Uretracancer hos både män och kvinnor innebär att en elakartad tumör bildas i någon del av urinröret. Förändringen kan vara ytlig eller växa in i muskulaturen, och just tumörens lokalisering avgör val av behandling samt prognos. Statistiskt sett drabbar uretracancer kvinnor oftare än män, men sjukdomen är generellt mycket ovanlig. Med tidig diagnos och utan komplicerande faktorer finns det goda möjligheter till effektiv behandling.
Orsaker till uretracancer
Oavsett tumörens placering kan följande faktorer ligga bakom utvecklingen av sjukdomen:
- Kroniska inflammatoriska sjukdomar i urinvägarna, särskilt infektioner orsakade av tarmbakterier, virus eller svamp, samt sexuellt överförbara sjukdomar.
- Upprepade mekaniska skador på urinröret, exempelvis vid frekvent kateterisering.
- Tidigare cancer i prostata eller urinblåsa.
- Urinblåsehalsbråck.
- Polyper och andra cellförändringar i urinröret som betraktas som förstadier till cancer.
Viktigt!
Över hälften av alla tumörer lokaliseras i området där urinröret passerar bäckenbotten, från penisknoppen till prostatan hos män. Mindre vanligt är tumörer i urinrörets delar inne i penis eller nära den prostatiska delen.
Riskfaktorer
Följande faktorer ökar risken att utveckla uretracancer:
- Frekvent kateterisering som orsakar skador på slemhinnan.
- Långvarig urinvägssjukdom såsom njursten, där kristaller och små stenar skadar urinrörets vävnader.
- Rökning.
- Arbetsrelaterad exponering för cancerframkallande ämnen, exempelvis aromatiska kolväten.
Patogenes
Uretracancer utvecklas ofta långsamt och kan vara symtomfri under flera år. Först uppkommer långvariga inflammatoriska eller infektiösa tillstånd som gör att cellerna i urinröret börjar förändras. Dessa förändringar sker på cellnivå och märks ofta inte initialt. Med tiden blir cellerna elakartade och börjar dela sig okontrollerat. Tumören växer då gradvis och kan invadera intilliggande organ.
Spridning via blodet förekommer men är relativt ovanligt vid uretracancer.
Klassificering av uretracancer
Cancer i urinröret delas vanligen in enligt ursprung:
- Primär uretracancer – uppstår direkt i urinrörets vävnader.
- Sekundär uretracancer – uppstår genom spridning från annan cancer, oftast urinblåsan, prostata eller – hos kvinnor – vulva.
Histologisk indelning
- Skivepitelcancer – uppstår i den distala delen av urinröret där skivepitel dominerar.
- Urotelial cancer – utvecklas i den centrala delen av urinröret som är täckt av urotel.
- Adenocarcinom – sällsynt; bildas ur förändrade körtlar i prostata eller Skene-körtlar hos kvinnor.
- Sarkom – mycket ovanligt, men kan förekomma i hela urinröret.
- Melanom – extremt sällsynt men förekommer oftare hos män, särskilt i fossa navicularis.
Observera
Det finns dessutom klassificeringar baserade på tumörens malignitetsgrad samt den internationella TNM-skalan för stadieindelning.
Symtom på uretracancer
Symtombilden skiljer sig mellan män och kvinnor på grund av anatomiska skillnader.
Hos män
Vanliga symtom inkluderar:
- Svårigheter att urinera eller stopp i urinflödet.
- Variga eller purulenta flytningar från urinröret.
- Blod i urinen eller blödning direkt från urinröret.
- Synlig eller palpabel tumör.
- Smärta som strålar till ljumske eller perineum.
- Svullnad av penis.
- Förstorade och ömma lymfkörtlar i ljumsken.
- Bildning av fistlar eller abscesser.
- Smärtsam, ofrivillig erektion.
- Mörkfärgning av glans penis (vid melanom).
Hos kvinnor
Symtomen kan omfatta:
- Konstant smärta i urinröret, ofta värre vid miktion.
- Blod i urinen.
- Röd urin om tumören involverar urinblåsan.
- Smärta vid samlag.
- Urininkontinens.
- Spontana blödningar från urinröret, ökande vid beröring.
