Mesadenit, eller mesenterial lymfadenit, är en akut – och mer sällan kronisk – inflammation i lymfkörtlarna i tunntarmens mesenterium. Tillståndet uppstår oftast som en följd av en infektion, antingen viral eller bakteriell, som påverkar vävnaderna i buken eller bröstkorgen (inte nödvändigtvis själva matsmältningssystemet). Sjukdomen ger ospecifika symtom såsom intensiva buksmärtor, dyspeptiska besvär och störningar i mag–tarmkanalens funktion. Utan en riktad medicinsk utredning går det inte att fastställa orsaken till smärtorna eller bedöma om det rör sig om till exempel kolit, gastrit, magsår eller blindtarmsinflammation. Bedömningen av orsaken görs alltid av läkare.
Diagnostik och behandling av tillståndet sköts av gastroenterolog eller bukkirurg.
Orsaker till mesadenit
Inflammation i tunntarmens mesenterium är relativt vanlig och står för cirka 11–15 % av alla fall av ”akut buk”. Den utlöses oftast av en infektion i bröstkorgen eller bukhålan. Mesadenit är därför nästan alltid sekundär, det vill säga ett resultat av en annan sjukdom som skapat ett infektiöst fokus.
Det är avgörande att identifiera primärkällan, eftersom en obehandlad infektion snabbt leder till återfall.
Patogenes
Den huvudsakliga orsaken är infektion i mesenteriets lymfkörtlar. I bukhålan finns omkring 600 lymfkörtlar som skyddar kroppen mot patogener. Virusinfektioner är vanligast, till exempel:
- influensavirus
- parainfluensavirus
- herpesvirus
- adenovirus
- rotavirus
- salmonella (vid ospecifika tarminfektioner)
Vid bakteriella infektioner är sjukdomsbilden oftast tydligare. Vanliga bakterier som kan utlösa mesadenit är:
- stafylokocker
- streptokocker
- pneumokocker
- E. coli
För att identifiera vilket smittämne som orsakar inflammationen används laboratorietester, bland annat bakteriologiska och serologiska analyser.
Riskfaktorer
Faktorer som ökar risken att utveckla mesadenit utan att direkt orsaka den:
- kroniska infektioner i munhåla och svalg (t.ex. halsfluss, obehandlad karies)
- infektioner i mag–tarmkanalen (kolit, enterokolit m.m.)
- ögoninfektioner med bakteriell eller viral orsak
- Epstein–Barr-virus, särskilt vanligt hos barn (mononukleos)
- tidigare tarminfektioner
- nyligen genomgångna matförgiftningar
Nedsatt immunförsvar är en viktig riskfaktor. Tillståndet ses oftast hos ungdomar och unga vuxna, främst kvinnor med låg kroppsvikt och astentisk kroppsbyggnad.
Klassificering
Mesadenit delas in enligt:
Förlopp:
- Akut mesadenit – tydlig symtombild, liknar akut buk.
- Kronisk mesadenit – mildare, diffusa symtom men risk för komplikationer kvarstår.
Kronisk mesadenit är svårare att behandla eftersom mikroorganismerna oftast utvecklar resistens över tid.
Typ av infektion:
- Ospecifik mesadenit – vanligast; orsakas av stafylokocker, streptokocker m.m.
- Specifik mesadenit – orsakas av t.ex. Yersinia eller tuberkulosbakterier.
Form:
- Icke-purulent (enkel) – lokal inflammation utan varbildning
- Purulent (varig) – betydligt allvarligare och kräver ofta kirurgi
Kvinnor drabbas cirka 1,5–2 gånger oftare än män.
Symtom
Symtomen är ospecifika och kan likna många andra akuta bukåkommor. Vanliga tecken:
- intensiva, diffusa buksmärtor som förvärras av rörelse, ansträngning och hosta
- dyspepsi: halsbränna, rapningar, illamående och ibland kräkningar
- snabb puls (takykardi)
- feber
Kliniken kan misstas för magsår, kolit, appendicit eller peritonit. Därför krävs alltid medicinsk utredning.
Möjliga komplikationer
Komplikationer uppstår om behandlingen uteblir eller är otillräcklig. Tidig behandling minskar risken avsevärt.
Diagnostik
Diagnosen ställs av gastroenterolog eller kirurg. Undersökningen inkluderar:
- anamnes och fysisk undersökning
- ultraljud av buken (förstorade lymfkörtlar syns tydligt)
- MRT (den mest informativa bilddiagnostiska metoden)
- diagnostisk laparoskopi vid oklarhet
- ibland datortomografi (som kompletterande metod)
Laboratorietester (blodstatus, CRP, biokemi) görs alltid.
Behandling
Konservativ behandling
Vid okomplicerad mesadenit används:
- bredspektrumantibiotika
- antivirala medel vid virusorsakad inflammation
- immunstimulerande läkemedel vid behov
- skonsam kost för att avlasta mag–tarmkanalen
Kirurgisk behandling
Purulent mesadenit kräver kirurgi:
- avlägsnande av den infekterade lymfkörteln
- dränering av varhålan
- noggrann antiseptisk rengöring
Efter operation ges fortsatt läkemedelsbehandling.
Prognos
Prognosen beror på omfattning, lokalisering och sjukdomens svårighetsgrad. Tidig behandling ger bäst resultat. Försenad vård innebär hög risk för återfall och farliga komplikationer.
Förebyggande
För att förebygga mesadenit bör man:
- behandla infektioner i luftvägar, munhåla och mag–tarmkanalen
- avlägsna alla kroniska infektionsfoci
- uppsöka läkare vid buksmärtor eller symtom på ”akut buk”, särskilt om man tillhör en riskgrupp
Vanliga frågor
Är mesadenit farligt?
Ja. Sjukdomen har inga typiska symtom men kan utvecklas snabbt och bli livshotande. Man bör inte ignorera besvären.
Kan mesadenit orsakas av dålig kost?
Nej. Sjukdomen är infektiös och har ingen koppling till felaktig kost.
Vilken läkare ska man vända sig till?
Börja hos allmänläkare eller gastroenterolog. Vid akuta symtom ska man ringa ambulans – patienten förs då direkt till kirurgisk bedömning.
Är kirurgi alltid nödvändigt?
Enbart vid purulent (varig) form. Okomplicerade fall behandlas medicinskt.
Hur länge varar behandlingen?
Vanligen mellan 2 och 4 veckor, men tidsramen varierar. Patienter följs ofta upp även efter avslutad behandling.
