Depression är en psykisk störning som kännetecknas av långvarig nedstämdhet i kombination med störningar i både kroppsliga (motorik, reaktion på stimuli) och kognitiva funktioner (minne, tal, koncentration). Diagnosen ställs utifrån patientens berättelse, observerat beteende och allmänt tillstånd. Orsakerna kan vara psykologiska, sociala, biologiska eller kopplade till olika sjukdomar. Depression kan behandlas med antidepressiva läkemedel i kombination med psykoterapi samt vid behov även andra psykotropa mediciner.
Orsaker till depression
Flera faktorer kan bidra till utvecklingen av depression:
- Biologiska: ärftliga förändringar i hjärnans signalsystem.
- Psykologiska: negativt tankemönster, konflikter, långvarig stress, social isolering.
- Medicinska: allvarliga kroppsliga sjukdomar.
- Sociala: ekonomiska svårigheter, livskriser, avvikelse från samhällets krav på ”välmående”.
Riskfaktorer
Riskfaktorer för depression kan vara:
- Ärftlighet – om släktingar haft depression eller suicid.
- Tidigare depressioner eller ångestsyndrom.
- Kroniska och obotliga sjukdomar, liksom beroendeproblematik.
- Svåra livssituationer, särskilt vid ensamhet och bristande socialt stöd.
- Kvinnligt kön – kvinnor drabbas oftare, bland annat på grund av hormonella förändringar (PMS, graviditet, förlossning, klimakteriet).
- Sömnbrist eller rubbad dygnsrytm (nattarbete, jetlag).
Patogenes – hur depression utvecklas
Depression är kopplad till störningar i hjärnans funktion, hormonsystemet och signalämnen som serotonin, dopamin och noradrenalin. Obalans i dessa system påverkar känslor, energi, motivation, stresskänslighet och smärttolerans.
- Lågt serotonin kan ge hjärtklappning, andningspåverkan, magproblem, svettningar och obehag i bröstet.
- Störd dopamin- och noradrenalinreglering kan leda till apati, brist på glädje, låg motivation.
- Rubbat stresshormon (ACTH, BDNF) ger trötthet, låg stresstålighet och osäkerhet.
- Förändringar i kroppens smärtsystem gör att många upplever ökad smärtkänslighet.
Typer av depression
På grund av variationen i symtom finns ingen enda internationellt enhetlig klassificering. Man brukar dela in depressioner efter svårighetsgrad och klinisk bild.
Enklare depressiva former
- Melankolisk depression: djup nedstämdhet, hämmad motorik och långsamt tänkande.
- Ångestfylld depression: stark oro, rastlöshet, psykisk spänning.
- Anestetisk depression: känslomässig tomhet och likgiltighet.
- Adynamisk depression: mycket låg energi, långsamma rörelser.
- Apatisk depression: känslomässig avtrubbning, initiativlöshet.
- Dysforisk depression: irritabilitet, ilska och frustration.
Komplexa depressiva tillstånd
- Somatiskt-hypokondrisk depression.
- Depression med vanföreställningar, hallucinationer eller katatona symtom.
Efter svårighetsgrad
- Lätt depression: milda symtom, ofta dominerar ett huvudproblem.
- Måttlig depression: påverkar arbete och social funktion.
- Svår depression: stark nedstämdhet, självmordstankar, psykotiska inslag, kraftigt nedsatt förmåga att fungera.
Efter orsak
- Endogen depression: ärftliga och biologiska faktorer, ofta svåra symtom och årstidsvariation.
- Psykogen/reaktiv depression: orsakad av psykiska trauman eller stark stress.
- Organisk/somatogen depression: utvecklas vid neurologiska och somatiska sjukdomar såsom Parkinson, MS, stroke, hormonella sjukdomar, cancer m.m.
- Alkoholrelaterad depression.
- Läkemedelsutlöst depression (iatrogen).
- Depression kopplad till reproduktionscykeln hos kvinnor: PMS, graviditet, postpartumdepression.
Symtom på depression
Den klassiska symtomtriaden består av:
- Nedstämdhet (hypotymi) – en konstant känsla av sorg eller tomhet.
- Motorisk hämning – trötthet, långsamma rörelser, svårt att utföra dagliga aktiviteter.
- Tankemässig hämning – långsamt tänkande, korta svar, svårigheter att koncentrera sig.
Andra vanliga tecken:
- Bristande hygien, tillbakadragenhet, undvikande av ögonkontakt.
- Oförmåga att känna glädje eller intresse.
- Tankar om skuld, värdelöshet, död eller självmord.
Diagnos
Diagnosen ställs genom:
- Samtal om symtom, utveckling och tidsförlopp.
- Bedömning av beteende, mimik, röstläge och aktivitetsnivå.
- Vid behov även fysiska undersökningar för att utesluta andra orsaker.
Kriterier för diagnos inkluderar:
- Nedstämdhet > 2 veckor.
- Förlust av intressen och glädje.
- Minskad energi och ökad trötthet.
Skattningsskalor som Hamilton och Zung används som stöd.
Behandling av depression
Effektiv behandling är vanligast en kombination av medicinering och psykoterapi.
Antidepressiva läkemedel
Effekten kommer gradvis, ofta inom en vecka. Om ett läkemedel inte hjälper justeras dosen eller byts det till ett annat.
Kombinationsbehandling
Vid svårare fall används antidepressiva tillsammans med:
- Antipsykotika
- Ångestdämpande
- Nootropika
- Psykostimulantia
Psykoterapi
Psykoterapi hjälper patienten att hantera känslor, förstå tankemönster och minska ångest.
Växtbaserad behandling
Används främst vid mild depression eller för äldre som inte tål läkemedel.
Förebyggande behandling
Efter förbättring rekommenderas låg dos av läkemedel i upp till 9 månader för att minska risken för återfall.
Prognos
Depression har en varierande prognos. Många svarar bra på behandling, men vissa är mer motståndskraftiga mot läkemedel eller får återkommande episoder.
Utan behandling riskerar depression att bli kronisk, leda till funktionsnedsättning och i värsta fall självmord.
Förebyggande åtgärder
Det finns ingen specifik prevention, men följande kan minska risken:
- Minska stress
- Reglera sömn och vila
- Äta varierat
- Begränsa alkohol, koffein och nikotin
- Träna regelbundet
- Umgås med nära och kära
- Ha en meningsfull hobby
Vanliga frågor
Hur tar man sig ur depression?
Med hjälp av en professionell behandlare som sätter upp en individuell behandlingsplan och följer dina framsteg.
Hur länge varar en postpartumdepression?
Det är individuellt – från några dagar till flera månader eller längre. Det är viktigt att kvinna får stöd och medicinsk hjälp.
Kan man dö av depression?
Svår depression kan leda till självmord, särskilt utan behandling.
Hur kan man hjälpa sig själv?
Umgås med nära personer, rör på dig, ät gott och vila – men professionell hjälp är ändå nödvändig.
Hur stöttar man en person med depression?
Var närvarande, följ med på promenader och till läkarbesök, uppmuntra till små aktiviteter och visa tålamod.
