Esofagospasm är ett tillstånd där matstrupens muskulatur drar ihop sig på ett okontrollerat sätt. Detta kan ge upphov till smärta bakom bröstbenet samt svårigheter att svälja. Sjukdomen förekommer oftast hos kvinnor i medelåldern men kan drabba personer i alla åldrar. Besvären kan komma som enstaka episoder eller vara långvariga. I vissa fall är esofagospasm ett isolerat problem, medan det hos andra ingår som en del av olika sjukdomar i mag–tarmkanalen.
Utan rätt behandling kan tillståndet påverka livskvaliteten avsevärt. Diagnos och vidare behandling görs av gastroenterolog. Behandlingen är i regel konservativ och kan kräva tid för att ge full effekt.
Orsaker till esofagospasm
Esofagospasm kan vara primär eller sekundär.
Primära former beror på störningar i nervsignalerna som styr matstrupens muskulatur. Dessa kan uppstå vid:
- skador på nervvävnad i matstrupen
- psykisk stress eller starka känslomässiga belastningar
- sjukdomar eller inflammationer i centrala nervsystemet
- infektioner med toxisk påverkan på nervsystemet
Sekundära former är betydligt vanligare och utvecklas som följd av andra sjukdomar, exempelvis:
- rubbningar i nitratoxids metabolism, vilket påverkar muskeltonus
- inflammatoriska processer i matstrupen (infektiösa, kemiska eller toxiska esofagiter)
- matstrupscancer, där spasm kan vara ett tidigt symptom
- sårbildning i matstrupen vid kronisk inflammation
Spontana former utlöses ofta av vardagliga faktorer och är vanligtvis mindre allvarliga:
- mycket kall eller mycket varm mat och dryck
- att svälja för stora bitar
- snabb måltidstakt
- torr och svårsväljbar mat
- alkoholintag
För korrekt behandling är det viktigt att identifiera bakomliggande orsaker och riskfaktorer.
Riskfaktorer
Riskfaktorer för att utveckla esofagospasm inkluderar:
- kvinnligt kön och medelålder
- snabb eller otillräcklig tuggning av maten
- ohälsosamma matvanor
- tidigare sjukdomar i mag–tarmkanalen, särskilt esofagit eller esofagussår
- hormonella förändringar (t.ex. graviditet)
- metabola sjukdomar
- hög alkoholkonsumtion
Stress, rökning, psykoemotionell belastning och hereditet kan också bidra.
Patogenes
I klinisk praxis delas esofagospasm in i tre typer:
- Primär: neurologisk störning i matstrupens innervation
- Sekundär: följd av annan gastrointestinal sjukdom
- Spontan: utlöses av yttre faktorer hos annars friska personer
Hur spasm utvecklas och vilka symtom som framträder beror på spasmens typ och utbredning.
Klassificering
Esofagospasm delas in efter:
Ursprung
- Primär: nervrelaterad
- Sekundär: utlöst av annan bakomliggande sjukdom
Lokalisering
- Lokal: påverkar en begränsad del av matstrupen
- Diffus: omfattar större delar av matstrupen och är svårare att behandla
Förlopp
- Akut: plötslig debut, tydliga symtom
- Kronisk: långvariga och återkommande besvär
- Spontan: isolerade episoder hos i övrigt friska personer
Diagnos och indelning fastställs genom omfattande medicinsk utredning.
Symtom
Symtomen kan likna dem vid refluxsjukdom, matstrupsdyskinesi eller laryngospasm. Vanliga tecken är:
- tryck eller smärta bakom bröstbenet
- sväljningssvårigheter
- illamående eller kräkningar
- halsbränna
- uppstötningar och att mat kommer tillbaka upp i matstrupen
Vid kraftiga spasmer kan sväljning bli nästintill omöjlig.
Möjliga komplikationer
Esofagospasm i sig är sällan farlig, men kan ge betydande obehag och påverka livskvaliteten. Allvarliga komplikationer orsakas oftare av de bakomliggande sjukdomarna än av själva spasmen. Därför är en korrekt diagnos avgörande.
Diagnostik
Utredning av esofagospasm görs av gastroenterolog och omfattar:
- insamling av sjukdomshistoria
- endoskopi
- manometri för att mäta trycket i matstrupen
- röntgenundersökning
Övriga tester görs vid behov för att utesluta andra orsaker.
Behandling
Behandlingen anpassas efter orsaken till spasmen och kan bestå av:
- förändringar i livsstil och kost (undvika kall/het mat, tugga långsamt, undvika stress)
- läkemedel som förbättrar matstrupens peristaltik
- spasmolytiska läkemedel för att minska muskelspänningar och smärta
- vid behov milda lugnande medel vid stressrelaterade fall
Operation används inte vid esofagospasm.
Prognos
Prognosen är i de flesta fall god, förutsatt att orsaken identifieras och behandlas. Besvären kan ofta kontrolleras inom några veckor.
Förebyggande
Det finns inga specifika förebyggande riktlinjer, men följande kan minska risken:
- regelbundna och lugna måltider
- undvika extremt kall eller varm mat
- undvika alkohol och rökning
- minska stress och psykoemotionell belastning
- god tuggteknik
Vanliga frågor
Kan esofagospasm uppstå av att man sväljer en för stor tugga?
Ja. En stor tugga kan utlösa en spontan spasm och i vissa fall leda till att mat fastnar i matstrupen.
Kan en spasm orsaka att matstrupen brister?
Nej. Enbart en spasm leder inte till ruptur av matstrupen.
Vilken läkare behandlar esofagospasm?
Gastroenterolog ansvarar för både utredning och behandling. Dietist kan ge kompletterande kostråd.
Behövs kirurgi?
Nej. Behandlingen är konservativ och baseras på läkemedel och livsstilsförändringar.
Hur lång tid tar återhämtningen?
Vid korrekt behandling förbättras symtomen i regel inom några veckor.
