Sjukdomar
Endokrina sjukdomar

Hyperprolaktinemi

Hyperprolaktinemi är ett kroniskt tillstånd som kännetecknas av en förhöjd nivå av hormonet prolaktin i blodplasman. Tillståndet förekommer betydligt oftare hos kvinnor – ungefär hos 5 % av kvinnor i fertil ålder. I början ger hyperprolaktinemi oftast inga tydliga symtom, vilket gör att många inte söker vård i tid. Under tiden fortskrider sjukdomen. Kvinnor märker ofta förändringar i menstruationscykeln och minskad sexlust. Hos män visar sig problemet främst som förändringar i den sexuella funktionen. De symtom som uppstår kräver vanligen en kombinerad medicinsk behandling.
Diagnostik och behandling av hyperprolaktinemi utförs av en endokrinolog. Utredningen kan omfatta hormonprover, ultraljud av bäckenorganen samt MRT av hjärnan. Därefter ställs diagnosen och patienten får en långtidsbehandling med läkemedel. Betydligt mer sällan krävs kirurgi.

Orsaker till hyperprolaktinemi

Hyperprolaktinemi förekommer relativt ofta i klinisk praxis och kan orsakas av fysiologiska, patologiska eller farmakologiska faktorer.

Fysiologiska orsaker — normala variationer

En tillfällig ökning av prolaktin är normalt vid:
  • graviditet
  • amning
  • sexuell aktivitet
  • intensiv fysisk ansträngning
  • sömn
  • stress
Dessa tillstånd kräver ingen behandling och normaliseras spontant inom några timmar.

Patologiska orsaker

Vid sjukliga orsaker fortsätter prolaktinnivån att stiga om behandling inte sätts in. De vanligaste är:
  • sjukdomar i hjärnan, särskilt i hypotalamus och hypofysen
  • epileptisk aktivitet i centrala nervsystemet
  • akromegali
  • tumörer i hypotalamus, hypofysen eller andra delar av hjärnan
  • metastaser i hjärnan
  • skallskador
  • kroniska inflammatoriska sjukdomar med granulombildning
  • tidigare strålbehandling
  • kronisk njursjukdom
  • levercirros
  • polycystiskt ovariesyndrom (PCOS)

Farmakologiska orsaker

En rad läkemedel kan höja prolaktinnivån genom att påverka hypotalamus–hypofys-systemet. Exempel:
  • anestesimedel
  • antihistaminer
  • antidepressiva
  • antiepileptika
  • blodtryckssänkande läkemedel
  • psykoaktiva substanser
  • kombinerade p-piller
  • läkemedel som minskar bildningen av dopamin eller acetylkolin
  • antipsykotika
  • vissa neuropeptider
Om alla möjliga orsaker har uteslutits klassas tillståndet som idiopatisk hyperprolaktinemi.

Patogenes — varför stiger prolaktinet?

Prolaktin bildas i hypofysens främre lob, medan hypotalamus reglerar hur mycket som frisätts i blodet. Hypotalamus producerar dopamin, som hämmar prolaktinproduktionen. Om denna reglering störs, minskar dopaminets hämmande effekt och prolaktinet stiger.
Ett annat vanligt skäl är prolaktinom — en tumör i hypofysen som producerar prolaktin. Enligt vissa studier står prolaktinom för upp till 60 % av fallen.

Klassificering

Hyperprolaktinemi delas in i:
  • fysiologisk
  • farmakologisk
  • patologisk, som i sin tur inkluderar:
  • hyperprolaktinemisk gonadism
  • andra hypotalamus–hypofys-störningar
  • symptomatisk hyperprolaktinemi
  • ektopisk prolaktinproduktion
  • asymtomatisk form
  • blandformer

Symtom på hyperprolaktinemi

Prolaktin är huvudsakligen ett kvinnligt hormon, men förhöjd nivå förekommer även hos män och ungdomar.

