Sjukdomar

Gastroenterit

Gastroenterit är en vanlig sjukdom i mag- och tarmkanalen som kännetecknas av inflammation i magslemhinnan och tunntarmen. Tillståndet leder till smärta, matsmältningsbesvär och en rad typiska symtom. Oftast utvecklas sjukdomen som en reaktion på en infektion, men kan i vissa fall bero på mekanisk påverkan eller annan skada på slemhinnorna i mag-tarmkanalen. Ibland har inflammationen en allergisk bakgrund, även om detta är mindre vanligt.
Utredning och behandling sker antingen på vårdcentral eller på sjukhus. Gastroenterologer och vid behov infektionsläkare ansvarar för terapin. Behandlingen väljs efter orsaken till sjukdomen och hur allvarligt tillståndet är.

Orsaker till gastroenterit

Gastroenterit kan drabba både vuxna och barn. Enligt medicinsk klassificering är det en kombination av gastrit (inflammation i magsäcken), duodenit (inflammation i tolvfingertarmen) och enterit/kolit (inflammation i tunntarmen). Sjukdomen är mycket vanlig och hör till de mest frekventa infektiösa tillstånden inom gastroenterologin.

Infektiösa orsaker

Infektion är den vanligaste bakgrunden. Vanliga smittämnen är:
  • Salmonella – orsakar salmonellagastroenterit
  • Shigella
  • Stafylokocker – leder till stafylokockrelaterad gastroenterit
  • Adenovirus – ger ofta mer allmänna symtom än enbart tarmbesvär
  • Enterovirus – medför ofta ett mer uttalat sjukdomsförlopp
  • Parvovirus – kan ge långdragna former med risk för blödningar
  • Coronavirus – skiljer sig lite från andra former och identifieras främst via PCR

Viktigt

Infektionen kan även orsakas av candida-svamp, amöbor eller andra parasiter. Därför krävs laboratorieprov och ibland instrumentell diagnostik för att fastställa orsaken.

Allergiska former

Vid allergisk gastroenterit reagerar kroppens immunsystem felaktigt på normalt ofarliga ämnen. Denna variant är ovanlig.

Övriga orsaker

Tillståndet kan även utlösas av:
  • mekaniska skador (t.ex. främmande föremål)
  • kemiska ämnen
  • extremt varm eller kall mat
  • Helicobacter pylori, som ofta orsakar kroniska former och kan leda till snabb övergång från akut till långvarig inflammation

Riskfaktorer

Följande faktorer ökar risken för gastroenterit:
  • felaktiga kostvanor
  • förorenad eller dålig mat
  • nedsatt immunförsvar
  • autoimmuna sjukdomar
  • snabbmåltider och oregelbunden kost
  • barndom (ökad risk att svälja främmande föremål)
  • redan befintliga sjukdomar i mage och tarm
  • hormonella sjukdomar
Män och kvinnor drabbas lika ofta.

Klassificering

Gastroenterit delas in efter:

1. Orsak

  • Infektiös gastroenterit
  • bakteriell
  • viral
  • svamprelaterad
  • parasitär
  • Icke-infektiös gastroenterit
  • toxisk (t.ex. alkoholrelaterad)
  • allergisk
  • mekanisk
  • kemisk
  • termisk

2. Förlopp

  • Akut gastroenterit – snabbt insjuknande och tydliga symtom
  • Kronisk gastroenterit – ofta följd av otillräckligt behandlad akut form

3. Svårighetsgrad

  • lätt
  • måttlig
  • svår

Symtom

Symtomen varierar beroende på orsaken men omfattar ofta:
  • diffusa eller spridda buksmärtor
  • bubblande eller “kurrande” mage
  • ökad gasbildning
  • matsmältningsproblem
  • snabb mättnadskänsla
  • illamående, kräkningar, halsbränna, sura uppstötningar
Vid gastroenterit krävs en professionell medicinsk bedömning.

Möjliga komplikationer

Utan behandling kan gastroenterit leda till:
  • kroniska tarmbesvär
  • tarmdysbios
  • blödningar i tarmen
  • gastroenterokolit (inflammation i både tunntarm, tjocktarm och magsäck)
  • tarmnekros, sepsis och livshotande tillstånd

Observera

Nedsatt magsyraproduktion utvecklas nästan alltid vid långdragna former, vilket kan leda till ytterligare komplikationer.
Tillståndet kan även vara smittsamt.

Diagnostik

Gastroenterolog ställer diagnosen utifrån:
  • blodprov (inflammation)
  • avföringsprov
  • gastroskopi (FGS/FGDS)
  • pH-mätning i magsäcken
  • tester för Helicobacter pylori
Differentialdiagnostik är nödvändig för att skilja tillståndet från exempelvis enterokolit.

Behandling

Behandlingen beror på orsaken:

Infektiösa former

  • antibiotika
  • antivirala läkemedel
  • svampmedel eller antiparasitära läkemedel

Allergiska former

  • antihistaminer
  • kortikosteroider

Toxiska former (exempelvis alkoholrelaterade)

  • avhållsamhet från alkohol
  • stödjande behandling
  • ibland uppföljning hos beroendespecialist

Kost och vila

Kostomläggning med skonsam diet är viktig. Behandlingen kan ske hemma eller på sjukhus beroende på svårighetsgrad.

Prognos

De flesta återhämtar sig helt med korrekt behandling. Sjukdomens svårighetsgrad och orsak avgör återhämtningstiden.

Förebyggande åtgärder

  • god hygien
  • korrekt hantering av livsmedel
  • undvik dålig eller utgången mat
  • behandling av mag- och tarmsjukdomar i tid

Vanliga frågor

Kan gastroenterit utvecklas från gastrit?

Ja, men det är ovanligt. Oftast har tillstånden olika orsaker.

Kan man behandla det själv?

Nej. Rekommendationerna säger att behandlingen ska ske under läkarövervakning.

Hur lång tid tar behandlingen?

Från några veckor till flera månader beroende på skador på slemhinnan och typ av inflammation.

Kan man behandlas hemma?

Ja, vid lindrigare former. Gravida och patienter med svårare symtom behandlas vanligen på sjukhus.
Sjukdomar i matsmältningssystemet