Kronisk rinit är en inflammation i näsans slemhinna som utvecklas över längre tid. Tillståndet kan orsakas av infektioner, allergier, toxisk påverkan och andra yttre eller inre faktorer. Det finns ett stort antal former av sjukdomen, och olika klassificeringar beskriver flera varianter av det patologiska tillståndet. Varje form kräver en individuell behandlingsstrategi.
Sjukdomen leder till nedsatt näsandning – antingen periodvis eller konstant – beroende på den kliniska situationen. Typiska symtom är rinnsnuva, nedsatt luktsinne och andra besvär. Utan behandling kan kronisk rinit ge upphov till komplikationer, ibland av allvarlig karaktär, som påverkan på luftvägar och hjärta. Utredning och behandling utförs av öron-näsa-hals-läkare.
Orsaker till kronisk rinit
Kronisk rinit är ett multifaktoriellt tillstånd. Det kan uppstå på grund av infektioner, allergiska reaktioner, toxisk påverkan på nässlemhinnan och andra faktorer. Infektiösa och allergiska orsaker är de vanligaste och står för cirka 70 procent av fallen. Enligt statistik drabbar kronisk rinit upp till 12 procent av vuxna.
Tillståndet är ofta lindrigt och ger därför inte alltid upphov till att patienten söker vård i tid, vilket kan leda till att inflammationen kvarstår eller förvärras.
Att fastställa den exakta orsaken är avgörande, eftersom behandlingen skiljer sig markant mellan exempelvis vasomotorisk, infektiös och allergisk rinit. Bedömning görs av ÖNH-specialist.
Sjukdomens utveckling (patogenes)
Kronisk rinit kan utvecklas av många olika skäl. En vanlig orsak är infektioner, där inflammation uppstår som svar på virus, bakterier eller svamp i nässlemhinnan. Vanliga mikroorganismer som orsakar sjukdomen är:
- influensavirus
- parainfluensavirus
- adenovirus
- coronavirus
- RS-virus
- rinovirus
- stafylokocker
- streptokocker
- jästsvamp, oftast Candida
Även mer ovanliga mikroorganismer som klamydia eller specifika svampstammar kan orsaka långdragna och ibland purulenta former som kräver intensiv antibiotikabehandling.
Andra vanliga utlösande faktorer är:
- allergiska reaktioner, både lokala och systemiska
- långvarig användning av näsdroppar med avsvällande effekt (t.ex. xylometazolin) vilket kan utlösa vasomotorisk rinit
- vissa läkemedel, inklusive hormonpreparat, som kan påverka slemhinnans tillväxt
- klimatfaktorer, torr luft, damm, kemiska partiklar eller extrema temperaturer
En korrekt diagnos kräver alltid både klinisk undersökning och laboratorieanalys.
Riskfaktorer
Flera faktorer kan öka risken för att utveckla kronisk rinit eller förlänga sjukdomsförloppet:
- andra luftvägssjukdomar, som bihåleinflammation eller dysfunktion i örontrumpeten
- otillräckligt behandlad akut rinit
- långvariga eller ofta återkommande episoder av nästäppa
- överanvändning av avsvällande näsdroppar
- hormonella förändringar (framför allt hos kvinnor eller under puberteten)
- anatomiska avvikelser, t.ex. sned nässkiljevägg
- nedsatt lokalt eller generellt immunförsvar
- genetisk benägenhet
Riskfaktorer bör åtgärdas när det är möjligt — exempelvis korrigera nässkiljeväggen eller behandla andra ÖNH-sjukdomar.
Klassificering och former av kronisk rinit
Kronisk rinit delas in efter hur uttalade förändringarna i näsan är och hur sjukdomen fortskrider. De vanligaste formerna är:
1. Kronisk katarral (infektiös) rinit
Utvecklas ofta efter en infektion eller som reaktion på allergi. Ger nedsatt näsandning och återkommande inflammation under veckor eller månader.
2. Kronisk allergisk rinit
Utlöses snabbt efter kontakt med allergen och ingår ofta i ett större allergiskt syndrom, tillsammans med ögonbesvär, hudreaktioner eller i svårare fall angioödem och anafylaxi.
