Akut rinit är en inflammation i nässlemhinnan – ett tillstånd som ofta kommer oväntat. Dagen innan planerar man möten och vardagliga sysslor, och nästa morgon är näsan täppt och huvudvärken blir värre av att behöva andas genom munnen. Torkpapper och avsvällande nässprejer blir nödvändiga att ha med sig i väskan. Ofta finns det inget annat att göra än att skjuta upp alla planer och kontakta en läkare.
Diagnosen ställs vanligtvis av en allmänläkare, men även en öron-näsa-halsläkare kan hjälpa. Specialisten går igenom patientens besvär och gör en rinoskopi. Utifrån undersökningen fastställs diagnosen och behandling ordineras.
Orsaker och predisponerande faktorer
Akut rinit uppträder sällan som en helt självständig sjukdom. Snarare är den ett syndrom som följer andra systemiska tillstånd.
Den vanligaste orsaken är en akut luftvägsinfektion, där snuva är ett av de mest typiska symtomen. Om bakterier som stafylokocker eller streptokocker tillkommer lokalt blir rininten bakteriell. Hos personer med uttalad immunbrist kan även svamp vara inblandad, vilket gör behandlingen betydligt svårare.
En annan vanlig orsak är allergi. När en patient andas in pollen eller när säsongen för trädpollinering startar, återkommer besvären snabbt: rinnsnuva, kliande näsa och rinnande ögon. Den kroniska överkänsligheten triggas, vilket utvecklas till akut allergisk rinit.
Även irriterande ämnen kan orsaka akut rinit: kemikalier, starka dofter och rengöringsmedel. Ett enstaka kort möte med irriterande ämnen ger sällan långvarig snuva, men vid regelbunden exponering reagerar nässlemhinnan tydligt.
Faktorer som kan öka risken för att utveckla akut rinit inkluderar:
- frekvent kontakt med sjuka personer
- bristande användning av skyddsutrustning
- stress och psykisk belastning
- kronisk trötthet
- avancerade kroniska sjukdomar
- diabetes
- vitaminbrist på grund av obalanserad kost
- nedkylning
- arbetsmiljörisker
- benägenhet till allergiska reaktioner
- dålig inomhusmiljö
- vistelse i trånga och dåligt ventilerade lokaler
Observera!
Det är inte generell nedkylning som oftast utlöser rinit – utan att man fryser om rygg och fötter. Kyla i dessa områden påverkar blodflödet i nässlemhinnan, vilket sänker den lokala immuniteten och gör det lättare för mikroorganismer att angripa vävnaden.
Läkaren utreder alltid om dessa faktorer finns, eftersom behandlingen blir mindre effektiv om orsakerna inte åtgärdas.
Patogenes
Akut rinit delas in i två huvudgrupper:
infektiös (orsakad av virus, bakterier eller svamp) och
icke-infektiös (oftast allergisk).
Infektiös rinit
Mikroorganismer fäster vid slemhinnan, tränger in i cellerna och förökar sig. Immunförsvaret aktiveras för att bekämpa infektionen. Detta leder till:
- kärlvidgning
- ökad kärlpermeabilitet
- svullnad
- ökad slemproduktion
Resultatet blir nästäppa och rinnsnuva.
Allergisk rinit
Vid kontakt med allergener som pollen, damm, päls eller irriterande ämnen frisätts histamin, leukotriener, prostaglandiner och cytokiner. Dessa ämnen orsakar svullnad och slemproduktion. Ju längre och intensivare kontakt med allergenet är, desto starkare blir symtomen.
Klassificering
- Infektiös akut rinit
- Börjar oftast viralt. Om den inte behandlas kan bakteriell eller svampinfektion tillkomma.
- Icke-infektiös akut rinit
- Vanligtvis allergisk. Kan förekomma säsongsvis (oftast vår) eller året runt vid kontinuerlig exponering.
