En neurogen blåsa är ett tillstånd som uppstår när nervförsörjningen till urinblåsan är störd eller när sjukdomar i hjärnan påverkar kroppens förmåga att tömma blåsan på ett normalt sätt. Problemet kan förekomma både hos kvinnor och män, och ses även relativt ofta hos små barn – ibland redan från födseln. Tillståndet leder till olika typer av miktionsbesvär, vars svårighetsgrad varierar beroende på hur omfattande störningen är.
I de flesta fall är neurogen blåsa en sekundär störning, det vill säga den utvecklas som följd av andra sjukdomar eller skador. Primära former förekommer nästan uteslutande hos barn och är då kopplade till avvikelser i fostrets utveckling. Behandling av neurogen blåsdysfunktion sker främst hos urologer och neurologer, som tillsammans bedömer orsakerna och väljer lämplig behandling.
Orsaker till neurogen blåsa
Neurogen blåsa utvecklas som resultat av sjukdomar i nervsystemet. Det handlar om störningar i samspelet mellan olika delar av det centrala och perifera nervsystemet. Tillståndet förekommer oftast hos personer under 40 år, men tillförlitlig statistik saknas eftersom symtomen ofta liknar andra urologiska sjukdomar. Vanliga patientgrupper är personer med ryggmärgsskador samt de med sjukdomar eller skador i hjärnan.
Det finns inga tydliga könsskillnader – tillståndet är varken vanligare hos män eller kvinnor. Hos barn förekommer neurogen blåsa något mer sällan än hos vuxna, men även här saknas exakta siffror.
Direkta orsaker
Vilken mekanism som ligger bakom beror på form av neurogen blåsa.
Primära former (från födseln):
- Medfödda missbildningar eller underutveckling av hjärnan eller ryggmärgen
- Tillstånd som cerebral pares (CP), beroende på typ och svårighetsgrad
Förvärvade former hos vuxna:
- Tumörer i hjärnan (både godartade och elakartade)
- Encefalit (hjärninflammation)
- Meningit eller andra inflammationer i hjärnhinnorna
- Allvarliga skallskador
- Multipel skleros
- Parkinsons sjukdom (blåsdysfunktionen är sekundär men vanligt förekommande)
- Genomgången stroke
- Uttalad vitaminbrist
- Virusinfektioner, särskilt herpesvirus
- Ryggmärgsskador, särskilt i länd- och sakralområdet men inte enbart
För att fastställa exakt orsak krävs omfattande diagnostik.
Patogenes – hur tillståndet uppstår
Miktionen är en komplex process som styrs av både hjärnan, ryggmärgen och det autonoma nervsystemet. För att blåsan ska fungera normalt krävs:
- aktivering av receptorer i blåsväggen
- signalöverföring från blåsan till ryggmärgen och vidare till hjärnan
- bearbetning i specifika autonoma nervcentra
- medveten registrering i hjärnbarken
- återkoppling till blåsan och slutmusklerna för korrekt tömning
Störningar i kedjan — oavsett nivå — kan leda till neurogen blåsa. Därför är det mycket viktigt att identifiera exakt var signalöverföringen fungerar fel, då detta avgör vilken behandling som är möjlig.
Riskfaktorer
Flera faktorer ökar risken för att tillståndet utvecklas:
- Komplikationer under graviditeten
- Rökning och hög nikotinkonsumtion
- Alkoholmissbruk
- Högt blodtryck
- Ökad risk för trauma (till exempel pga riskfylld livsstil)
- Sjukdomar i centrala nervsystemet
- Narkotikaanvändning
- Okontrollerad användning av läkemedel som påverkar nervsystemet
- Ärftliga neurologiska sjukdomar i familjen
Att minska dessa risker kan betydligt sänka sannolikheten för neurogen blåsdysfunktion.
