Kronisk kolecystit är en inflammatorisk sjukdom i gallblåsan som kännetecknas av perioder med försämring (skov) och perioder då symtomen minskar eller tillfälligt försvinner. Sjukdomen har i de flesta fall ett infektiöst ursprung och utvecklas ofta mot bakgrund av gallstas, det vill säga ett försämrat gallflöde. Man talar om en kronisk form när inflammationen, med eller utan tydliga symtom, pågår i minst sex månader.
Tillståndet yttrar sig vanligen som måttlig eller kraftig smärta i övre högra delen av buken, matsmältningsbesvär och olika former av dyspepsi, såsom uppblåsthet, illamående och obehag efter måltid. Utan korrekt behandling kan kronisk kolecystit leda till allvarliga komplikationer.
Diagnostik och behandling sker under uppföljning av en erfaren gastroenterolog. Utan adekvat terapi är risken för negativa följder hög. Behandlingen bygger på en kombination av läkemedel och anpassad kost.
Orsaker till utveckling av kronisk kolecystit
Den vanligaste orsaken till kronisk kolecystit är ett tidigare akut inflammatoriskt tillstånd i gallblåsan som inte har behandlats tillräckligt. Sjukdomen förekommer hos cirka 0,5 procent av befolkningen och drabbar oftare kvinnor än män. De flesta patienter är över 40 år, men även yngre personer kan insjukna.
För att behandlingen ska vara effektiv krävs en noggrann analys av bakomliggande orsaker. Utan detta ökar risken för komplikationer med tiden. Vissa av dessa kan vara livshotande.
Sjukdomens patogenes
Vid utvecklingen av kolecystit skiljer man mellan allmänna orsaker till gallblåseinflammation och de mekanismer som leder till just den kroniska formen. Bland de vanligaste orsakerna finns:
- störningar i gallvägarnas rörlighet, medfödda eller förvärvade, särskilt vid nedsatt tonus
- oregelbundna matvanor, överätande och fettrik kost
- hög alkoholkonsumtion, som påverkar både lever och gallblåsa
- medfödda missbildningar i gallblåsan, till exempel böjningar eller anatomiska avvikelser
- gallstenssjukdom
- parasitära infektioner som engagerar lever och gallvägar
Den kroniska formen utvecklas oftast när den akuta inflammationen inte behandlas korrekt. Kronisk kolecystit definieras som ett tillstånd som varar i minst sex månader och regelbundet ger återkommande besvär.
Orsaksutredningen görs av gastroenterolog eller, vid samtidig leversjukdom, hepatolog.
Riskfaktorer
Följande faktorer ökar risken för att utveckla kronisk kolecystit:
- kvinnligt kön, delvis på grund av hormonella och anatomiska faktorer
- ålder över 40 år
- tidigare leversjukdomar eller parasitära infektioner
- sjukdomar i andra delar av mag-tarmkanalen, till exempel bukspottkörtel eller magsäck
- långvariga felaktiga kostvanor
- ärftlighet
- rökning
- regelbundet alkoholintag
Sjukdomen uppstår vanligtvis genom en kombination av flera riskfaktorer. Vissa kan påverkas genom livsstilsförändringar, andra kräver medicinsk uppföljning.
Klassificering och typer
Kronisk kolecystit delas in utifrån flera kriterier.
Efter sjukdomsförlopp:
- med sällsynta skov (mindre än ett per år)
- med frekventa skov (mer än ett per år)
- kontinuerlig form med ständiga symtom utan tydliga skov
- atypisk form med avvikande symtombild
Efter förekomst av gallsten:
- kronisk kolecystit med gallsten
- kronisk kolecystit utan gallsten
Hos cirka 90 procent av patienterna med kronisk kolecystit förekommer gallsten, oavsett ålder.
Efter orsak:
Sjukdomen kan vara bakteriell, viral, parasitär, allergisk eller autoimmun. Bakteriella former är vanligast.
Om orsaken inte kan fastställas används diagnosen idiopatisk kronisk kolecystit, som senare kan omvärderas.
Man skiljer även mellan skovfas, avklingande fas och remission, samt mellan mild, måttlig och svår inflammation.
Symtom
Symtomen varierar beroende på sjukdomens förlopp. Vid skov kan följande förekomma:
- smärta under höger revbensbåge, från lindrig till kraftig
- tyngdkänsla och tryck i övre högra delen av buken
- sura uppstötningar
- bitter smak i munnen
- matsmältningsbesvär, särskilt vid samtidig påverkan på bukspottkörteln
Under remission kan symtomen vara lindriga eller helt saknas.
Komplikationer
Utan behandling kan kronisk kolecystit leda till allvarliga komplikationer. Bland dessa finns varbildning i gallblåsan, perforation av gallblåseväggen och utveckling av bukhinneinflammation, ett livshotande tillstånd.
Reaktiv hepatit är en vanlig följd, eftersom inflammationen ofta sprider sig till levern. Även gallstensbildning är mycket sannolik om den inte redan föreligger.
Andra möjliga komplikationer är fistlar, leverabscesser och spridning av infektion i mag-tarmkanalen. Dessa tillstånd kan kräva kirurgisk behandling.
Diagnostik
Diagnosen ställs av gastroenterolog och bygger på samtal med patienten, klinisk undersökning samt kompletterande tester:
- ultraljud av gallblåsan
- kolecystografi
- duodenalsond
- blodprover, inklusive levervärden (ALAT, ASAT)
I de flesta fall är diagnostiken relativt okomplicerad.
Behandling
Kronisk kolecystit utan gallsten behandlas oftast polikliniskt. Behandlingen kan inkludera:
- antiinflammatoriska läkemedel
- kramplösande preparat
- bredspektrumantibiotika vid infektion
- matsmältningsenzymer
En fettreducerad och skonsam kost är alltid en viktig del av behandlingen.
Vid gallsten kan läkemedel som löser upp stenarna användas. Om detta inte ger effekt kan stötvågsbehandling bli aktuell.
Vid utebliven effekt, misstanke om cancer eller risk för allvarliga komplikationer kan kirurgiskt avlägsnande av gallblåsan bli nödvändigt. Behandlingsstrategin fastställs alltid av ansvarig läkare.
Prognos
Med rätt behandling kan sjukdomen ofta hållas i remission under lång tid. Fullständig bot är dock sällsynt, eftersom tillståndet är kroniskt.
Förebyggande åtgärder
Förebyggande arbete inkluderar rökstopp, minskat alkoholintag och regelbundna, balanserade måltider. Behandling av andra inflammatoriska sjukdomar i mag-tarmkanalen är också viktig.
Vanliga frågor
Drabbar kronisk kolecystit alltid kvinnor?
Nej. Sjukdomen kan drabba både män och kvinnor i alla åldrar, även om risken är något högre hos kvinnor.
Går det att undvika operation?
Ja, i många fall. Operation rekommenderas endast vid särskilda indikationer och bedöms individuellt.
Kan man ta gallstimulerande läkemedel?
Sådana läkemedel används med stor försiktighet och endast efter läkarbedömning, eftersom de kan öka risken för komplikationer.
Vilken läkare ska man kontakta?
Gastroenterolog ansvarar för utredning och behandling. Vid osäkerhet kan man först vända sig till vårdcentral eller allmänläkare.
Hur lång tid tar behandlingen?
Det beror på sjukdomens svårighetsgrad. För att uppnå remission krävs ofta flera veckors behandling och noggrann följsamhet till läkarens rekommendationer.
