Sjukdomar
2025-12-02 13:44

Migrän

Migrän är återkommande attacker av pulserande huvudvärk. Det är en mycket vanlig åkomma, och enligt olika studier drabbar den ungefär 10–15 procent av befolkningen. Hos många uppträder attackerna sällan och med låg intensitet, vilket gör att personen kan tolka dem som vanlig huvudvärk och inte som en separat sjukdom. Flera experter betonar dessutom att migrän bör ses som en individuell reaktion på olika yttre och inre faktorer, snarare än som en strikt avgränsad diagnos.
Under en migränattack kan besvären vara mycket kraftiga. Det handlar om genomträngande huvudvärk, illamående, kräkningar och ibland även tarmbesvär. I flera dagar kan arbetsförmågan vara helt nedsatt. Utan behandling kan komplikationer uppstå, därför är det viktigt att söka hjälp hos neurolog i ett tidigt skede.

Orsaker till migrän

De exakta orsakerna till varför vissa personer utvecklar migrän är inte helt klarlagda. Det finns olika teorier, men ingen har fått full vetenskaplig bekräftelse. Det man är överens om är att det finns en tydlig genetisk komponent, särskilt vid migrän med aura. Spontana genmutationer förekommer också.
Studier visar att män med migrän ofta har vissa samtidiga somatiska sjukdomar, till exempel:
  • högt blodtryck
  • förhöjda blodfetter
  • hypotyreos
  • kranskärlstrombos
  • njursten
Dessa tillstånd kan anses vara möjliga riskfaktorer, även om sambandet ännu inte är helt bevisat. Den vanligaste utlösande faktorn hos män är sömnbrist, följt av alkohol och intensiv fysisk ansträngning.
Hos kvinnor är samsjukligheten oftare kopplad till psykisk hälsa, såsom depression och ångest. De är även mer känsliga för stress och emotionella belastningar. Lukt är en stark trigger, men hormonella svängningar spelar den största rollen – migränattacker förvärras ofta vid menstruation och under klimakteriet. Under graviditet, särskilt tredje trimestern, tenderar däremot besvären att minska, vilket kopplas till stabila estradiolnivåer.

Utlösande faktorer

Migrän kännetecknas av perioder utan symtom och återkommande attacker som triggas av specifika faktorer. Dessa kan vara:
  • stress
  • vätskebrist
  • starka dofter
  • cigarettrök
  • för lite eller för mycket sömn
  • mat som innehåller glutamat, nitrater eller tyramin
  • artificiella sötningsmedel (t.ex. aspartam)
  • starkt ljus
  • koffein
  • rött vin
  • oregelbundna måltider
  • väderomslag
En ofta förbises riskfaktor är överkonsumtion av receptfria smärtstillande läkemedel. Felaktig användning kan leda till så kallad läkemedelsinducerad huvudvärk.

Hur migrän uppstår (patogenes)

En central roll i sjukdomsutvecklingen spelar peptiden CGRP (calcitonin gene-related peptide). Triggers aktiverar det trigeminovaskulära systemet, varpå neuroner i trigeminusgangliet börjar frisätta CGRP. Detta leder till inflammation, kärlvidgning och ökad retbarhet i sensoriska nervfibrer. Resultatet är den typiska pulserande huvudvärken.

Olika typer av migrän

Migrän klassificeras efter symtom och förlopp. Några kliniska varianter är:
  • panikrelaterad migrän med vegetativa symtom
  • afasisk migrän med talpåverkan
  • cerebellär migrän med koordinationssvårigheter
  • hemiplegisk migrän med tillfällig svaghet i ena kroppshalvan
  • vestibulär migrän med kraftig yrsel
  • oftalmoplegisk migrän med påverkan på ögonmotoriken
  • migrän som uppträder nattetid eller tidigt på morgonen
Menstruationsmigrän räknas som en separat form, liksom kronisk migrän som pågår mer än 15 dagar per månad.
Migrän delas också in i två huvudtyper:
  • utan aura (vanligast)
  • med aura (när neurologiska symtom föregår huvudvärken)

Symtom

Inför en attack blir personen ofta blek, sluten och irriterad. Koncentrationsförmågan försämras. Vanliga symtom under själva attacken är:
  • illamående och kräkningar
  • ljus-, ljud- och luktöverkänslighet
  • svullnad i ansikte och extremiteter
  • diarré eller förstoppning
  • yrsel och ostadighet
  • värmevallningar eller frossa
  • apati och utmattning
Migrän visar tydliga könsskillnader. Kvinnor drabbas oftare och hårdare, mycket på grund av hormonella faktorer. Hos män är attackerna oftare kortare, mindre intensiva och åtföljs mer sällan av klassiska symtom som ljuskänslighet och illamående.

