Sinuit är en inflammation i en eller flera av bihålorna i ansiktsskelettet. Dessa strukturer finns i käkbihålorna, silbenscellerna, pannbihålorna och kilbenshålan. Sjukdomen utvecklas ofta som en följd av en vanlig luftvägsinfektion. Behandlingen inriktas främst på att återställa dränagefunktionen och dämpa inflammationen. Om medicinsk hjälp inte söks i tid kan allvarliga komplikationer uppstå.
Orsaker till sinuit
Akut sinuit orsakas oftast av virus som drabbar de övre luftvägarna. Det kan röra sig om olika grupper av virus såsom RS-virus, parainfluensavirus, rhinovirus, coronavirus, influensa- och parainfluensavirus, adenovirus samt enterovirus.
Riskfaktorer
Följande faktorer kan bidra till utveckling av sinuit:
Avvikelser i nässkiljeväggen, förträngningar eller hypertrofi av näsmusslor
Nedsatt immunförsvar
Allergisk rinit eller faryngit
Ansiktstrauma
Tumörer eller polyper
Exponering för skadliga ämnen i arbetsmiljön
Dentala infektioner som sprider sig till bihålorna
Patogenes – hur sinuit utvecklas
Sinuit uppstår när virus infekterar nässlemhinnan, vilket leder till svullnad och ökad slemproduktion. När utflödet från bihålan blockeras stängs dränaget av, vilket skapar en gynnsam miljö för bakterietillväxt.
Beroende på vilken bihåla som är drabbad används specifika benämningar:
Käkbihåleinflammation (sinuit i maxillarsinus)
Pannbihåleinflammation (frontal sinuit)
Etmoidit (inflammation i silbenscellerna)
Sfenoidit (inflammation i kilbenshålan)
Typer av sinuit
Efter sjukdomsförlopp
Akut sinuit
Kronisk sinuit
Efter typ av sekret
Serös
Katarral
Purulent
Efter förändringar i bihåleslemhinnan
Polypös sinuit
Hyperplastisk sinuit
Efter uppkomstmekanism
Rinogen sinuit (utvecklad från näsan)
Odontogen sinuit (från tänder/käksystemet)
Traumatisk sinuit
Efter orsak
Viral, bakteriell eller svamporsakad sinuit
Allergisk sinuit
Odontogen sinuit
Symtom
Vanliga symtom vid sinuit är:
Smärta
Smärtan kan vara lokal eller stråla till överkäkens tänder, näsan eller kindbenen. Luktförmågan kan minska.
Nästäppa
Svullnad i slemhinnan hindrar luftflödet. Täppa som inte går över trots vanlig behandling kan tyda på kronisk inflammation. Vid långvarig etmoidit kan polyper utvecklas.
Nässekret
I början är sekretet klart och seröst. När bakterier tillkommer blir det tjockt och varigt.
Komplikationer
Bihålorna har nära anatomiska relationer till hjärnhinnor, ögon och mellanörat, vilket gör att infektionen kan sprida sig och orsaka allvarliga komplikationer såsom:
Arachnoidit
Meningoencefalit
Sinustrombos
Sepsis
Diagnostik
Diagnosen ställs genom klinisk undersökning, bilddiagnostik och laboratorietester.
Rinoskopi
En ÖNH-läkare undersöker näshålan med spekulum. Tecken på inflammation är seröst eller purulent sekret, rodnad och svullnad samt eventuella polyper.
Röntgen
Ger en snabb och säker överblick över bihålornas tillstånd. Bilder tas i olika projektioner beroende på vilken bihåla som behöver bedömas.
Endoskopi
Endoskopisk sinusskopi ger en tydlig bild av bihålornas insida och gör det möjligt att genomföra mindre behandlingar under samma undersökning.
Laboratorietester
Blodprov kan visa förhöjda leukocyter och sänka. Vid allergisk sinuit ses ofta förhöjda eosinofiler.
CT/MR
De mest informativa metoderna för att bedöma utbredning och strukturförändringar i bihålorna.
Behandling
Målet med behandlingen är att minska inflammationen och återställa dränaget.
Konservativ behandling
Avsvällande nässprayer (dekongestanter)
Mukolytika för att göra sekretet tunnare
Lokala kortikosteroider vid behov
Antibiotika vid bakteriell infektion
Antihistaminer vid allergisk genes
Sköljning av näsan med saltlösning
"Kukuschka"-metoden används ibland för att avlägsna sekret genom spolning
YAMIK-kateter används för att skapa ett kontrollerat tryck och avlägsna sekret
Fysioterapi som ultraljud, UV-ljus, magnetterapi eller värme kan förbättra återhämtningen.
Kirurgisk behandling
Rekommenderas vid svåra purulenta tillstånd eller om konservativ terapi inte hjälper.
Punktion
Under lokalbedövning punkteras käkbihålan och sekret sugs ut.
Endoskopisk näskirurgi
En modern, minimalt invasiv metod som återställer ventilationen och gör det möjligt att ta bort polyper och andra hinder.
Förebyggande
För att förebygga sinuit rekommenderas:
Stärka immunförsvaret
Undvika rökning och alkohol
Använda andningsskydd vid arbete med kemikalier, damm eller aerosoler
Ta vitaminer under höst och vår
Vaccinera sig mot influensa, coronavirus och pneumokocker
I rätt tid given vaccination minskar risken för infektion och komplikationer avsevärt.
Vanliga frågor
Hur behandlas sinuit?
Behandlingen anpassas individuellt av en läkare utifrån sjukdomstyp och svårighetsgrad.
Vad är skillnaden mellan sinuit och bihåleinflammation?
Bihåleinflammation (t.ex. maxillarsinuit) är en form av sinuit – därför finns ingen egentlig skillnad som begrepp.
Skillnad mellan rinit och sinuit?
Rinit är en inflammation i nässlemhinnan med rinnsnuva. Sinuit är inflammation i bihålorna där slemmet ofta stannar kvar och inte kan rinna ut lika lätt.