vid stenos grad I–II. Glukokortikosteroider minskar svullnaden och underlättar slemavlägsning. Vid dekompensation eller asfyxi kan inhalationer endast hjälpa patienten att hålla ut tills vårdpersonal anländer.
Kan man dö av larynxstenos?
Ja. Vid asfyxi dör patienten av kvävning, även om luftvägarna inte är helt blockerade. Kronisk stenos är också farlig eftersom den kan leda till hjärtpåverkan och förkortad livslängd.
Hjälper huskurer vid kronisk stenos?
Nej. Folkliga metoder har ingen uttalad antiinflammatorisk eller avsvällande effekt och är därför ineffektiva och farliga som ersättning för medicinsk behandling.
