En främmande kropp i urinröret är ett akut, ofta brådskande tillstånd inom urologin. Det innebär att olika typer av föremål hamnar i urinröret. Läkare har hittat bland annat kulspetspennor, pinnar, säkerhetsnålar, spikar, fiskekrokar, blyertsstift, grönsaker, blad och frön. Vissa väljer små föremål, medan personer med ”erfarenhet” tenderar att använda större. Följden blir densamma: föremålet fastnar och går inte att få ut själv. Patienten måste då övervinna skam och obehag och söka vård.
Behandlingen utförs av en urolog. Först försöker läkaren avlägsna föremålet med minimalt invasiva metoder. Om detta inte fungerar krävs en mer omfattande operation. Föremålet kan behöva tryckas upp i urinblåsan för att sedan tas bort med cystoskopi, eller så måste urinröret öppnas kirurgiskt för att få ut det.
Orsaker till att främmande kroppar hamnar i urinröret
Den vanligaste orsaken är att föremålet förs in med avsikt. Människor experimenterar, söker nya sensationer och provar att stoppa in föremål som inte är avsedda för detta. Personer som någon gång fått en urinkateter vet hur obehagligt och ibland smärtsamt det kan vara. Akuta fall förekommer oftare hos personer med demens, psykiska sjukdomar eller hos patienter med sexuella avvikelser.
Mer sällan hamnar främmande kroppar i urinröret på andra sätt:
- Rester av suppositorier. Hos kvinnor kan felaktigt insatta vaginala suppositorier fastna i urinröret om de inte löses upp helt.
- Iatrogena orsaker. Under cystoskopi eller uretroskopi kan delar av instrument, kateter eller kompresser oavsiktligt lämnas kvar.
- Skador vid skott- eller sticktrauma i bäckenområdet.
- Spridning av varbildning, fibrin eller nekrotiskt material vid infektioner.
- Metastaser som blockerar urinröret.
Symtom på främmande kropp i urinröret
Symtomen uppstår nästan omedelbart efter att föremålet fastnat. Patienten är i regel medveten om orsaken och försöker själv få ut det, vilket sällan lyckas. Därefter tilltar problemen.
Små, släta föremål som frön kan ge få eller inga besvär. Patienten kan märka en svagare urinstråle och behöver trycka lite mer vid miktion. I sådana fall kan föremålet ibland komma ut av sig självt.
Helt annorlunda ser det ut när föremålet är hårt och har skarpa kanter. Då skadas slemhinnan, vilket leder till svullnad och ytterligare förträngning av urinröret. Två scenarier är typiska:
- Urineringen blir helt omöjlig.
- Urin kan passera, men endast droppvis eller mycket långsamt, ofta med smärta, sveda och blod i urinen.
Vid total urinretention uppstår stark smärta ovanför blygdbenet på grund av överfylld urinblåsa. Patienten får kraftig urinträngning men kan ändå inte kissa. Detta kan leda till panik, särskilt hos personer med psykisk ohälsa.
Om viss passage finns kan patienten kissa lite, men med intensiv smärta och blodblandad urin. Inflammationen leder dessutom till allmänpåverkan.
Viktigt att tänka på
Känslan av ett främmande föremål i urinröret efter en operation kräver uppmärksamhet. Det kan förväxlas med normalt postoperativt obehag. Läkaren kan tro att symtomen beror på kirurgin, medan ett föremål faktiskt har lämnats kvar. Om obehaget inte avtar inom rimlig tid behövs diagnostik för att utesluta ett kvarlämnat instrument eller material.
Möjliga komplikationer
Komplikationer är mycket vanliga. Många söker inte vård direkt utan försöker själva avlägsna föremålet, vilket förvärrar inflammationen.
Risker inkluderar:
- Akut urinretention – total oförmåga att tömma blåsan.
- Hydronefros – urinen pressas upp mot njurarna, vilket skadar njurvävnaden.
- Uretrala strikturer – ärrbildning som leder till permanent förträngning.
- Ruptur av urinröret – vid försök att trycka in eller dra ut ett föremål med kraft.
- Uretrit – långvarig irritation leder nästan alltid till infektion.
Det bästa sättet att undvika komplikationer är att inte experimentera samt att söka vård omedelbart om det inträffar.
Diagnos
Många patienter försöker själva diagnostisera och ta bort föremålet hemma. När det inte lyckas kontaktas sjukvård. Patienten behöver berätta vad som förts in och när samt beskriva symtomen.
För att förstå var föremålet sitter behövs vanligtvis undersökning på klinik.
- Föremål av plast eller trä upptäcks enklast med ultraljud.
- Metall kräver röntgenundersökning.
Behandling och avlägsnande av främmande kropp i urinröret
Det finns två huvudmetoder:
1. Spontant avlägsnande efter läkarens instruktioner
Gäller endast små, släta föremål. Patienten uppmanas att vänta på kraftig urinträngning, hålla för urinrörsöppningen med ett finger, krysta och sedan släppa. Det ökade trycket kan hjälpa föremålet att glida ut.
2. Kirurgiskt avlägsnande
Om spontant avlägsnande inte är möjligt.
Endoskopisk metod
Läkaren för in ett uretroskop eller cystoskop i urinröret och fångar föremålet med särskilda tänger. Ingreppet kan göras under narkos.
Öppen kirurgi
Används endast när endoskopi misslyckas.
Urologen kan:
- Trycka upp föremålet i urinblåsan och ta bort det via cystoskopi, eller
- Göra ett snitt i penis för att nå urinröret, öppna det och ta ut föremålet, därefter sy ihop.
Efter avlägsnandet ges antiinflammatorisk och antibiotisk behandling. Vid större skador sätts ofta en kateter i 7–14 dagar för att skydda urinröret och underlätta läkning.
Prognos och förebyggande
Prognosen är god för både kvinnor och män. I samtliga fall är det möjligt att ta bort föremålet och uppnå full återhämtning.
Förebyggande handlar om att inte föra in föremål i urinröret. Personer med psykisk ohälsa eller demens bör få behandling och tillsyn av anhöriga eller vårdpersonal.
Vanliga frågor och svar
Vad ska man absolut inte göra om ett föremål fastnat i urinröret?
Man ska inte försöka ta bort det själv med verktyg eller genom att spola urinröret under tryck. Detta leder ofta till ytterligare skador och infektioner. Resultatet blir att både föremålet och följdskadorna måste behandlas.
Kan man låta bli att ta bort föremålet?
Nej. Det är farligt att låta ett främmande föremål ligga kvar. Det kan orsaka infektion, strikturer, hydronefros, njursvikt och andra allvarliga komplikationer – varav vissa är irreversibla.
Behöver man behandling även om man lyckas få ut det själv?
Ja. Skadorna är ofta större när patienten själv försöker. Föremålen är inte sterila och uttagning med hemmagjorda metoder kan leda till infektion. Därför behövs antibiotika och antiinflammatorisk behandling.
Hur länge tar läkning av urinröret?
Läkningstiden beror på skadans omfattning.
- Vid små, släta föremål kan besvären försvinna inom några dagar.
- Vid större skador kan läkning ta upp till två veckor eller längre, ibland med behov av kateter.
