Neurit i hörselnerven är en vanlig sjukdom och står för mer än hälften av alla fall av hörselnedsättning. Problemen uppstår när den ljuduppfattande delen av hörselorganet skadas. Det behöver inte vara hela strukturen – det räcker att en enskild del påverkas, till exempel neuroepitelet i innerörat eller den temporala hjärnbarken. Orsakerna till sjukdomen kan vara många, men ofta handlar det om bristande blodcirkulation i hörselreceptorerna, vilket gör att ljuduppfattningen försämras märkbart.
Det tydligaste tecknet är nedsatt hörsel. Många patienter hör ett ihållande brus eller ringningar i öronen, och tal blir svårare att uppfatta. Den autonoma nervsystemet kan samtidigt reagera med yrsel, illamående och ibland kräkningar. Ju tidigare en läkare kontaktas vid misstänkta symtom, desto större är chansen att behandlingen blir effektiv. Sjukdomen behandlas av öron-, näs- och halsläkare samt neurologer.
Orsaker till neurit i hörselnerven
Sjukdomen – även kallad inflammation i cochlearisnerven – kan utvecklas av flera kända orsaker, som fastställs under diagnostiken. Hörseln försämras ofta i samband med:
- komplikationer efter infektioner som påssjuka, mässling, influensa, meningokockmeningit eller syfilis
- okontrollerad användning av ototoxiska läkemedel, t.ex. aminoglykosidantibiotika, cytostatika eller vissa diuretika
- kontakt med industriella toxiner
- mekaniska, akustiska eller vibrationsrelaterade skador
- Ménières sjukdom
- akustiskt neurom
- åldersrelaterad hörselnedsättning (presbyakusi)
- autoimmuna processer
- akut eller kronisk varig otit
Komplikationer under graviditet och förlossning, särskilt vid syrebrist hos fostret, kan också orsaka hörselskador som senare leder till neurit.
Riskfaktorer
Det finns fall där två personer har samma sjukdom, lika uttalad, men bara en av dem utvecklar neurit i hörselnerven. Skillnaden förklaras av närvaron av så kallade riskfaktorer, till exempel:
- cervikal osteokondros
- kärlsjukdomar som hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom eller störd blodcirkulation i vertebrobasilarområdet
- störd blodviskositet
- ämnesomsättningsproblem, inklusive diabetes mellitus
Personer som arbetar i hög ljudmiljö löper också ökad risk. Buller är en av de vanligaste arbetsrelaterade skadliga faktorerna. Särskilt utsatta är de som arbetar inom gruv-, sten-, metall- och träbearbetningsindustri, samt inom vävning, skepps-, flyg- och maskinproduktion.
Viktigt att komma ihåg
Även genetiska faktorer kan spela en roll. Det finns familjära former av hörselnedsättning, ofta kopplade till dominanta gener. Vissa kromosomavvikelser kan upptäckas redan under graviditeten. Spontana mutationer är också möjliga.
Patogenes
Oftast ligger skadan på hörselreceptorerna i innerörat. De aktiverar hörselnerverna, som omvandlar ljudvågor till nervimpulser. När receptorerna skadas når signalerna hjärnan, men bara delvis. Ju fler receptorer som är påverkade, desto större blir hörselnedsättningen.
I andra fall påverkas själva nerven, vilket gör att impulserna inte kan överföras vidare. Hos vissa patienter ligger problemet i de hjärnceller som analyserar och tolkar nervsignalerna.
Klassificering
Efter svårighetsgrad:
- Grad 1 — svaga ljud uppfattas sämre, t.ex. prassel från löv.
- Grad 2 — tal kan upplevas dämpat och otydligt.
- Grad 3 — tal uppfattas knappt; högt röstläge krävs.
- Grad 4 — nästan total dövhet; hörapparat eller implantat behövs.
Efter ursprung:
- Medfött
- Förvärvat
Efter sida:
- Ensidigt
- Dubbelsidigt
Efter orsak:
- Primärt — uppstår på grund av befintlig öronsjukdom
- Sekundärt — orsakas av annan sjukdom
- Idiopatiskt — oklart ursprung
Efter förlopp:
- Stabilt — inga försämringar
- Progredierande — symtomen ökar med tiden
Särskilt uppmärksammas plötslig hörselnedsättning — när en person går och lägger sig frisk men vaknar med kraftigt försämrad hörsel.