- Vaginala fistlar eller blödningar om tumören växer in i könsorganen.
- Sår på vulva.
- Palpabel förändring vid urinrörets yttre öppning.
- Förstoring av lymfkörtlar i bäcken och ljumske, med risk för lymfödem.
Infektioner är en vanlig utlösande faktor, framför allt tarmbakterien E. coli, som står bakom majoriteten av fallen. Stafylokocker och andra bakterier orsakar cirka 10 procent av fallen, medan svampinfektioner är extremt ovanliga.
Komplikationer
Vanliga komplikationer inkluderar:
- Blödningar från tumören, som kan leda till anemi.
- Urinretention eller återflöde till njurbäckenet, vilket ökar risken för infektion och njurskada.
- Fistlar, exempelvis mellan urinrör och vagina hos kvinnor eller perineum hos män.
- Lymfödem i ben, vulva eller pung vid tumörspridning till lymfkörtlarna.
- Sekundära infektioner, som kan förvärra patientens tillstånd och försvåra behandlingen.
Diagnostik av uretracancer
För att bekräfta diagnosen och fastställa behandlingsstrategi används:
- Noggrann anamnes, särskilt vid tidigare urinvägsinfektioner eller urologiska sjukdomar.
- Biopsi för histologisk analys.
- Palpation av urinröret (hos män på hela dess längd; hos kvinnor vid gynekologisk undersökning).
- Endoskopi av urinröret för att bedöma tumörens typ.
- Kontraströntgen som alternativ vid begränsningar i endoskopi.
- MRT för detaljerad kartläggning av tumörens struktur och utbredning.
- Cytologi genom urinrörsprov.
- Datortomografi av hela kroppen för att upptäcka metastaser.
Behandling av uretracancer
Eftersom sjukdomen är sällsynt finns ingen universell standardbehandling. Terapin anpassas individuellt och kan inkludera:
- Kirurgiskt avlägsnande av tumören; i svåra fall även urinröret, delar av vagina eller pung, urinblåsan eller penis.
- Laserbehandling eller bränning av tumören.
- Kateterisering vid oförmåga att bevara urinröret.
- Extern strålbehandling eller brachyterapi.
- Individuellt utformad kemoterapi beroende på tumörtyp.
Prognos
Prognosen varierar beroende på:
- Tumörens stadium.
- Förekomst av metastaser.
- Patientens ålder.
- Tumörens storlek och tillväxthastighet.
Vid ytligt lokaliserade tumörer överlever cirka 83 procent av patienterna. I fall där tumören växer djupt in i muskulaturen sjunker överlevnaden till ungefär 36 procent.
Förebyggande åtgärder
För att minska risken för uretracancer rekommenderas:
- Rökstopp och hälsosam livsstil.
- Snabb behandling av urinvägsinfektioner och andra urologiska problem.
- Regelbundna hälsokontroller för personer som arbetar i miljöer med cancerframkallande ämnen.
Vanliga frågor
Hur stor är risken att utveckla uretracancer?
Uretracancer är mycket sällsynt och utgör mindre än 1 procent av all urologisk cancer. Sjukdomen kan drabba både män och kvinnor, men risken är generellt låg.
Vid vilken ålder är risken störst?
Sjukdomen kan förekomma i alla åldrar, även hos barn, men över hälften av fallen diagnostiseras hos personer över 50 år.
Påverkar graviditet utvecklingen av uretracancer?
Graviditet ökar inte risken för sjukdomen och påverkar inte tumörens tillväxt. Graviditet bör dock planeras först efter stabil remission och i samråd med både behandlande läkare och gynekolog.
Hur stor är risken för återfall?
Återfall är möjliga vid all cancer och risken beror på diagnosstadiet och behandlingens effektivitet. Patienter följs ofta upp under hela livet, särskilt de första fem åren. Vid tumörer i urinrörets främre del är risken för återfall lägre.
Hur viktig är ärftlighet?
Ärftlighet spelar en liten roll. Yttre faktorer, särskilt infektioner och kroniska inflammationer, är vanligare orsaker. Har en förälder haft uretracancer ökar risken något, vanligen med 5–15 procent.
