Toxisk hepatit är en akut eller kronisk sjukdomsprocess som uppstår när leverceller skadas av olika kemiska ämnen. Tillståndet drabbar ofta personer som arbetar inom kemiindustrin eller andra miljöer med exponering för farliga ämnen, personer som tar hepatotoxiska läkemedel samt individer som lever i områden med förhöjd miljöbelastning. Kliniskt liknar toxisk hepatit många andra former av leverinflammation och kan leda till allvarliga komplikationer som levercirros och leversvikt.
Diagnostik och behandling utförs av hepatolog eller gastroenterolog, och vid behov konsulteras även toxikolog.
Orsaker till toxisk hepatit
Toxisk hepatit utvecklas till följd av direkt kemisk påverkan på levern. Skadliga ämnen kan komma från:
- hushållskemikalier
- industriella kemikalier
- pesticider
- vissa läkemedel
Sjukdomen förekommer hos ungefär 1 person per 100 000 invånare per år. Bland orsakerna till akut och kronisk leversvikt kommer toxisk påverkan på andra plats efter alkoholmissbruk.
Orsakerna klarläggs genom anamnes, laboratorieprover och bilddiagnostik.
Patogenes
Levern kan skadas av många olika toxiner. De viktigaste grupperna är:
1. Bensenderivat
Bensen, toluen och anilin används bland annat inom färg- och lösningsmedelsindustrin och kan lätt tas upp genom huden.
2. Klorerade kolväten
Används brett inom industri, bekämpning av skadedjur och i olika tekniska produkter. Dessa ämnen tränger lätt in i kroppen via luftvägar, hud eller oralt intag och skadar levercellerna snabbt och effektivt.
3. Tungmetaller
Bly, tenn, kvicksilver och även guld kan påverka leverns enzymfunktion och leda till kroniska inflammatoriska förändringar.
4. Kemiskt aktiva icke-metaller
Arsenik, antimon och fosfor i olika former kan vara flyktiga och tas ofta upp via luftvägarna.
Läkemedel som riskfaktor
Många läkemedel kan vara hepatotoxiska, exempelvis:
- kortikosteroider
- hormonella preventivmedel
- vissa NSAID
- en del antibiotika
Vid långvarigt bruk kan de orsaka betydande leverskada. En justering av behandlingen bör alltid göras tillsammans med läkare.
Riskfaktorer
Följande faktorer ökar risken för toxisk hepatit och har en kumulativ effekt:
- arbete i miljöer med kemisk exponering
- ohälsosam kost med ämnen av låg kvalitet
- boende i områden med förorenad luft eller jord
- ålder över 40 år, då kroppen blir mer sårbar för toxisk belastning
Obs: Alkoholorsakad hepatit klassas inte som toxisk hepatit, trots att den också medför toxisk skada på levern.
Klassificering
Toxisk hepatit delas in efter förlopp:
Akut toxisk hepatit
Uppstår efter en större dos giftigt ämne. Symtom utvecklas inom 1–2 dygn, ofta snabbare. Förloppet är allvarligt och medför hög komplikationsrisk.
Kronisk toxisk hepatit
Beror på långvarig exponering för mindre mängder skadliga ämnen. Symtomen är ofta milda men obehandlad kan sjukdomen leda till cirros.
Subakut form
Ett mellanting men också potentiellt farligt.
Ren kemisk vs. blandad form
Ibland kombineras toxisk leverskada med infektiös hepatit — detta kallas virus-toxisk hepatit, men är ovanligt.
Sjukdomsstadier
- Lätt inflammation utan strukturella förändringar
- Partiell ersättning av levervävnad med fett eller bindväv
- Utvecklad cirros och sviktande leverfunktion
Symtom
Symtomen orsakas både av leverinflammation och av det specifika toxinet. De vanligaste tecknen är:
- smärta eller tyngdkänsla under högra revbensbågen
- illamående och kräkningar
- aptitlöshet
- matsmältningsproblem
- trötthet och svaghet
- hudförändringar (t.ex. gulfärgning)
- blödande tandkött eller långsam sårläkning
I många fall är smärta i höger sida det första och ibland enda symtomet. Diagnos kan ställas först efter objektiv undersökning.
Möjliga komplikationer
Komplikationer uppstår i cirka 25 procent av kroniska fall och nästan alltid vid akut förgiftning. De vanligaste är:
- gastrointestinala blödningar på grund av nedsatt koagulationsförmåga
- levercirros och nekros av leverceller
- hepatisk encefalopati med kognitiva störningar
Endast korrekt och tidsmässigt rätt behandling kan förhindra progression.
Diagnostik
Diagnosen ställs av hepatolog eller gastroenterolog och innefattar:
Kliniska metoder
- anamnes
- palpation av levern
Bilddiagnostik
- ultraljud av buk
- CT eller MR av lever
- dopplerundersökning av leverkärl
Laboratorietester
- blodprover (blodstatus och biokemi)
- serologi, PCR eller ELISA för att utesluta virushepatit
- toxikologiska tester för att identifiera giftiga ämnen
Differentialdiagnostik är nödvändig eftersom symtomen liknar andra leversjukdomar.
Behandling
Behandlingens första steg är att stoppa exponeringen för det skadliga ämnet. Därefter genomförs:
- intensiv avgiftning (vid behov även hemodialys)
- stödjande behandling med B-vitaminer, folsyra och hepatoprotektorer
Vid läkemedelsinducerad toxisk hepatit krävs omedelbart avbrott av det skadliga läkemedlet och omvärdering av behandlingen tillsammans med läkare.
Prognos
Prognosen är god om behandlingen sätts in tidigt. Vid fulminant förlopp kan dock levertransplantation bli nödvändig. Snabb insats förbättrar utsikterna avsevärt.
Förebyggande
De viktigaste förebyggande åtgärderna är:
- byte av arbetsmiljö vid kemisk exponering
- hälsosam kost
- undvik självmedicinering
- regelbundna kontroller av leverfunktionen, särskilt för riskgrupper
Vanliga frågor
Är toxisk hepatit ärftlig?
Nej, toxisk hepatit är inte ärftlig och överförs inte till barn.
Är toxisk hepatit smittsam?
Nej, den smittar inte och sprids inte mellan människor eller från mor till barn.
Kan toxisk hepatit leda till cancer?
Långvarig kronisk leverskada kan öka risken för levercancer, men processen utvecklas under många år.
Hur mycket tid har man för behandling?
Vid akut förgiftning räknas varje timme. Vid kronisk form finns mer tid, men behandling bör inte skjutas upp.
Vilken läkare ska man kontakta?
En hepatolog är förstahandsval. Om sådan specialist saknas kan en gastroenterolog ta över. Toxikolog deltar ofta i utredning och behandling.
