Tandköttscancer är en elakartad tumör som utgår från munslemhinnan, oftast från det skivepitel som täcker tandköttet. I de flesta fall handlar det om skivepitelcancer. Tumören sitter oftast i underkäken och ger initialt inga symtom, vilket gör att sjukdomen i början kan vara svår att upptäcka. När tumören växer uppstår dock snabbt besvär som smärta vid tuggning, blödning från munnen och obehag som gör att patienter söker tandläkare. För säker diagnos remitterar tandläkaren ofta vidare till käkkirurg eller onkolog.
Diagnostiken är vanligtvis okomplicerad och omfattar laboratorieprover, cytologi, biopsi av misstänkt område samt bilddiagnostik som CT eller MR för att bedöma tumörens spridning. Behandlingen är multimodal och kan innehålla kirurgi, strålbehandling och läkemedelsbehandling.
Orsaker till tandköttscancer
Tandköttscancer är relativt ovanlig men antalet nya fall har ökat under de senaste åren, även bland yngre patienter. Det gör tillståndet alltmer relevant ur medicinsk synvinkel.
De främsta riskfaktorerna är:
- Rökning. Utöver traditionella cigaretter finns nu nikotinprodukter som e-cigaretter och nikotinportioner, vilka också kan öka risken.
- Alkoholkonsumtion och användning av droger.
- HPV-infektion. Ett enda tillfälle med oralt sex kan vara tillräckligt för att infektionen ska etableras.
- Kronisk irritation av slemhinnan, exempelvis från proteser, fyllningar, implantat, bruxism eller vana att bita sig i kinden.
- Kroniska inflammationer i munhålan, såsom gingivit och parodontit.
- Förstadier till cancer, såsom leukoplaki och erytroplaki.
- Ålder. Risken ökar efter 40 års ålder och stiger därefter markant för varje decennium.
Patogenes
Sjukdomen börjar ofta med en skada eller långvarig irritation i slemhinnan. Cellerna börjar dela sig snabbare, men den ökade celldelningen leder till genetiska förändringar. Immunsystemet lyckas inte alltid eliminera dessa förändrade celler, som istället fortsätter att föröka sig och så småningom bildar en tumör.
Klassificering
Beroende på tillväxtmönster delas tumören in i:
- Exofytisk: växer utåt som en knöl.
- Endofytisk: växer ned i vävnaden och visar sig ofta som sår eller erosioner.
- Blandad form.
Histologiskt kan tumören bestå av:
- Skivepitel (cirka 90 % av alla fall),
- Körtelvävnad (adenokarcinom),
- Bindväv (sarkom).
Enligt TNM-klassifikationen bedöms primärtumörens storlek, lymfkörtelengagemang och eventuell spridning till andra organ.
Symtom
I ett tidigt stadium ger tandköttscancer inga symtom och kan vara svår att upptäcka även för tandläkare. När tumören växer uppstår:
- En knöl i tandköttet som först inte gör ont men känns vid tuggning eller tandborstning. Den växer snabbt och blir allt mer märkbar.
- Ett infiltrat, en förhårdnad i vävnaden som från början kan vara svår att lägga märke till.
- Blödning, smärta och sårbildning när tumören bryts ned och sekundära infektioner tillkommer.
- Smärta som strålar mot tinningen eller käken, ibland så intensiv att den påverkar matintag och leder till viktnedgång.
- Illaluktande andedräkt på grund av vävnadsnedbrytning.
- Förstorade lymfkörtlar på halsen, ofta tydligt synliga.
- Ansiktsasymmetri och svårighet att öppna munnen vid stora tumörer.
Allmänna symtom inkluderar trötthet, svaghet och viktnedgång på grund av smärta och minskat näringsintag.
Komplikationer
Utan diagnos och behandling uppstår allvarliga komplikationer:
- Ihållande blödning från tumören.
- Nedbrytning av käkbenet.
- Infektion i förstorade lymfkörtlar och fistelbildning.
- Kraftig smärta vid engagemang av periostet.
- Cancerrelaterad undervikt och anorexi.
- Aspirationspneumoni vid sväljproblem.
- Neurologiska symtom vid påverkan på ansiktsnerver.
Tidigt medicinskt omhändertagande är avgörande för att förebygga komplikationer.
Diagnostik
Diagnosen ställs efter:
- Cytologisk och histologisk provtagning,
- Ultraljud av mjukdelar och lymfkörtlar,
- Röntgenundersökning av käken,
- CT eller MR av ansikte och hals.
Cytologi används ofta som första steg. Om atypiska celler påvisas krävs biopsi för slutgiltig diagnos.
Behandling av tandköttscancer
Behandlingen är alltid kombinerad och planeras av ett multidisciplinärt team.
Kirurgi
Kirurgisk behandling är krävande eftersom området är litet och tumören ofta sprider sig till periost och lymfkörtlar. På tidiga stadier tas tumören bort med säkerhetsmarginal. På mer avancerade stadier krävs större kirurgi och ofta även lymfkörtelutrymning.
Strålbehandling
Kan ges före operation (neoadjuvant) för att krympa tumören eller efter operation (adjuvant) för att minska risken för återfall. Vid icke-operabla tumörer används strålning som palliativ behandling.
Cytostatikabehandling
Ges ofta tillsammans med strålning. Mer sällan ges cytostatika före operation för att minska tumörstorleken.
Prognos och förebyggande åtgärder
Prognosen varierar beroende på när sjukdomen upptäcks, hur snabbt tumören växer och hur den svarar på behandling. Tidig diagnos ger betydligt bättre möjligheter till långvarig remission.
Eftersom specifik prevention saknas rekommenderas:
- att undvika rökning och alkohol,
- regelbundna tandläkarbesök minst två gånger per år,
- snabb behandling av inflammatoriska tillstånd i munhålan.
Frågor och svar
Kan tandköttscancer missas vid undersökning?
Ja, den allra tidigaste fasen kan vara osynlig och endast upptäckas via provtagning. Men från stadium 1 är tumören i regel möjlig att upptäcka genom noggrann undersökning.
Kan tandköttscancer förväxlas med en tandböld?
I teorin ja, men i praktiken är det ovanligt. Tandböld utvecklas snabbt och ger kraftig smärta, svullnad, feber och allmänpåverkan. Cancer utvecklas långsamt, oftast under månader eller år.
Gör tandköttscancer ont?
Tidigt gör den inte ont. Men när tumören växer in i ben och periost uppstår kraftig smärta som kan stråla mot örat eller tinningen.
Kan man dö av tandköttscancer?
Ja, utan behandling kan sjukdomen leda till livshotande komplikationer som infektioner och cancerkakexi. Därför är tidig diagnos och behandling avgörande.