Symtom
Symtomen på akut rinit är välkända:
- riklig rinnsnuva
- nysningar
- klåda i näsan
- nasal röst
- huvudvärk på grund av munandning
Sjukdomsförlopp – stadier
Akut rinit utvecklas oftast i tre tydliga faser:
1. Prodromal fas
Inträffar några timmar efter kontakt med ett virus eller allergen. Patienten känner:
- irritation och pirr i näsan
- ökande nysningar
- allmän sjukdomskänsla (vid virusinfektion)
2. Kataral fas
Snuva blir tydlig:
- rikligt, klart sekret
- förändrad röst
- tryckkänsla i öronen
- huvudvärk
- näsandning ersätts av munandning
3. Bakteriell fas
Sekretet blir:
- tjockt
- gult eller grönt
Trots detta kan patientens allmäntillstånd förbättras och lukt- och smaksinne återvända.
Möjliga komplikationer
Utan behandling kan akut rinit leda till:
- kronisk rinit (t ex vid överanvändning av avsvällande nässprejer eller långvarig exponering för irritanter)
- sinuit – infektionen sprids till bihålorna
- nedre luftvägsinfektioner – t ex trakeit eller bronkit
Diagnostik
Syftet är att fastställa orsaken och bedöma omfattningen av inflammationen.
Läkaren gör:
- anamnes
- undersökning av näsa, svalg och hörselgångar
- rinoskopi
Vid misstänkta komplikationer kan följande tillkomma:
- blodprover
- odling/microbiologiskt prov från näsan
- allergitest
- röntgen av bihålor
- konsultation hos allergolog
Behandling av akut rinit
Hos vuxna sker behandlingen oftast hemma.
Rekommenderade behandlingsmetoder
- Nässköljning med saltlösning
- Minskar svullnad och återfuktar slemhinnan.
- Avsvällande nässprejer (dekongestanter)
- Ger snabb men kortvarig lindring av nästäppa. Ska användas med försiktighet för att undvika beroendeeffekt.
- Mukolytika
- Vid tjockt, gulgrönt sekret för att underlätta dränage.
- Antihistaminer
- Vid allergisk rinit, antingen lokalt eller i tablettform.
- Kortikosteroider intranasalt
- Vid svår allergisk rinit när antihistaminer inte räcker.
Fysioterapi
I vissa fall används:
- inhalationer
- UV-behandling
- elektrofores
- ljusbehandling (ex. Bioptron)
Prognos och förebyggande
Akut rinit har i regel en god prognos. Livshotande komplikationer är mycket sällsynta. Men obehandlad eller felbehandlad rinit kan bli kronisk och därmed kraftigt påverka livskvaliteten.
Förebyggande råd
- vädra regelbundet
- håll en behaglig inomhustemperatur
- undvik kontakt med sjuka
- behandla kroniska sjukdomar
- var fysiskt aktiv
- kontakta läkare vid tidiga symtom
- använd skyddsutrustning vid behov
- undvik allergener och irriterande ämnen
- undvik nedkylning
- ät varierat
- stärk immunförsvaret
Vanliga frågor
Hur länge varar akut rinit?
En infektiös akut rinit varar i genomsnitt 8–10 dagar. Utan behandling eller hos personer med nedsatt immunförsvar kan den vara i flera veckor.
Allergisk rinit varar så länge patienten utsätts för allergenet.
Är akut rinit smittsamt?
Själva rininten är inte smittsam, men de virus som orsakar majoriteten av fallen är mycket smittsamma. De sprids via droppar i luften. Därför bör man begränsa kontakt med personer som har akut rinit orsakad av infektion.
Varför ges inte antibiotika vid bakteriell rinit?
För att de oftast inte behövs. Lokal behandling med nässköljning och avsvällande medel är tillräcklig. Onödig antibiotikaanvändning ökar dessutom risken för resistens. Antibiotika ska endast ges när det finns tydliga medicinska skäl.
Hur behandlas akut rinit om man tar karbamazepin?
Försiktighet krävs eftersom vissa läkemedel kan påverka effekten av karbamazepin. Man bör alltid rådgöra med läkare eller noggrant läsa läkemedelsinformationen innan man använder nässprejer eller tabletter.
