Laryngofaryngeal reflux, LPR, är ett icke specifikt syndrom som kan förekomma vid flera olika sjukdomar i mag- och tarmkanalen. Tillståndet innebär att magsäcksinnehåll läcker upp i svalget och matstrupen. I de flesta fall är LPR kopplat till gastroesofageal refluxsjukdom, GERD. Enligt uppskattningar kan upp till en fjärdedel av befolkningen ha symtom som stämmer överens med LPR, och cirka 15 procent av alla med GERD utvecklar även laryngofaryngeal reflux.
Tillståndet kan leda till komplikationer som trakeobronkit, faryngit och aspirationspneumoni. Behandling ska ske under övervakning av gastroenterolog, och vid behov involveras även andra specialister. I första hand används konservativ behandling.
Varför utvecklas LPR?
LPR uppstår främst på grund av störningar i mag-tarmkanalens funktion. Övriga faktorer bidrar indirekt genom att påverka matsmältningen negativt. Tillståndet är vanligast hos personer mellan 20 och 40 år, men förekommer även hos äldre och mer sällan hos barn. Bedömning av orsaken görs av gastroenterolog med hjälp av olika undersökningsmetoder.
Sjukdomsmekanismer
LPR är inte en egen sjukdom, utan ett syndrom som följer andra sjukdomar i matsmältningssystemet. Vanliga bakomliggande orsaker är:
- Gastrit – inflammation i magsäcksslemhinnan, oavsett om syranivån är låg eller hög.
- Inflammatoriska processer i mag-tarmkanalen, t.ex. gastroenterokolit.
- Dyspeptiska besvär av olika ursprung, ibland orsakade av allvarliga sjukdomar som mag- eller matstrupscancer.
- GERD, där magsyra och magsäcksinnehåll pressas upp i matstrupen.
Viktigt att veta
Upp till 90 procent av alla fall av LPR orsakas av GERD. Övriga orsaker är betydligt ovanligare.
Riskfaktorer
Alla som har GERD utvecklar inte LPR. Risken ökar om följande faktorer finns med i bilden:
- felaktiga kostvanor
- oregelbundna måltider, stora portioner, nattätande
- övervikt
- ökat buktryck (t.ex. graviditet, gasbildning, förstoppning)
- samtidiga sjukdomar i mag-tarmkanalen
- långvarig användning av vissa läkemedel (antiinflammatoriska, antibiotika, hormonella preparat)
Särskilt problematiska är stora mängder kolsyrade drycker, koffein, salt, choklad samt fet och stekt mat. När konsumtionen minskas brukar symtomen förbättras.
Genom att korrigera riskfaktorerna kan man avsevärt minska risken att utveckla LPR.
Klassificering
LPR delas in efter:
Ursprung
- Primär LPR – orsaken är otydlig eller idiopatisk.
- Sekundär LPR – orsaken är klar och kan påvisas med undersökningar.
Förlopp
- Akut LPR – symtom under några dagar upp till en vecka.
- Recidiverande LPR – perioder av besvär och förbättring omväxlande under flera månader.
- Kronisk LPR – långvarigt tillstånd som sällan försvinner utan behandling.
Trots långdragna besvär är prognosen god vid korrekt behandling.
Symtom vid LPR
Symtombilden varierar beroende på bakomliggande sjukdom. Vid isolerad LPR dominerar luftvägssymtom, såsom:
- gulaktig beläggning på tungan
- mycket slem i halsen, "klumpkänsla"
- blödande tandkött på grund av irritation från magsyra
- rapningar
- brännande känsla i halsen eller bakom bröstbenet
- förändrad känsel i svalget
Om tillståndet orsakas av GERD tillkommer ofta:
- smärta vid sväljning
- halsbränna
- sura uppstötningar
- avföringsrubbningar
Möjliga komplikationer
Utan behandling kan LPR leda till:
- tonsillit (akut eller kronisk)
- faryngit
- refluxesofagit
- laryngit
- trakeobronkit
- aspirationspneumoni
- ibland inflammationer i ytter- eller mellanörat
Den allvarligaste komplikationen är Mendelsons syndrom, en form av aspirationspneumonit som kan ge svår andningssvikt och lungödem. I mycket svåra fall är dödligheten hög.
Långvarig obehandlad LPR kan också öka risken för cancer i matstrupen eller svalget.
Diagnostik
Diagnosen ställs av gastroenterolog genom:
- Laryngoskopi – bedömning av struphuvudet
- Gastroskopi (FGS/FGERD) – utvärdering av magsäck och tolvfingertarm
- pH-mätning – den mest precisa metoden för att fastställa reflux
Ytterligare tester som röntgen kan förekomma, men är sekundära.
Behandling
Behandlingen består av flera steg:
Livsstilsförändringar
- undvika nattliga måltider
- äta mindre portioner men oftare
- minska intag av fett, stekt mat, salt, koffein
- gå ned i vikt vid behov
Läkemedel
Vanliga läkemedel vid LPR är:
- protonpumpshämmare (PPI)
- antacida
- prokinetiska medel
Om läkemedel inte hjälper kan kirurgi övervägas för att stärka nedre matstrupssfinktern och förhindra reflux.
Behandling av barn sker mer försiktigt eftersom färre läkemedel är godkända.
Prognos
Vid tidig behandling är utsikterna mycket goda. Utan behandling ökar risken för komplikationer och långvariga problem.
Förebyggande åtgärder
För att minska risken för LPR rekommenderas:
- rökstopp och minskad alkoholkonsumtion
- behandling av mag- och matstrupssjukdomar
- regelbundna måltider och portionskontroll
- viktkontroll
- undvikande av salt, fet och friterad mat, halvfabrikat och snabbmat
- regelbundna hälsokontroller
- stresminskning och avslappningstekniker
Vanliga frågor
Går LPR över av sig själv?
Nej. Besvären kan minska tillfälligt men återkommer nästan alltid utan behandling.
Kan LPR leda till cancer?
Långvarig irritation av slemhinnan kan på sikt öka risken för cancer i matstrupen eller svalget, men detta utvecklas under många år.
Behövs operation?
Endast om medicinsk behandling inte ger tillräcklig effekt. Beslutet tas av läkare.
Måste man ändra sina matvanor?
Ja. Kost och livsstil är en central del av behandlingen.
Vilken läkare ska man vända sig till?
I första hand till en gastroenterolog. Vid komplikationer kan även ÖNH-läkare och lungläkare behöva kopplas in.
