Förruttnelsedyspepsi är ett subakut eller kroniskt tillstånd som kännetecknas av ökad mängd förruttnelse- och jäsningsprocesser i tjocktarmen. Orsakerna kan variera kraftigt — från rubbad tarmflora och felaktiga matvanor till inflammatoriska förändringar i mag-tarmkanalens olika delar. Både magsäcken, tunntarmen och tjocktarmen kan vara påverkade. Tillståndet ger en bred uppsättning symtom: typiska dyspeptiska besvär, avvikande matsmältning, buksmärtor, avföringsrubbningar samt allmänna tecken på ohälsa. Utan behandling orsakar sjukdomen betydande obehag och försämrar livskvaliteten, och kräver därför medicinsk åtgärd.
Diagnostik och behandling utförs av gastroenterolog, och behandlingen är i första hand konservativ.
Orsaker till förruttnelsedyspepsi
Tillståndet uppstår när nedbrytningen av proteiner i tjocktarmen går snabbare än normalt samtidigt som tarmens motorik är nedsatt. Födan bryts ned långsamt och avfallsprodukter transporteras ut med fördröjning. Sjukdomen drabbar både män och kvinnor, men ses oftast hos äldre. Hos barn förekommer den sällan och brukar då vara kopplad till tillfällig störning i tarmfloran.
Att identifiera orsaken är avgörande för korrekt behandling — utan det går det inte att återställa normal funktion. Detta görs av gastroenterologer, specialister på matsmältningssjukdomar.
Sjukdomens patogenes
De viktigaste mekanismerna bakom tillståndet är:
- ökad och ojämn förruttnelse av protein i tjocktarmen
- nedsatt tarmtömning och långsam passage
- förgiftning av kroppen av nedbrytningsprodukter
Alla tre faktorer samverkar och förvärrar sjukdomsförloppet.
Vanliga bakomliggande sjukdomar är:
- Crohns sjukdom – nästan alla patienter med denna autoimmuna inflammation upplever någon form av dyspepsi
- Gastrit – oavsett form eller orsak
- Pankreatit – framför allt vid kronisk inflammation i bukspottkörteln
- Celiaki – glutenöverkänslighet som påverkar hela mag-tarmkanalen
- Metabola störningar av olika slag
Viktigt: Tillståndet kan också vara hormonellt betingat eller uppstå efter matförgiftning och infektioner. I dessa fall är det ofta övergående och svarar snabbt på behandling.
Riskfaktorer
Faktorer som ökar risken för att utveckla förruttnelsedyspepsi är bland annat:
- nyligen genomgången matförgiftning eller toxisk skada på tarmen
- överdriven alkoholkonsumtion
- inflammatoriska eller andra sjukdomar i mag-tarmkanalen
- felaktiga kostvanor — mycket animaliska produkter och lite fibrer
Tillståndet kan även uppstå vid nedsatt förmåga att ta upp näringsämnen (malabsorption), vilket både är orsak och riskfaktor.
Klassifikation
Sjukdomen delas in efter två kriterier:
1. Förekomst av organiska förändringar
- Funktionell form – inga strukturella förändringar i tarmen; fullt reversibel
- Organisk form – tydliga förändringar i tarm eller andra delar av mag-tarmkanalen; symtomen är tydligare och fullständig läkning är inte alltid möjlig
2. Symtomens svårighetsgrad
- Lindrig form – milda allmänna symtom och tarmbesvär
- Måttlig form – tillägg av rubbningar i vätske- och elektrolytbalansen
- Svår form – påverkan på centrala nervsystemet och uttalade allmänsymtom
Symtom
Symtomen varierar i intensitet men omfattar ofta:
Dyspeptiska symtom
- buksmärta (över magen eller i sidorna)
- illamående
- enstaka kräkningar
- diarré eller förstoppning
- falska trängningar till avföring (tenesmer)
- halsbränna
- rapningar
- gasbildning
- mörkare avföring
- bukljud och "kurrande mage"
Allmänna och neurologiska symtom
- lätt feber (upp till ca 38 °C)
- sömnsvårigheter
- aptitlöshet
- huvudvärk
- trötthet, dagtrötthet, nedsatt ork
Hos vissa förekommer även minskat sexuellt intresse hos män och menstruationsrubbningar hos kvinnor.
Möjliga komplikationer
Organiska skador är ovanliga (3–5 % av fallen). Det som oftast påverkas är det psykiska välbefinnandet:
- kroniskt obehag försämrar livskvaliteten
- depression
- ökad ångestnivå
- hypokondri och överdriven oro för den egna hälsan
Komplikationer kan undvikas vid tidig och korrekt behandling.
Diagnostik
Gastroenterologen börjar med samtal, sjukdomshistoria, palpation och klinisk undersökning. Därefter kan följande tester behövas:
- blod- och avföringsprover
- röntgen av buken
- endoskopiska undersökningar (gastroskopi, koloskopi)
- ultraljud av buken
Om misstanke om allvarlig sjukdom kvarstår kan även MR utföras.
Behandling
Behandlingen består av två delar: kostförändringar och medicinsk behandling.
Kostråd
- minska mängden animaliskt fett
- öka intaget av växtbaserad kost
- äta mindre portioner men oftare
Läkemedel som kan användas
- medel mot diarré
- kramplösande mediciner
- vitaminer och mineraler
- adsorbenter
- probiotika
Det är också nödvändigt att behandla den bakomliggande sjukdomen (t.ex. gastrit, kolit, pankreatit). Annars blir behandlingen endast symtomlindrande.
Prognos
Om tillståndet inte är kopplat till svår bakomliggande sjukdom är prognosen god. Symtomen brukar gå tillbaka när orsaken behandlas och kosten anpassas.
Förebyggande
Det viktigaste är en balanserad kost med mindre animaliskt fett och mer fibrer. Detta gäller både för att förebygga första episoden och för att undvika återfall efter behandling.
Vanliga frågor
Kan barn drabbas?
Ja, men det är ovanligt. Förlopp och behandling skiljer sig något från vuxna och bedöms individuellt.
Är förruttnelsedyspepsi livshotande?
I sig är tillståndet sällan farligt. Risken beror främst på den underliggande orsaken — i enstaka fall kan den bero på allvarliga sjukdomar som cancer i mag-tarmkanalen.
Vilken läkare ska man vända sig till?
Till en gastroenterolog.
Hur länge behöver man ta mediciner?
Behandlingstiden är individuell och bestäms av läkaren beroende på svårighetsgrad och bakomliggande orsak.
Måste man följa den nya kosten hela livet?
Vid kroniska mag-tarmsjukdomar kan långvarig kostanpassning behövas. En dietist kan hjälpa till att skapa en hållbar och trivsam kostplan.