Klassificering av neurogen blåsa
Tillståndet delas in på tre olika sätt:
1. Baserat på blåsmuskelns (detrusorns) funktion
- Hyperreflektorisk blåsa – kraftiga och täta sammandragningar, vilket kan ge både urinretention och urinläckage
- Hyporeflektorisk blåsa – otillräckliga sammandragningar med svårigheter att tömma blåsan
- Blandform – växlande spasmer och slapphet
2. Efter typ av nervskada
- Sensorisk form – störd signalöverföring från blåsan till hjärnan
- Motor-paralytisk form – skada på nerverna som styr blåsmuskeln
- Disinhiberad form – överaktiva nervimpulser från hjärnan
- Reflexform – normala signaler men överkänsliga receptorer i blåsan
- Autonom form – kraftigt nedsatt eller helt bortfallen känsel och tömningsreflex
3. Efter lokalisation i nervsystemet
- Skador i hjärnan
- Skador i ryggmärgen ovan sakralnivå
- Skador i sakralnivå eller perifera nerver
Symtom vid neurogen blåsa
Symtomen varierar beroende på vilken form av tillståndet som föreligger.
Vid hyperreflektorisk blåsa:
- Känsla av ofullständig blåstömning
- Svag eller avbruten urinstråle
- Smärta eller obehag i nedre delen av buken
- Akut urinretention
Om spasmer saknas men nervsignalerna är överaktiva kan följande uppstå:
- Täta trängningar, ofta utan urinavgång
- Urinläckage
- Stark och svårkontrollerad behovskänsla
Vid hyporeflektorisk blåsa:
- Mycket svag blåskänsla eller ingen känsla alls
- Överfylld blåsa som läcker droppvis
- Kronisk ofullständig tömning med risk för komplikationer
Möjliga komplikationer
Urinreflux och dålig tömning kan leda till:
- Urolithiasis (njur- och blåsten)
- Svårartade former av cystit
- Hydronefros och pyelonefrit
- Krympande blåsa
- Kronisk njursvikt
Hos patienter med ryggmärgsskada kan även autonom dysreflexi uppstå, vilket kan utlösa hypertensiva kriser.
Psykologiska aspekter
Många patienter utvecklar stress, oro och nedsatt självkänsla. Enligt kliniska observationer drabbar detta kvinnor något oftare, och symtomen kan vara mer uttalade.
Diagnostik
Utredningen innefattar:
- Anamnes och samtal
- Kliniska tester
- Ultraljud av njurar och urinblåsa
- MRT eller CT
- Röntgen med kontrast
- Urodynamiska undersökningar
- Blod- och urinprover (inkl. Nechiporenko, Zimnitskij)
- EEG och MRT av hjärnan
- Bedömning av ryggmärgen, ofta via röntgen
Kvinnor rekommenderas även gynekologisk undersökning.
Behandling
Behandlingen beror på form och bakomliggande orsak.
Hyperreflektorisk blåsa:
- Kalciumantagonister
- Antikolinergika
- Alfa-blockerare (försiktigt)
- I vissa fall tricykliska antidepressiva
Vid otillräcklig effekt kan botoxinjektioner ges direkt i blåsväggen.
Hyporeflektorisk blåsa:
- Metoder för stimulering av blåsan (till exempel Credés manöver)
- Sjukgymnastik
- M-kolinomimetika
- Alfa-sympatomimetika
- Ibland kateterisering
Kirurgi
Vid svåra fall kan operation bli nödvändig, exempelvis:
- Plasik av sfinkter
- Partiell resektion av blåsan
Detta är sista utvägen när övrig behandling inte fungerar.
Prognos och förebyggande
Prognosen beror på den bakomliggande sjukdomen. Om grundorsaken går att behandla finns större chans till förbättring. I vissa fall är endast symtomlindring möjlig, men detta kan ändå avsevärt öka livskvaliteten.
Specifik förebyggande behandling finns inte — istället arbetar man med att förebygga de neurologiska sjukdomar som kan orsaka tillståndet.
Vanliga frågor
Tas man in i militären med neurogen blåsa?
Det beror på svårighetsgrad och komplikationer. Vid tydliga funktionsnedsättningar kan personen bli befriad, men detta kräver medicinsk dokumentation.
Kan tillståndet försvinna av sig självt?
Det är osannolikt. Vissa övergående former förekommer, exempelvis vid vitaminbrist, men de är ovanliga.
Kan neurogen blåsa botas helt?
I vissa fall ja, men allt beror på orsaken. Behandlingen syftar alltid till att påverka grundproblemet.
Vilken läkare ska man vända sig till?
Urolog i första hand, och neurolog vid behov. Ofta sker behandlingen i samarbete mellan båda specialisterna.