Gemensamma symtom hos alla

  • minskad sexlust
  • galaktorré — mjölkliknande sekret från bröstkörtlarna hos kvinnor som inte ammar och ibland även hos män
  • huvudvärk och synpåverkan (vid tumörer)
  • viktuppgång, förändrad socker– och fettmetabolism
  • akne och hudutslag
  • psykiska förändringar: ökad känslighet, nedstämdhet, sömnsvårigheter, minnesproblem, koncentrationssvårigheter

Specifika symtom hos kvinnor

  • oregelbundna menstruationer
  • korta, sparsamma blödningar
  • utebliven ägglossning och infertilitet

Specifika symtom hos män

  • erektionssvikt
  • utebliven utlösning
  • minskad libido
  • infertilitet
  • gynekomasti (förstorade bröstkörtlar)
  • minskad muskelmassa
  • fettfördelning med ”kvinnlig” kroppsform
  • svagare sekundära könskaraktärer

Symtom hos ungdomar

  • galaktorré (nästan alltid)
  • försenad och mycket sparsam menstruationsstart hos flickor
  • akne och ökad behåring
  • övriga symtom liknar vuxnas

Möjliga komplikationer

Symtomen kommer ofta sent, när prolaktinet redan är kraftigt förhöjt. Detta kan leda till:
  • infertilitet
  • ökad kroppsvikt
  • åderförkalkning (på grund av höga kolesterolnivåer)
  • benskörhet och frakturer
  • synnedsättning vid prolaktinom
  • kraftiga och långvariga blödningar hos kvinnor
  • psykiska besvär som kräver behandling

Diagnos

Utredningen görs oftast i öppenvård och omfattar:
  • besök hos endokrinolog
  • blodprover: prolaktin, könshormoner, ibland sköldkörtelhormoner
  • ultraljud av bäckenorganen
  • MRT av hjärnan, med fokus på hypofysen
I vissa fall behövs kompletterande bedömning av neurolog, psykolog, dermatolog eller ögonläkare.

Viktigt!

Prolaktin ska oftast mätas minst två, gärna tre gånger, alltid under samma förutsättningar och samma tid på dagen, eftersom hormonet varierar naturligt.

Behandling

Behandlingen kan vara medicinsk eller i vissa fall kirurgisk.

Mål med behandlingen

  • normalisera prolaktinvärdet
  • minska eller avlägsna tumörer vid behov
  • lindra symtom
  • bibehålla långvarig remission

Medicinsk behandling — förstahandsval

Behandlingen bygger på dopaminagonister, läkemedel som ökar dopaminets hämmande effekt och minskar prolaktinet. De kan även krympa prolaktinom om en sådan finns.
Behandlingen pågår vanligtvis i minst 2 år, med regelbundna kontroller.
Efter två år bedömer läkaren om behandlingen kan avslutas. Avslut övervägs om:
  • läkemedlet tagits regelbundet i 24 månader
  • prolaktinet är normalt
  • tumören inte syns på MRT eller har minskat kraftigt
  • patienten är gravid eller i klimakteriet
  • fortsatt uppföljning är möjlig
Om kriterierna inte uppfylls fortsätter behandlingen — ibland livslångt.

Kirurgi

Kirurgi används endast vid:
  • bristande effekt av medicinering
  • intolerans mot läkemedel
  • komplikationer av själva tumören

Prognos och förebyggande

Prognosen är god. Vid tidig diagnos och korrekt behandling undviks de flesta komplikationer.
Det finns ingen specifik prevention, men följande allmänna råd minskar risken för endokrina störningar:
  • regelbundna hälsokontroller
  • fysisk aktivitet
  • balanserad kost
  • undvik alkohol, nikotin och droger
  • ta läkemedel endast enligt läkarens ordination

Vanliga frågor

Kan hyperprolaktinemi vara symtomfri?

Ja. Vid måttligt förhöjda värden kan tillståndet vara helt utan symtom och upptäcks ofta av en slump.

Stämmer det att prolaktin påverkar immunförsvaret?

Forskning visar att prolaktin kan öka vid inflammatoriska och autoimmuna processer, men det finns inga bevis för att hyperprolaktinemi skulle försämra immunförsvaret.

Kan man bli gravid under behandling?

Det rekommenderas att undvika graviditet tills behandlingen är avslutad, men om graviditet trots allt uppstår finns ingen anledning att avbryta den. Dopaminagonister anses säkra för fostret och används ibland under hela graviditeten.

Kan man bli gravid under amning?

Ja. Prolaktinet är förhöjt, men menstruationscykeln kan fortfarande fungera och ägglossning förekomma. Ju mindre barnet ammar, desto lägre prolaktin och desto större chans för ny graviditet.