Symtom
Hörselnedsättning är bara ett av symtomen. Vanliga tecken inkluderar:
- höga ringningar, pip eller brus i öronen
- mer sällan — lågtonigt dån
Vid samtidig påverkan på balansorganet (vestibulära systemet) kan följande tillkomma:
- återkommande yrsel
- ostadighet i gången
- försämrad balans
- svårighet att koordinera rörelser
- illamående och kräkningar
Vissa patienter rapporterar även hjärt-kärlrelaterade symtom: hjärtklappning, blodtryckssvängningar, överdriven svettning, frusenhet i händer och fötter.
Långvariga symtom påverkar humör och välbefinnande: irritabilitet, oro, emotionalitet, problem med koncentration och minne.
Möjliga komplikationer
Hos äldre personer är risken störst, eftersom hörselnedsättningen ofta kombineras med kärlsjukdomar i hjärnan. Neurit kan bidra till utveckling av demens, som kännetecknas av:
- försämrad intellektuell förmåga
- minnesproblem
- hallucinationer och vanföreställningar
Utan behandling påverkas livskvaliteten drastiskt: relationer försämras, social aktiviet minskar, arbetsförmågan sjunker och psykologiska problem kan utvecklas.
Diagnostik
Första undersökningen kan göras i hemmet vid behov. Därefter följer en utredning på klinik med:
- otoskopi
- stämgaffeltester
- tonaudiometri
- elektrokokleografi
- vestibulära tester
- CT eller MR
- ultraljud av kärl
- reografi
- laboratorieprover
Proverna hjälper både att bekräfta diagnosen och att hitta orsaken.
Behandling
Behandling sker oftast öppenvårdsbaserat. Vid svåra infektioner krävs sjukhusvård. Terapin inkluderar:
Läkemedel:
- kärlvidgande medel
- histaminliknande preparat
- blodflödesförbättrande läkemedel
- venotonika
- neuroprotektiva medel
- kortikosteroider
Fysioterapi
I den akuta fasen används metoder som förbättrar hjärnans blodcirkulation, t.ex.:
- endoaural jontofores
- ultrafonoforos
Vid kronisk form fokuserar man på att minska tinnitus:
- spasmolytika
- vitaminer
Ytterligare metoder:
- sinusformade strömmar
- balneoterapi (svavel-, radon- eller saltlösningsbad)
- ozonterapi
- vibroakustisk behandling
- magnetstimulering
- akupunktur och elektroakupunktur
Ofta upplever patienter förbättring redan efter första sessionen.
Prognos och förebyggande
Vid akut sjukdom återfår cirka hälften av patienterna hörseln helt. Andra får betydande förbättring. Kronisk neurit är svårare att behandla och kräver ofta hörapparat.
För att förebygga sjukdomen bör man:
- använda hörselskydd i bullriga miljöer
- ta ototoxiska läkemedel endast enligt läkarens ordination
- undvika situationer som kan skada hörselorganet
- behandla infektioner och kroniska sjukdomar i tid
Vanliga frågor
Behövs kirurgi vid neurit?
I vissa fall, ja. Kirurgi används bland annat för att avlägsna akustiskt neurom, tumörer eller vid implantatoperationer (cochleaimplantat).
Vad är faran med neurit i hörselnerven?
Yrsel och balansproblem kan leda till fallolyckor. Äldre personer har större risk för frakturer, särskilt i lårbenshalsen.
När behövs hörapparat?
Främst vid dubbelsidig hörselnedsättning av grad 3 eller 4. Audiologen väljer och justerar modellen.
Kan man ta receptfria läkemedel vid neurit?
Nej. Sjukdomen är allvarlig och självmedicinering är riskabel. Vissa blodkärlsvidgande preparat kan vara farliga vid exempelvis venös insufficiens eller högt intrakraniellt tryck.