3. Vasomotorisk rinit
Orsakas av störningar i blodcirkulationen i nässlemhinnan. Vanliga triggers är fuktighet, temperaturvariationer, luftföroreningar eller långvarig användning av näsdroppar.
Sjukdomen kan ha två faser:
- remission, med få eller inga symtom
- försämringsperiod, då symtomen ökar
I vissa fall är förloppet kontinuerligt utan tydliga perioder.
Symtom
Vanliga symtom vid kronisk rinit:
- nedsatt eller blockerad näsandning
- känsla av tryck eller främmande kropp i näsan
- klåda och sveda, särskilt vid allergisk rinit
- nysningar
- rinnsnuva (klar vid katarral rinit, gulgrön vid infektion eller atrofi)
- tårflöde
- vid infektion: feber, trötthet, allmänpåverkan
Viktigt att känna till
- Atrofisk rinit ger ofta näsblod och nedsatt luktsinne.
- Hypertrofisk rinit leder till kraftigt försämrad näsandning.
- Vasomotorisk rinit är ofta värst vid temperaturväxlingar, exempelvis under vintern när inomhusluften är torr.
Möjliga komplikationer
Utan behandling kan kronisk rinit leda till:
- bihåleinflammation
- trakeit
- bronkit, laryngit eller lunginflammation
- hjärtbesvär på grund av långvarig syrebrist
- påverkan på hjärnan vid kronisk hypoxi
Om purulenta sekret och bakterieinfektion uppstår finns även risk för sepsis och andra allvarliga komplikationer.
Diagnostik
Utredning sker hos ÖNH-läkare och omfattar:
- anamnes och symtombedömning
- rinoskopi (undersökning av näshålan)
- röntgen eller annan bilddiagnostik av bihålor
- provtagning från näsan för att identifiera bakterier
- blodprover inklusive allergitest
Behandlingsstrategin anpassas individuellt.
Behandling av kronisk rinit
Behandling väljs beroende på form av rinit:
Vid allergisk rinit
- antihistaminer
- kortisonsprejer
- ibland injektionsbehandling
Vid infektiös rinit
- antibiotika (vid bakterier)
- antivirala läkemedel
- immunstärkande och antiinflammatoriska preparat
Vid atrofisk rinit
- fuktgivande och regenererande näsdroppar
Vid vasomotorisk rinit
- luftfuktning
- temperaturkontroll
- utsättning av avsvällande läkemedel
I vissa fall kan kirurgi krävas, såsom olika metoder för vasotomi eller korrigering av näsans anatomi.
Symtomlindring
Inhalationer med saltlösning, kortisonspray för att förbättra luktsinne samt försiktig nässköljning i vissa fall. Beslut tas alltid av läkare.
Prognos och förebyggande åtgärder
Prognosen beror på rinitens form. Vissa varianter kan pågå i åratal, men med korrekt behandling kan tillståndet förbättras avsevärt. Ju längre sjukdomen pågår, desto svårare kan den vara att behandla.
Förebyggande åtgärder inkluderar:
- tidig behandling av ÖNH-sjukdomar
- hantering av allergier
- undvikande av allergener
- tidig kontakt med läkare vid symtom
Vanliga frågor
Hur ska man skölja näsan vid kronisk rinit?
Nässköljning är inte alltid lämpligt. Det beror på diagnosen. I de fall det rekommenderas används saltlösning eller antiseptiska lösningar.
Hur behandlas kronisk rinit hos vuxna?
Det beror helt på typen av rinit: antibiotika, antivirala, antihistaminer eller hormonspray kan behövas. Det finns ingen universell metod.
Får man göra värnplikt med kronisk rinit?
Enbart kronisk rinit ger sällan undantag från tjänstgöring. Endast svår atrofisk rinit (ozena) kan leda till undantag. I andra fall bedöms individen som tjänstbar med begränsningar eller fullt tjänstbar.
Hur lång tid tar behandlingen?
Konservativ behandling tar vanligtvis några veckor. Kirurgisk behandling med återhämtningstid kan ta från två veckor till flera månader beroende på svårighetsgrad.