Migränens faser

En attack delas vanligtvis in i tre faser:
  1. Inledande fas – kärlspasm i halspulsådern; aura kan förekomma.
  2. Smärtfas – stora kärl vidgas, blodet ”slår” mot kärlväggen, vilket orsakar pulserande smärta.
  3. Ödemfas – i vissa fall svullnar kärlväggen till följd av ökad permeabilitet.
En attack kan pågå mellan 4 och 72 timmar.

Aura – typer

Ungefär var fjärde person med migrän upplever aura. Den kan inkludera:
Typisk aura
  • visuella störningar: ljusblixtar, flimmer, fläckar, sicksackmönster
  • synbortfall
  • domningar, stickningar
  • talstörningar
Andra former:
  • motorisk aura med muskelsvaghet
  • hjärnstamsaura med yrsel, dubbelseende, tinnitus och medvetandepåverkan
  • isolerad visuell aura utan huvudvärk
Auran kan fortsätta även under smärtfasen, eller uppstå utan efterföljande huvudvärk.

Komplikationer

Utan behandling kan migrän leda till:
  • migränrelaterad stroke
  • epileptiska anfall
  • kronisk aura
  • cykliska kräkningar
  • kraftig yrsel
Livskvaliteten försämras avsevärt när attackerna blir frekventa och oförutsägbara.

Diagnos

Vid första besöket samlar neurologen in anamnes, kartlägger symtom och ärftlighet samt utför en fysisk undersökning. Vid behov följer vidare tester som EEG, dopplerundersökning eller MRT.
Migrän misstänks om minst två av följande kriterier är uppfyllda:
  • ensidig smärta
  • pulserande karaktär
  • illamående/kräkningar, ljus- eller ljudkänslighet
  • måttlig eller svår intensitet
  • förvärras av rörelse
Vid oklara fall görs en differentialdiagnostik för att utesluta liknande tillstånd.

Behandling

Sjukhusvård behövs om vanliga läkemedel inte hjälper. I övriga fall sker behandlingen hemma. Första hjälpen innebär att ta ordinerat läkemedel och vila i mörkt, tyst rum. En kall kompress kan lindra.
Behandlingen följer etablerade riktlinjer:

Vid lätt till måttlig migrän:

  • NSAID
  • paracetamol

Vid svår migrän eller bristande effekt:

  • Triptaner – bör tas tidigt i attacken
  • Gepanter – blockerar CGRP; används även förebyggande
  • Antiemetika – lindrar illamående och förbättrar upptaget av läkemedel
Om läkemedel inte hjälper kan kirurgiska metoder användas, till exempel:
  • nervblockad
  • kirurgiska ingrepp på sensoriska nervsystemet
  • sympatikusblockad
  • kärlinterventioner
Fysioterapi och spa-behandling används som kompletterande metoder (akupunktur, laserterapi, elektrofores, massage m.m.).

Prognos och förebyggande

Prognosen är god med rätt behandling. Förebyggande strategier inkluderar:
  • regelbundna rutiner och stressminskning
  • behandling av samsjuklighet
  • förebyggande läkemedel (t.ex. betablockerare, antiepileptika, TCA)
  • psykoterapi och avslappningsträning
  • regelbunden fysisk aktivitet
  • fysioterapibehandlingar
  • alternativa metoder (akupunktur m.m.)
Kurortsvistelse rekommenderas 1–2 gånger per år, helst under vinter, vår eller höst.

Frågor och svar

Tas man in i militärtjänst med migrän?

Ja, i vissa fall. Beslut baseras på attackernas frekvens och svårighetsgrad. Vid minst en attack per månad, som varar över 24 timmar och kräver sjukhusvård, kan personen få befrielse.

Kan man dö av migrän?

Det är mycket ovanligt. Dödsfall är främst kopplade till komplikationer såsom stroke eller subaraknoidalblödning.

Används monoklonala antikroppar vid migrän?

Ja. Dessa läkemedel blockerar CGRP-receptorer och används vid svår kronisk migrän för att förebygga attacker.

Är botox effektivt vid migrän?

Botox används vid svår kronisk migrän eller vid kombination med spänningshuvudvärk. Effekten varar cirka 5–6 månader, därefter ges ny injektion.