Nefroskleros är en kronisk förändring i njurarna där den normala, fungerande njurvävnaden gradvis ersätts av bindväv. Detta leder till att njurarna krymper och förlorar sin normala funktion. Det är inte en egen sjukdom, utan utvecklas som en följd av andra njur- eller systemsjukdomar.
Sjukdomen är relativt ovanlig – cirka 6 av 100 000 personer drabbas. Hos en mindre andel av dessa är njurfunktionen så nedsatt att regelbunden hemodialys krävs. Ytterligare en del utvecklar kronisk njursvikt i så hög grad att det leder till allvarliga komplikationer. Tidig diagnostik, behandling av underliggande sjukdomar och regelbundna kontroller är avgörande för att undvika svåra följder.
Orsaker till nefroskleros
Nefroskleros kan uppstå som resultat av långvariga eller akuta sjukdomar som påverkar njurvävnaden eller blodkärlen i njurarna.
Primär nefroskleros (kärlrelaterad)
Uppstår vid sjukdomar som påverkar blodcirkulationen i njurarna:
- Hypertoni
- Åderförkalkning i njurartärerna
- Njurptos (”sänkt njure”)
- Trombos i njurvener
- Emboli i njurartär med efterföljande njurinfarkt
Sekundär nefroskleros (vävnadsskada i njuren)
Utvecklas som följd av sjukdomar som direkt skadar njurvävnaden:
- Infektioner som pyelonefrit och tuberkulos
- Polycystisk njursjukdom
- Glomerulonefrit
- Njursten
- Hydronefros
- Blåshalskleros
- Vesikoureteral reflux
- Sekundära nefropatier (t ex vid SLE, diabetes eller tumörer)
Riskfaktorer
Faktorer som ökar risken för att utveckla nefroskleros:
- Hög ålder
- Låg födelsevikt
- Ärftlighet
- Tidigare urinvägssjukdomar
- Fettlever
- Övervikt
- Rökning
- Förhöjda nivåer av urinsyra
- Proteinrik kost
- Vanan att ”hålla sig” när man behöver kissa
- Långvarig användning av njurskadande läkemedel
- Graviditet
Hur sjukdomen utvecklas
Syrebrist och inflammation i njurens vävnad leder till att cellerna i glomeruli och tubuli skadas och dör. Dessa ersätts av bindväv – ett tecken på sklerotiska förändringar. De kvarvarande fungerande nefronerna överbelastas, vilket ökar blodflödet och filtrationshastigheten i dem. Detta gör att urinmängden stiger medan tätheten sjunker. Samtidigt ökar produktionen av hormonet renin, vilket leder till sekundär hypertoni.
Njurarna klarar av sin funktion tills ungefär 70 procent av nefronerna i båda njurarna (eller 85 procent i en njure) förstörts. Då utvecklas symtom på kronisk njursvikt.
Viktigt
När färre än 5 procent av nefronerna fungerar kan njurarna inte längre upprätthålla kroppens grundläggande behov. Patienten behöver då dialys.
Sjukdomsformer
- Primär nefroskleros – orsakad av blodkärlssjukdomar
- Sekundär nefroskleros – orsakad av andra njursjukdomar
- Kan vara ensidig eller bilateral
Symtom
Tidiga symtom
- Ökad urinmängd
- Nattliga toalettbesök 3 eller fler gånger
Vid sjukdomsprogression
- Molande eller värkande smärta i ländryggen (på den drabbade sidan)
- Högt blodtryck som är svårt att reglera
Vid uttalad nefroskleros
- Uttalade morgonödem, främst i ansiktet
- Minskad urinmängd (under 1–0,5 liter per dygn)
- Grumlig urin, blod i urinen, obehaglig lukt
- Torr mun och ständig törst
- Torr, fjällande hud
- Allmän svaghet, huvudvärk, illamående, muskelvärk
Möjliga komplikationer
Om mer än 70 procent av njurvävnaden ersätts av bindväv kan allvarliga komplikationer uppstå:
- Kronisk njursvikt
- Anemi
- Sekundär hypertoni
- Benskörhet och ökad frakturrisk
Diagnos
För att ställa diagnosen nefroskleros kan följande undersökningar användas:
- Blodprov – visar lågt hemoglobin, förändrade elektrolyter och tecken på njursvikt
- Urinprov – låg urintäthet, ibland blod eller protein
- Ultraljud – små njurar, tunn bark, förkalkningar
- Urografi – visar förminskad njure och förändringar i njurens struktur
- Angiografi – förträngda eller deformerade kärl
- Scintigrafi – långsam upptagning och utsöndring av radioaktiv markör
- Datortomografi – mycket informativ metod för bedömning av njurens struktur
- Biopsi – bekräftar förlust av nefroner och bindvävsomvandling
Behandling
Behandlingen riktas i första hand mot den underliggande orsaken.
Möjliga läkemedelsgrupper:
- Antibiotika
- Antiinflammatoriska och smärtstillande
- Blodtryckssänkande
- Statiner
- Blodsockersänkande medel
- Diuretika
- Glukokortikoider
Vid nedsatt njurfunktion används:
- Erytropoetin (mot anemi)
- Antikoagulantia och trombocythämmare
- Vitaminer och mineraler vid brister
Livsstilsförändringar
- Regelbunden fysisk aktivitet
- Kost med låg proteinnivå och tillräckligt med vitaminer/mineraler
- Viktnedgång vid övervikt
Vid avancerad njursvikt
När mer än 95 procent av nefronerna är skadade hjälper inte läkemedel längre. Då krävs:
- Hemodialys
- Peritonealdialys
- Njurtransplantation
Prognos
Nefroskleros kan inte botas helt eftersom sklerotiska förändringar är irreversibla. Men tidig diagnos och behandling av grundorsaken kan bromsa sjukdomsförloppet och låta patienten leva ett aktivt liv i många år.
Förebyggande
För att minska risken för nefroskleros rekommenderas:
- Salt- och proteinreducerad kost
- Aktiv livsstil
- Undvika nedkylning
- Kontrollera blodtryck och blodsocker
- Vid symtom från urinvägar eller njurar – sök vård direkt
Vanliga frågor
Varför kan nefroskleros utvecklas vid njursten?
Njursten skadar vävnaden och orsakar ärrbildning när den läker.
Orsakar nefroskleros ryggsmärta?
Ja, smärta i ländryggen är ett vanligt symtom.
Kan sjukdomen botas helt?
Nej, förstörda nefroner kan inte återställas. Men behandling kan stoppa sjukdomens utveckling.
Hjälper naturmedicin?
Nej, effekten är inte vetenskapligt bevisad.
Hur kan en person med diabetes minska risken?
Genom att hålla blodsockret stabilt, vara fysiskt aktiv, äta balanserat, gå ner i vikt vid övervikt och behandla högt blodtryck om det finns.
