Hypovitaminos är ett patologiskt tillstånd som uppstår när kroppen får i sig för lite av ett eller flera vitaminer. Tillståndet utvecklas oftast på grund av otillräckligt eller ensidigt intag av näring, särskilt när kosten är bristfällig eller felbalanserad. Det förekommer även situationer där mängden vitaminer som kommer in i kroppen är formellt tillräcklig, men där upptaget är nedsatt. Sådana fall beror ofta på malabsorption, vilket kräver separat behandling – vanligtvis i samband med sjukdomar i mage och tarm.
Hypovitaminoser kräver alltid behandling. Åtgärderna sker under övervakning av specialister inom internmedicin, endokrinologi och gastroenterologi. Valet av behandling beror på orsaken till bristen och den individuella kliniska bilden.
Orsaker till hypovitaminos
Orsakerna är inte alltid sjukliga i sig. Tillståndet utvecklas ofta på grund av näringsrelaterade faktorer, såsom felaktig tillagning av mat eller en generellt näringsfattig kost. Det är viktigt att skilja hypovitaminos från avitaminos:
- Hypovitaminos – partiell vitaminbrist
- Avitaminos – fullständig avsaknad av ett vitamin, vilket är ett mycket allvarligare tillstånd
Hypovitaminos ses ofta hos barn och äldre personer, eftersom deras näringsupptag och matsmältningssystem fungerar annorlunda och ofta sämre.
Diagnosen baseras på att identifiera orsaken genom laboratorie- och instrumentella undersökningar.
Patogenes – hur hypovitaminos utvecklas
Orsakerna kan vara både naturliga och sjukliga.
Naturliga faktorer
- Otillräckligt eller felaktigt sammansatt kost
- Felaktig tillagning av mat (överdriven värmebehandling som förstör vitaminer)
Hypovitaminos drabbar ofta personer som äter för lite frukt och grönsaker och vars kost domineras av kolhydrater. Detta gäller exempelvis många kontorsarbetare eller personer med tungt fysisk arbete.
Sjukliga faktorer
Dessa är mer allvarliga och beror på sjukdomar i mag–tarmkanalen, bland annat:
- Magkatarr, gastrit, gastroduodenit
- Sjukdomar i tolvfingertarmen
- Enzymbrist
- Kolit, enterokolit och andra tarmsjukdomar
- Leversjukdomar och sjukdomar i bukspottkörteln
- Hormonella störningar
En särskilt viktig orsak är malabsorptionssyndrom, där kroppen inte kan ta upp näringsämnen normalt.
Specifika orsaker
Vissa brister har egna riskfaktorer – till exempel D-vitaminbrist, som ofta beror på bristande solexponering.
Riskfaktorer
Hypovitaminos utvecklas lättare hos personer som samtidigt har predisponerande faktorer:
- Barn – större behov av vitaminer på grund av tillväxt
- Äldre – nedsatt matsmältning och fler kroniska sjukdomar
- Kvinnor – statistiskt något högre förekomst
- Kroniska mag–tarmsjukdomar
- Hormonella rubbningar
- Långvarig läkemedelsanvändning, exempelvis diuretika eller vissa preparat för mag–tarmsjukdomar
- Allvarliga infektioner, cancer och andra tillstånd som förbrukar mer näring än normalt
Att fastställa exakt orsak kräver undersökning av en eller flera specialister.
Klassificering av hypovitaminos
Den vanligaste uppdelningen sker efter vilket vitamin som saknas:
- D-vitaminbrist – muskelsvaghet, nedsatt hudhälsa, försämrat immunförsvar
- A-vitaminbrist – nedsatt mörkerseende, hudbesvär
- E-vitaminbrist – neurologiska symtom, hudproblem
- C-vitaminbrist – leder till skörbjugg (blödningar, immunsvaghet, tandproblem)
- B-vitaminbrist – varierande symtom beroende på vilken B-vitamin som saknas
- PP-vitaminbrist (niacin) – hudskador och försämrad vävnadsregeneration
- K-vitaminbrist – blodet koagulerar sämre
Bristen kan vara enkel (ett vitamin saknas) eller multipel (flera vitaminer saknas). Hypovitaminos kan även vara primär (kostrelaterad) eller sekundär (orsakad av annan sjukdom).
Symtom
Symtomen varierar beroende på vilket vitamin som saknas:
- D-vitamin – muskelsvaghet, hudproblem, sänkt immunitet
- B-vitaminer – hud- och slemhinnebesvär, muskeltrötthet
- C-vitamin – blödningar, ledvärk, tandlossning, immunförsvarsstörningar
- A-vitamin – nattblindhet, hudbesvär
- E-vitamin – neurologiska problem som parestesier och neuriter
För att avgöra orsaken krävs ofta omfattande diagnostik.
Möjliga komplikationer
Om hypovitaminosen inte behandlas kan följande komplikationer utvecklas:
- Blödningar
- Muskelatrofi
- Trötthet, nedsatt arbetsförmåga
- Försämrad nervsignalering
- Paralyser, pareser
- Sömnproblem
- Hormonella rubbningar
- Kraftigt nedsatt immunförsvar
Allvarliga komplikationer är möjliga både vid yttre (exogena) och inre (endogena) orsaker.
Diagnos
Diagnosen ställs genom:
- Läkarundersökning och genomgång av symtom
- Blodprover för att fastställa typ av vitaminbrist
- Utvärdering av kostvanor
- Undersökningar av mag–tarmkanalen (gastroskopi, röntgen, ultraljud) vid misstanke om bakomliggande sjukdom
Behandling
Behandlingen består av två huvudsakliga delar:
- Korrigering av vitaminbristen – kosttillskott, korrigerad kost, anpassad dosering
- Behandling av grundorsaken – mag–tarmsjukdomar, hormonella störningar m.m.
Symtomatisk behandling
Åtgärder för att lindra följderna av vitaminbristen, exempelvis hudbesvär, slemhinnepåverkan eller neurologiska besvär.
Prognos
Om behandlingen påbörjas i tid är prognosen i regel god och bristen kan helt åtgärdas. Vid långvarig obehandlad brist är prognosen mer osäker.
Förebyggande
Förebyggande åtgärder inkluderar:
- Balanserad kost
- Regelbunden hälsokontroll
- Korrigering av hormonella och metabola störningar
- Tidig behandling vid upptäckt av sjukdom
Vanliga frågor
Kan hypovitaminos vara livshotande?
Ja, men bara i svåra och obehandlade fall. Vid korrekt behandling är risken mycket liten.
Drabbar hypovitaminos kvinnor oftare?
Till viss del. Kvinnor drabbas något oftare, men män kan också utveckla tillståndet.
Kan man behandla tillståndet själv?
Nej. Självmedicinering kan förvärra situationen. Läkarkontakt är nödvändig.
Vad är farligare – hypervitaminos eller hypovitaminos?
Båda är farliga. Både brist och överskott av vitaminer kan skada kroppen.
Hur lång tid tar behandlingen?
Det varierar, men vanligtvis mellan några veckor och flera månader beroende på bristens omfattning och orsaken bakom.
