Krupp är ett samlingsnamn för två tillstånd som uppstår vid en inflammatorisk process i de övre luftvägarna. På medicinskt språk kallas detta för subglottisk laryngit eller, när flera delar av luftvägarna påverkas, laryngotrakeobronkit. Tillståndet förekommer nästan uteslutande hos barn. Hos vuxna och tonåringar är det mycket ovanligt, vilket beror på skillnader i luftvägarnas anatomi.
Krupp kan vara ett potentiellt farligt tillstånd som i värsta fall kan leda till kvävning och kräver därför snabb medicinsk bedömning.
Diagnos och behandling handläggs av öron-, näs- och halsläkare (ÖNH), oftast barnläkare med ÖNH-inriktning. Utredningen genomförs omedelbart och behandlingen sker vanligen på sjukhus.
Orsaker till krupp
I de flesta fall beror krupp på en infektion i de övre luftvägarna. Vanliga smittämnen är virus, men även bakterier och svamp kan förekomma. I sällsynta fall kan besvären utlösas av allergi, kemiska ämnen eller brännskador i luftvägarna.
För att kunna ge rätt behandling krävs en noggrann utredning av en läkare med ÖNH-kompetens.
Hur tillståndet utvecklas (patogenes)
Krupp innebär en inflammation i struphuvudet och ibland även i luftstrupen och bronkerna. Det finns två huvudtyper:
1. Falsk krupp (vanligast)
Uppstår vid virusinfektioner, till exempel:
- influensavirus
- parainfluensavirus (orsakar mer än hälften av alla fall)
- påssjukevirus och mässlingsvirus
- bakterier som stafylokocker och streptokocker
- kemiska eller termiska brännskador i slemhinnorna
2. Äkta krupp (difterisk krupp)
Orsakas av difteri. Detta är en betydligt allvarligare form som kan drabba både barn och vuxna. Tillståndet är potentiellt livshotande men mycket ovanligt i Sverige tack vare vaccination.
Riskfaktorer
- Barn i åldern 6 månader till 3 år drabbas oftast.
- Bristande vaccinationer, särskilt mot difteri.
- Allergisk benägenhet, vilket kan förvärra symtomen.
- Yrkesmässig exponering för värme, torr luft eller kemikalier.
- Manligt kön – pojkar drabbas något oftare än flickor.
- Tidigare luftvägssjukdomar, såsom laryngit, faryngit eller kronisk bronkit.
- Ärftliga faktorer.
- Gastroesofageal reflux, som kan irritera luftvägarna.
Klassificering av krupp
Efter orsak
- Falsk krupp – infektion eller allergi, vanligast.
- Äkta (difterisk) krupp – mycket allvarligt men sällsynt.
Efter svårighetsgrad
- Steg 1 – Kompenserad fas: Mildare symtom, framför allt vid aktivitet.
- Steg 2 – Delvis dekompenserad: Låter som ”skällande” hosta, inandningssvårigheter, hes röst.
- Steg 3 – Avancerad dekompensation: Uttalad andningssvikt, kräver omedelbar vård.
- Steg 4 – Asfyxi: Livshotande tillstånd med svår syrebrist.
Krupp kan även klassificeras efter vilka delar av luftvägarna som är involverade – från isolerad laryngit till laryngotrakeobronkit.
Symtom på krupp
Symtomen uppträder oftast inom de första 1–2 dygnen:
- Inandningssvårigheter (inspiratorisk dyspné)
- Skällande hosta
- Feber och allmän sjukdomskänsla
- Väsande andning som hörs på avstånd
- Snabb andning
Viktigt!
Kvävningsrisk kan förekomma om svullnaden i struphuvudet ökar. Svårighetsgraden beror på hur mycket luftvägarna är trånga. Hos vuxna ses samma symtom som hos barn, men tillståndet är betydligt mer sällsynt.
Möjliga komplikationer
Utan behandling kan krupp leda till:
- utveckling av astma
- bakteriella infektioner, till exempel lunginflammation eller kronisk bronkit
- allvarlig andningssvikt, som i värsta fall kan leda till hjärtstillestånd
- pneumotorax (luft i brösthålan)
- lungödem
Risken för komplikationer beror på typ av krupp, hur snabbt behandlingen sätts in och patientens allmänna hälsa.
Diagnos
Diagnosen ställs akut av en ÖNH-läkare. Utredningen kan omfatta:
- provtagning för att identifiera virus eller bakterier (t.ex. PCR)
- mätning av syresättning (puls oximetri)
- blodprov
- röntgen av hals och bröstkorg
- eventuellt datortomografi eller laryngoskopi vid behov
Diagnosen baseras på en kombination av kliniska symtom och undersökningsfynd.
Behandling
Behandling av falsk krupp
Vanligen ges:
- kortisonpreparat för att minska svullnad
- adrenalin-inhalationer vid svårare besvär
- febernedsättande
- inhalationer med fuktad luft
- vid bakteriell infektion: antibiotika
- vid allergi: antihistaminer
Behandling av äkta (difterisk) krupp
- antidifteriserum
- avgiftning och stödjande behandling
- i vissa fall: plasmaferes eller andra behandlingar
Viktigt!
Behandling av både falsk och äkta krupp sker endast på sjukhus.
Vid svår andningspåverkan kan en trakeotomi bli nödvändig.
Prognos
Vid mild och måttlig krupp är prognosen god, förutsatt att behandling ges i tid. Svåra former kräver intensivvård och har mer varierande prognos, men även här är återhämtningen oftast god med rätt behandling.
Förebyggande åtgärder
- regelbundna utomhusaktiviteter
- behandling av kroniska infektioner
- vård av näsa och svalg vid återkommande besvär
- vaccination mot difteri och säsongsvirus
- undvik exponering för torr, varm eller kemiskt irriterande luft
Vanliga frågor
Kan krupp gå över av sig själv?
Milda fall kan ibland gå över spontant, men det är svårt att bedöma allvarlighetsgraden hemma. Sök vård vid minsta osäkerhet.
Kan vuxna drabbas?
Ja, men det är ovanligt. Barn är betydligt mer utsatta på grund av deras trängre luftvägar.
Behövs sjukhusvård?
Ja, vid allt annat än mycket milda symtom. Rekommenderas sjukhusvård innebär det att tillståndet kan vara farligt och oförutsägbart.
Hur länge varar sjukdomen?
Vanligtvis 2–7 dagar, men kan variera beroende på ålder, allmäntillstånd och smittämne.
Kan krupp komma tillbaka efter tillfrisknande?
Ja, återfall förekommer hos cirka 6 % av patienterna.
