Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som kännetecknas av störd kolhydratomsättning och förhöjda blodsockernivåer. Det finns flera olika former av sjukdomen. Vissa typer innebär en minskad produktion av insulin, medan andra kännetecknas av normal insulinnivå men en nedsatt känslighet i kroppens vävnader. Utan behandling kan diabetes leda till allvarliga och potentiellt livshotande komplikationer, som diabetiskt fotsyndrom, synförlust, polyneuropati och mycket mer.
Utredning och behandling av diabetes utförs av en endokrinolog. Behandlingen är i första hand icke-farmakologisk och börjar oftast med livsstilsförändringar och kostanpassning. Läkemedel och insulin används när det är nödvändigt och när kroppen inte längre klarar att hålla blodsockret på en säker nivå.
Orsaker till diabetes
Orsakerna varierar beroende på vilken typ av diabetes det handlar om. Övergripande delas sjukdomen in i två huvudtyper: typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 2 är betydligt vanligare och förekommer främst hos vuxna i högre ålder. Den ger ofta mildare symtom och kräver inte alltid läkemedelsbehandling. Enligt statistik lever hundratals miljoner människor världen över med diabetes, och uppskattningsvis omkring 3 % av befolkningen är drabbad.
Identifiering av diabetesvarianten är avgörande, eftersom behandling och prognos skiljer sig åt. Diagnostiken och den fortsatta uppföljningen sker alltid hos en specialist inom endokrinologi.
Sjukdomens patogenes
Patogenesen beror på vilken typ av diabetes som föreligger.
Typ 2-diabetes
Hos vuxna är det vanligast att utveckla typ 2-diabetes, där kroppens celler blir mindre känsliga för insulin. Detta leder till att glukos inte tas upp som det ska och stannar kvar i blodet.
Vanliga riskfaktorer är:
- övervikt och fetma
- ohälsosamma matvanor med högt intag av snabba kolhydrater
- långvarig användning av vissa läkemedel, särskilt hormoner
Vid typ 2-diabetes produceras ofta insulin i tillräckliga mängder – ibland till och med mer än normalt – men cellerna svarar inte på hormonet. Detta leder till kroniskt förhöjda blodsockervärden som i sin tur skadar blodkärlen.
Typ 1-diabetes
Typ 1-diabetes innebär absolut insulinbrist. Bukspottkörteln producerar för lite eller inget insulin alls. Kroppen förmår därför inte att metabolisera glukos utan kontinuerligt tillsatt insulin.
Orsaken är alltid autoimmun. Kroppens immunförsvar angriper de insulinproducerande betacellerna. Sjukdomen är till stor del ärftlig, men kan även uppstå spontant. Patienten blir helt beroende av insulinbehandling.
Riskfaktorer
Riskfaktorerna för typ 2-diabetes är många och ökar sannolikheten för att sjukdomen ska utvecklas. Exempel:
- övervikt och fetma
- kost rik på snabba kolhydrater
- hjärt– och kärlsjukdomar
- andra hormonella rubbningar (t.ex. sköldkörtelproblem, binjuresjukdomar)
- ärftlighet
- kroniska sjukdomar i bukspottkörteln, t.ex. pankreatit
- alkoholmissbruk
- ålder över 45 år
- långvarig användning av hormonella läkemedel
Bedömning av riskfaktorer och orsaker görs av läkare med hjälp av laboratorieprover och instrumentella undersökningar.
Klassificering av diabetes
Diabetes delas in i flera former:
- Typ 1-diabetes
- Typ 2-diabetes
- Graviditetsdiabetes (gestationell diabetes)
- Steroidinducerad diabetes
- LADA-diabetes (latent autoimmun diabetes hos vuxna)
- MODY-diabetes (ärftliga, monogena former)
Varje typ har sin egen mekanism, symtomutveckling och behandlingsstrategi.
Sjukdomen kan även delas in i stadier:
- Kompensation – lätt förhöjt socker, få eller inga symtom
- Subkompensation – tydligare symtom, risk för komplikationer
- Dekompenserad diabetes – mycket höga värden och hög risk för akuta tillstånd, ofta krävs sjukhusvård
Symtom
Typiska symtom, oavsett diabetesform:
- muntorrhet
- stark törst
- ökad hunger
- klåda i huden
- frekvent och riklig urinproduktion
- trötthet och nedsatt ork
Vid typ 2-diabetes är symtomen ofta milda och utvecklas långsamt över flera år. Typ 1-diabetes ger däremot en snabb och kraftfull symtomutveckling.
Komplikationer
Diabetes kan påverka många organsystem, bland annat:
- hjärta och blodkärl
- njurar
- nervsystem
- synen
- hudens läkningsförmåga
Allvarliga komplikationer som ketoacidos, koma eller svårläkta sår kräver akut vård.
Diagnostik
Diagnosen ställs av en endokrinolog och omfattar bland annat:
- urinprov (glukos, ketoner)
- fasteblodsocker
- glukosbelastningstest
- analys av C-peptid och HbA1c
Vid behov görs även ultraljud eller andra bilddiagnostiska undersökningar.
Behandling
Behandling beror på typ av diabetes:
Typ 2-diabetes
- kostförändringar
- viktnedgång
- ökad fysisk aktivitet
- vid behov tabletter eller insulin
Typ 1-diabetes
- livslång insulinbehandling
- kostanpassning som stöd
Experimentella metoder som transplantation används för närvarande i begränsad omfattning.
Prognos
Diabetes är en allvarlig sjukdom, men med korrekt behandling kan patienter leva ett långt och aktivt liv. Utan behandling utvecklas däremot förr eller senare farliga komplikationer.
Förebyggande åtgärder
Förebyggande rekommendationer:
- hälsosam kost
- normalisering av kroppsvikt
- behandling av hjärt– och kärlsjukdomar
- måttlig fysisk aktivitet
- avstå från alkohol
Vanliga frågor
Går diabetes att bota helt?
Nej. Diabetes är i dagsläget obotlig, men med rätt behandling kan sjukdomen vara välkontrollerad och inte påverka livskvaliteten.
Är diabetes en livslång dom?
Nej, inte med dagens medicinska möjligheter. Många patienter lever längre än genomsnittet tack vare noggrann hälsokontroll.
Finns det skillnader mellan män och kvinnor?
De grundläggande mekanismerna och symtomen är desamma. Mindre skillnader kan förekomma men saknar större klinisk betydelse.
Kan barn utveckla diabetes?
Ja. Hos barn dominerar autoimmuna former, framför allt typ 1-diabetes.
Hur länge pågår behandlingen?
Behandlingen är oftast livslång. Patienten följer rekommendationer gällande kost, medicinering och livsstil kontinuerligt.
