Paranephritis är en akut eller kronisk bakteriell inflammationssjukdom i fettvävnaden som omger njuren. Tillståndet är ovanligt (förekomst ca 0,3 procent), men kan allvarligt påverka livskvaliteten och leda till komplikationer om det inte behandlas i tid. I cirka fyra av fem fall utvecklas sjukdomen som följd av redan existerande njurproblem såsom pyelonefrit, njursten eller komplikationer efter kirurgiska ingrepp.
Sjukdomen drabbar oftast män i ung eller medelålder, men både kvinnor, tonåringar och äldre kan insjukna.
Det viktigaste för att undvika följderna av paranephritis är att söka vård tidigt vid symtom från njurarna eller vid oförklarligt försämrat allmäntillstånd.
Orsaker
Inflammationen har nästan alltid bakteriellt ursprung. Vanliga bakterier som kan orsaka sjukdomen är stafylokocker, streptokocker, Escherichia coli, tuberkelbakterier samt andra patogena eller opportunistiska mikroorganismer.
Riskfaktorer
Risken för att utveckla paranephritis ökar vid:
- skador eller slag mot ländryggen som lett till blödning i vävnaden
- penetrerande skador i ländryggsområdet
- infektioner i njuren (pyelonefrit, karbunkel, abscess, tuberkulos)
- njursten med påverkan på urinflödet
- kroniska infektionsfoci i kroppen (till exempel tonsillit, bihåleinflammation, karies, osteomyelit, hydradenit, blindtarmsinflammation, kolecystit, furunklar)
- nedsatt immunförsvar, exempelvis efter svåra infektioner, cancerbehandling eller vid HIV
- nedkylning
- långvarigt stillasittande
Hur infektionen sprids
Bakterierna kan nå fettvävnaden runt njuren på flera sätt:
- via direktkontakt
- via blodbanan (hematogent)
- via lymfsystemet
När mikroorganismerna når vävnaden startar en klassisk inflammationsreaktion. Först uppstår en infiltration, som utan behandling kan övergå i en varbildande form. Vid rätt behandling kan vävnaden läka, annars riskerar patienten att utveckla allvarliga septiska komplikationer eller kroniska förändringar där vävnaden ersätts av bindväv.
Former av paranephritis
Man skiljer främst mellan akut och kronisk form.
- Primär paranephritis uppstår när inflammationen börjar i frisk vävnad, ofta genom bakteriespridning från andra infektioner i kroppen eller i en blodansamling efter trauma.
- Sekundär paranephritis utvecklas när inflammationen sprider sig från en sjuk njure.
Beroende på vilken del av vävnaden som påverkas talar man om:
- övre
- nedre
- främre
- bakre
- total paranephritis
Symtom
Akut form
Den akuta formen börjar ofta med allmänna infektionstecken:
- feber upp till 38,5—40 grader
- frossa
- trötthet och svaghet
- huvudvärk
- nedsatt aptit
Efter några dagar tillkommer lokala symtom:
- stark smärta i ländryggen på den drabbade sidan, ibland även i buken eller under revbenen
- smärtan förvärras vid rörelse, djupandning, hosta eller skratt
- huden över området är öm, varm och röd
- muskelspänning i området
Vid inflammation i nedre eller bakre delen av vävnaden antar patienten ofta en skyddande kroppsställning, med benet böjt och uppdraget mot magen. Om den övre delen är drabbad kan diafragmans rörlighet minska, vilket leder till andfåddhet och känsla av att inte få luft.
Viktigt att veta: Kroppen försöker skydda det smärtande området genom att spänna ryggmusklerna, vilket kan leda till funktionell skolios som syns på röntgen.
Utan behandling kan allmäntillståndet försämras kraftigt och i svåra fall påverkas medvetandet.
Kronisk form
Kronisk paranephritis har perioder av förvärring och remission. Symtomen vid skov är:
- dov värk i ländryggen
- stickningar, domningar eller ytlig smärta i hudområdet
- lätt temperaturstegring (37—37,5 grader)
Möjliga komplikationer
Utan behandling kan var sprida sig till närliggande organ. Detta kan leda till:
- retroperitoneal flegmone
- empyem i pleura eller urinblåsa
- subdiafragmatisk abscess
- njurfistel
- parametrít (inflammation runt livmodern)
- interintestinal abscess
- paraproktit
- peritonit (bukhinneinflammation)
Om bakterier och var når blodet kan patienten utveckla sepsis.
Kronisk paranephritis kan orsaka förtjockning av vävnaden som i sin tur trycker på njuren och leder till sekundär högt blodtryck.
Diagnos
Utredningen kan inkludera:
- genomgång av symtom och sjukdomshistoria
- klinisk undersökning och palpation av ländryggen
- blodprov (tecken på bakteriell inflammation)
- urinprov (visar tecken på underliggande njursjukdom vid sekundär form)
- ultraljud av njurar och retroperitonealt område
- urografi (visar ändrad position av urinledaren och nedsatt rörlighet hos njuren)
- röntgen av ländryggen
- vid svåra fall: CT eller MR
Behandling
Patienten behandlas alltid på sjukhus.
Konservativ behandling
Främst vid tidiga och icke-variga former:
- kombination av bredspektrumantibiotika
- antiinflammatoriska läkemedel
- smärtstillande
- läkemedel som förbättrar mikrocirkulationen
- intravenösa lösningar för avgiftning
Vid kronisk inflammation kan även glukokortikoider och fysioterapi användas.
Kirurgisk behandling
Indikationer:
- utebliven effekt av medicinsk behandling
- varbildning
Möjliga ingrepp:
- dränage av abscess
- lumbotomi med öppning och sköljning av abscesshålan
- nefrektomi om njurens vävnad också är svårt skadad
- borttagning av förtjockad vävnad som trycker på njuren
Viktigt: Operation kombineras alltid med antibiotikabehandling före och efter ingreppet.
Prognos
Om paranephritis upptäcks tidigt och behandlas korrekt är prognosen mycket god. Vid varbildande former beror resultatet på hur snabbt och effektivt kirurgin utförs. Kroniska former kan påverka livskvaliteten om behandlingen inte ger tillräcklig effekt.
Förebyggande
Följande åtgärder minskar risken för paranephritis:
- tidig behandling av urinvägs- och njursjukdomar
- sanering av akuta och kroniska infektionshärdar i kroppen
Vid första symtom på njurinflammation bör man omedelbart kontakta vården.
Vanliga frågor
Vilken läkare ska man vända sig till?
Diagnos och behandling utförs av urolog eller nefrolog.
Behövs sjukhusvård?
Ja, eftersom tillståndet kan ge allvarliga komplikationer krävs övervakning och behandling på sjukhus.
Är perinefrit och paranephritis samma sak?
Nej. Perinefrit är en inflammation i njurkapseln, medan paranephritis är en inflammation i fettvävnaden bakom kapseln.
Kan halsfluss orsaka paranephritis?
Ja, om immunförsvaret är nedsatt kan streptokocker från en halsinfektion spridas via blodet till området runt njuren.
Varför påverkas njurfunktionen vid långvarig kronisk paranephritis?
Upprepade inflammationsprocesser leder till ärrbildning i vävnaden, som blir förtjockad och börjar trycka på njuren, vilket försämrar funktionen.
